9 El-Tele-Datasystem
9.1 El – och Telekanalisationssystem
9.1:1 KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR, KANALSYSTEM
9.1:2 KANALISATION AV MARKRÖR, ELINSTALLATIONSRÖR, FLEXRÖR
9.2 Elkraftsystem
9.2:1 Elcentraler
9.2:2 Kablar och fästdon
9.2:3 Uttag och apparater
9.2:4 Elvärmesystem
9.3 Belysning och ljussystem
9.4 TELESYSTEM
9.4:1 Flerfunktionsnät
9.4.2 Brandlarm, utrymningslarm
9.2:3 Inbrottslarm
9.4:4 Entré och passerkontrollsystem
9.4:5 Signalsystem
9.4:6 Ljud och bildöverföringssystem
9.4:7 Driftlarm
9.5 SYSTEM FÖR SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK SEPARATION
Y Märkning, Kontroll, Provning, Dokumentation
Y:1 Märkning
Y:2 Kontroll
Y:3 Provning
Y:4 Dokumentation

Projekteringsanvisningarna befriar inte projektören från ansvar enligt ABK 09.
Projekteringsanvisningarna befriar inte totalentreprenör från funktionsansvar enligt ABT 06.
Följande föreskrifter gäller av senaste utgåva:
ELSÄK-FS.
SS-standarder i erforderlig omfattning.
För utförande av lågspänningsinstallationer gäller SS 436 40 00.
SEK-Handbok i erforderlig omfattning
Vid planering av belysningsanläggning gäller ”Ljus & rum planeringsguide för belysning inomhus” där ej annat anges.
Vid planering av belysningsanläggning för fritidsanläggningar gäller ”Måttbok, måttuppgifter för fritidsanläggningar” utgiven av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan där ej annat anges.
BBR.
Befintlig brandskyddsdokumentation eller för projektet framtagen brandskyddsbeskrivning.
SBF:110 senaste utgåva.
Projekteringsanvisning EL ansluter till EL-AMA. Material och arbetsutförande baseras på AMA inklusive anslutande Råd.
Miljöbetingelser:
Installationerna ska med avseende på material och utförandeform anpassas efter på användarplatsens rådande förhållanden.
Material ska väljas som ger minst möjliga miljöpåverkan. Stolparmaturer och strålkastare får inte ha ljusspridning uppåt med anledning av miljökonsekvens i form av “ljusföroreningar”.
Placering av elcentraler och kraftkablars läge ska göras enligt de föreskrifter som finns på området i AFS 2016:3 för att exponering av elektriska och magnetiska fält begränsas så långt som möjligt vid arbetsplatser eller platser där människor stadigvarande befinner sig. För elektromagnetiska fält ska anläggningen utföras så att krav och rekommendationer i AFS 2016:3 uppfylls.
Elinstallationer, apparater och utrustningar ska uppfylla krav enligt EMC-direktiv.
Elsystem ska utföras som TN-S-system.
Utrustning och installation ska vara CE-märkt där så är möjligt. Vissa delar CE-märks
genom entreprenörens försorg, exempelvis kopplingsutrustningar.
Elinstallationer ska vara halogenfria där så är möjligt.
Kapslingsklass på installationerna ska anpassas till miljö och verksamhet inom respektive lokal.
Förläggning genom ångbroms ska undvikas. Där genomgång måste utföras, fästes ångbromsen mot installationen med för ändamålet avsedd utrustning/materiel enligt leverantörs anvisning.
Installationer beaktas med hänsyn till gällande brand och ljudkrav.
Energisnåla lösningar och utrustningar ska användas som verkar för en effektiv elanvändning.
Föranmälan : Föranmälan skall ske till Vattenfall i förprojekteringsskedet.
Laddinfrastruktur:
Byggnader med fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på fastigheten ska ha ledningsinfrastruktur till 20 % av parkeringsplatserna och minst en laddningspunkt för elfordon.
Solceller:
För solceller gäller separat Projekteringsanvisning Solceller.
Utrymmen:
Utrymmen för centralutrustningar ska dimensioneras så att möjlighet till utbyggnad (15%)
finns samt att service och åtkomlighet underlättas.
El-rum och el-nischer ska vara låsbara och märkta med ELRUM alt ELNISCH på dörr.

