Korsningar

Korsningar ska utformas utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet, miljö, anläggningskostnader samt drift- och underhållskostnader. Om korsningar planeras vid punkter där det kan finnas risk för köbildning, ska alltid en kapacitetsutredning göras. Vid framtagen kapacitetsutredning ska omfattningen och metodval för att lösa köbildning väljas i samråd med projektledaren.

Utformningen av korsningar ska följa Trafikverkets regler för vägar och gators utformning, VGU, avsnitt 10 med de kompletteringar som är angivna. Refuger eller trafikdelare i korsningar ska vara utmärkta med vägmärken, pollare eller liknande.

Cirkulationsplatser

Cirkulationsplatser ska i första hand ha ett körfält. Om det inte räcker med ett körfält kapacitetsmässigt, ska cirkulationsplatsen utformas med två körfält och/eller fria högersvängar.

Om cirkulationsplatsen har en rondellyta som är delvis överkörningsbar, ska den ytan ligga högre nivå cirkulationen. En lämplig avgränsning är ett fasat granitkantstöd, satt med 6 cm visning.

Om det finns gång- och cykelkorsningar i till- och frånfarter på en cirkulationsplats ska man ta hänsyn till olycksrisken för oskyddade trafikanter. På övergångställen och passager över till- eller frånfarter med fler än ett körfält ska det finnas refuger mellan körfälten, så att gående och cyklister passerar maximalt ett körfält i taget.

Om det finns vegetationsytor i cirkulationsplatsen ska en skyddszon på 70 – 100 cm, beroende på hastighet, finnas mellan väg och plantering.

Gång- och cykelkorsningar

Korsningar i plan mellan biltrafik och gång- och cykeltrafik kan vara obevakade eller bevakade. I bevakade korsningar regleras trafiken med signaler. Obevakade korsningar finns i fyra olika typer:

●     Övergångställe – bilar väjer för gående
●     Gångpassage – gående väjer för bilar
●     Cykelöverfart – bilar väjer för cyklister
●     Cykelpassage – cyklister väjer för bilar

Val av korsningstyp för gående

Övergångsställe ska användas där det finns ett stort behov för gående att korsa vägen och om biltrafiken skapar problem för gående att komma fram.

Gångpassage ska användas där det finns ett behov för gående att korsa vägen, men där biltrafiken inte skapar problem för gående att komma fram.

Bevakat övergångsställe/gångpassage ska användas i direkt anslutning till en signalreglerad korsning, eller för att kunna korsa vägar med mycket trafik där det inte går att göra en planskild korsning.

Val av korsningstyp för cykel

Cykelöverfart ska användas längs huvudnät och regionala stråk för cykel, om biltrafiken skapar problem för cyklister att komma fram. Cykelöverfarter bör dock inte skapas vid korsningar med kollektivtrafikens stomnät eller korsningar med det övergripande nätet för biltrafik.

Cykelpassage ska användas på de platser där en cykelbana korsar en bilväg men där biltrafiken inte skapar problem för cyklister att komma fram.

Utformning av gång- och cykelkorsningar

Gång- och cykelkorsningar ska vara utformade så att omgivningen uppmärksammar korsningen och synsvaga varnas för korsningen. De ska också utformas så att personer med nedsatt rörelseförmåga, syn, kognitiv förmåga eller andra orienteringssvårigheter kan passera korsningen.

Gång- och cykelkorsningar ska utformas enligt typritning XXX.

Cykelöverfarter ska utformas enligt typritning XXX.

Utformning av cykelstråk vid korsning

Cykelstråk som ansluter till en korsning ska utformas så att det inte uppstår snäva radier som försämrar cykelstråket, försvårar vinterväghållningen eller skapar ”döda vinklar” mellan cyklister och bilister.

Hastighetssäkring av övergångställen och cykelöverfarter

Övergångställen och cykelöverfarter ska vara hastighetssäkrade till 40 km/h (”delvis säker”) men bör vara hastighetssäkrade till 30 km/h (”säker”).

Hastighetssäkring innebär att 85 procent av de passerande fordonen inte överskrider den önskade hastigheten i korsningspunkten. I första hand ska en hastighetssäkring göras genom en lämplig utformning av gatan. Det kan vara korsningstäthet, kurvradier, körfältsbredder och möblering i gaturummet. I andra hand bör hastighetssäkringen göras med de hinder som beskrivs i kriterierna för klassificeringen (se nedan).

Om fysiska hinder används för hastighetssäkring ska valet av hinder göras av projektledaren. Hindren ska utföras så att de

●     hastighetssäkrar passerande biltrafik till vald säkerhetsklassning
●     klarar den förväntade belastningen från passerande trafik.
●     inte blir ett arbetsmiljöproblem för busschaufförer om det förekommer linjetrafik på gatan.

Kriterier för klassificering av gång- och cykelkorsningar i plan:

Säker – biltrafikens hastighetssäkring uppskattas vara max 30 km/h vid

●     gång- och cykelkorsningar som ligger inom 10 meter från väjningsplikt eller stopplikt i färdriktningen.
●     gång- och cykelkorsningar som ligger inom 10 meter före, eller 25 meter efter, ett fysiskt hinder i form av gupp, väghåla eller liknande.
●     gång- och cykelkorsningar på gator med en skyltad hastighet som är 30 km/h eller lägre, där korsningen ligger inom 10 meter före, eller 25 meter efter, en avsmalning eller sidoförskjutning.

Delvis säker – biltrafikens hastighetssäkring uppskattas vara max 40 km/h vid

●     gång- och cykelkorsningar på gator med en skyltad hastighet som är 30 km/h eller lägre, utan farthinder.
●     gång- och cykelkorsningar på gator med en skyltad hastighet som är 40 km/h eller lägre, där korsningen ligger inom 10 meter före, eller 25 meter efter en avsmalning eller sidoförskjutning.
●     gång- och cykelkorsningar på gator med en skyltad hastighet som är 40 km/h eller lägre, där korsningen är bevakad med trafiksignal.
●     gång- och cykelkorsningar som ligger inom 20 meter före eller efter en cirkulationsplats.

Osäker – biltrafikens hastighetssäkring uppskattas vara över 40 km/h vid:

●     gång- och cykelkorsningar som inte uppfyller kriterierna för säker eller delvis säker korsning.

Sikt i korsning

Siktkraven i gång- och cykelkorsningar ska följa Trafikverkets regler för vägar och gators utformning, VGU, avsnitt 10.