9.1  El och telekanalisationssystem

Kanalisation ska utföras så att möjlighet finns att enkelt komplettera med ledningar.
Kanalisationssystem ska med avseende på material och utförandeform anpassas efter på användarplatsen rådande förhållande.
Huvudkanalisation ska utföras med ledningsstegar. Kabelrännor kan användas i allmänna utrymmen där kanalisationen är synlig. Infälld ledningsförläggning i rör ska generellt utföras i icke fastighetstekniska utrymmen och där risk för åverkan är överhängande.
I teknikrum ska kanalisation utföras med kabelstegar, trådstegar, profilskenor och montagerännor. VP-rör som används till anslutningar vid apparater ska vara fast förankrat i bägge ändar för att undvika uträtning av böj, ej buntband eller plastklammermontage.
Kanalisation i storkök till ugnar, grytor m.m. utförs i rostfri kabelränna som monteras utan infästning i maskiner där hänsyn tas till placering av säkerhetsbrytare samt drift och skötsel. Utförande samordnas med övriga installationer.
Kanalisation mellan våningsplan ska utföras så att framtida förändringar och kompletterande ledningsdragningar lätt kan genomföras.
Kanalisation anordnas i klass/bas-rum mellan projektor och placering för dator.
Väggkanalsystem monteras i kontorsrum, expedition och liknande utrymmen.
Utanför tekniska utrymmen dimensioneras den ordinarie kanalisationen för SÖ-installationer.
Minst 20% utrymme av kanalisationens totala utrymme ska finnas i reserv efter färdigt montage.

9.1.1 Kabelstegar, kabelrännor, bärskenor, kanalsystem

Kablar najas på var tredje stegpinne.
Kanalisationssystem ska med avseende på material och utförandeform anpassas efter på användarplatsen rådande förhållande.
För montering av dosor och uttag på kabelstege/ränna ska dosplåtar användas.
Armaturskenor ska normalt undvikas av hygienskäl.
Vägg- och matarkanaler utförs i vitlackerat stålplåt med kabelhyllor för kraft, tele och data. Vid anslutning mot vägg ska täck-ram monteras. Utrymme mellan vägg och kanal förses med ventilationsgaller. Väggenomföring ska ljudtätas.
Behov av dragbrunn, alternativt draggrop utreds och samordnas med övriga entreprenörer. Dragbrunnar/gropar och kopplingsbrunnars exakta placering ska mätas in och anges på situationsplan.

9.1.2 Kanalisation av markrör, elinstallationsrör, flexrör

Ledningar i mark under hårdgjord yta förläggs i markskyddsrör. Rör utförs med dragtråd. För övriga markförlagda ledningar beslutas omfattning av rörförläggning i respektive projektet.

För el-servis används släta gula 110 mm rör eller 160 mm om så erfordras, samordnas med Nätägare/Vattenfall. Rörförläggning utförs till fastighetsgräns.
Ett styck tomrör (gult 50 mm) för utgående kablar genom fasad i mark i ska finnas efter färdig installation. Rör avslutas och tätas en meter ut från fasadliv.
För inkommande fiber förläggs invändigt slätt grönt 50 mm rör till fastighetsgräns, exakt placering samordnas med Motala kommun Stadsnät (Motala kommuns IT-enhet).

Tomrör 50 mm för framtida ladd-station för elfordon förläggs till dedikerad plats.
Dragtråd märks med hänvisning i båda ändar av rörförläggningen.
Tätning av rör-ändar utförs för skydd mot inträngande vatten och smuts.

9.1.2.2 Kanalisation elinstallationsrör, flex-rör

Elinstallationsrör ska vara infällda i byggnadsdel där så är möjligt. Utanpåliggande förläggning av rör utförs med klammer. Rörsträcka över 15 m förses med hjälpdosa.
Rör för infällda kablar och ledningar ska medge framtida korrigering. Halogenfria rör ska vara böjbara och UV-beständiga.
Elinstallationsrör som är synliga ska vara vita. För brandlarmsinstallation används röda rör alternativt rödmarkerade (röd skarvmuff) var tredje meter och vid riktningsförändring samt genomföringar.
Rör i vägg ska förläggas horisontellt eller vertikalt.
Rör ska fästas med klammer enligt leverantörens anvisning dock max c/c 75 cm.

9.1.2.3 Dosor

Dosor i ytterväggar undviks om inte vägg utförs med installationszon. Vid montage av dosor i yttervägg ska åtgärder vidtas för att undvika försämrat klimatskal.
Dosor i väggar ska inte försämra väggens brandskydd, utförande enligt fabrikants anvisning.
Doslock ska sättas upp före målning men efter tapetsering.
Doslock ska vara skruvfastsatta där dosa är monterad under 2500ög.
Dosa för anslutningskablar förses med dragavlastning.
När apparatdosa ska monteras på yta av kakelplattor kontrolleras att dosa inte monteras i kant där plattraden slutar.

 

Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad:
Fronter och dörrar till el-nischer och el-rum ska vara låsbara.
Serviscentraler placeras mot yttervägg.
Vid el-nischer ska del mellan dörrparti och tak vara lätt demonterbar för att underlätta kabeldragning. Eventuell mittstolpe ska vara lätt demonterbar. Nischdjup ska vara minst 600 mm.
Elkraftsystemet bestyckas med överspänningsavledare enligt kapitel 61.1.7.

9.2.1 Elcentraler

Centraler ska placeras med hänsyn till försiktighetsprincipen avseende magnetfält. Noggrann kontroll ska göras att central får plats i avsett utrymme. Möjlighet till utbyggnad 15% ska finnas. Central ska vara förtillverkad, utförd för TN-S-system.
Central ska utföras som plåtkapslad modulcentral.
Centraler ska ha 10 % grupper i reserv och 20 % modulplats. Servis och fördelningscentraler 20 % reservplats/modulplats.
Central som i undantagsfall inte placeras i nisch förses med låsbar lucka/dörr.
Till central försedd med knivsäkringar ska godkänt patronmanöverdon finnas.
Vid central med gäng- och knivsäkringar ska förvaringsskåp för reservsäkringar uppsättas. Minst en omgång reservsäkringar av förekommande storlek levereras.

9.2.1.1. Serviscentraler

Serviscentral utförs enligt gällande standard.
Ik3 ska beräknas så att serviscentralen blir rätt dimensionerad och rätt uppbyggd.

9.2.1.2 Fördelningscentraler

Fördelningscentral för huvudledningar utförs med gängsäkringar.

9.2.1.3 Gruppcentraler

Gruppcentraler ska vara utförda i plåtkapsling med heltäckande
bakstycke och monterade om möjligt inom låsbara el-nischer.
Gruppcentraler ska vara av typ dvärgbrytarcentral för 5-ledarsystem
med jordfelsbrytare, 30mA, för samtliga uttags-och belysningsgrupper.
Tre stycken blockeringsdon levereras till varje gruppcentral, förvaras vid el-central.
Utgående ledningar kopplas till plint.

9.2.1.4 Apparatskåp

Utgående ledningar kopplas till plint.
Belysning och vägguttag ansluts internt i skåpet.
Apparatskåp ska vara skyddat mot överspänning.

9.2.1.5 Säkringar

Diazedsäkringar:
Säkring över 63 A ska utgöras av knivsäkring.
Dvärgbrytare (MCB):
Dvärgbrytare ska vara trepoliga för trefasgrupper.
Brytförmåga ska klara beräknad kortslutningsström, dock lägst 10kA.
Dvärgbrytare ska vara godkänd för säker frånskiljning.
Dvärgbrytare för gruppledningar ska ha karaktäristik B eller C, märkström max 10-16A och selektivitetsklass 3.
Dvärgbrytare kan ersättas med personskyddsautomater. Beträffande användning av personskyddsautomater se kap ” 62.1.6 Personskyddsautomater”.

9.2.1.6 Jordfelsbrytare, personskyddsbrytare

Jordfelsbrytare:
Jordfelsbrytare ska vara av typ A med 30 mA utlösningsström och med märkström som klarar den sammanlagda strömmen för de styrda grupperna. Typ B används för anläggningar/ byggnader där risk för störande likströmmar kan förekomma, ex fastigheter med solceller.
De delar av anläggningen, som förses med jordfelsbrytare, ska
sektioneras på ett sätt som gör att endast delar av anläggningen blir
spänningslösa vid utlöst jordfelsbrytare.
Antalet jordfelsbrytare väljs
med utgångspunkt från den normala jordfelsström som respektive el-enhet normalt orsakar. Jordfelsbrytare ska monteras intill säkringsgrupperna den ska skydda för att få centralen överskådlig
Belysningsgrupper och vägguttagsgrupper ansluts över skilda jordfelsbrytare för att minska driftstörningar.
Personskyddsautomater:
Utrustningar som värme- el kylproducerande anläggningar, nödbelysning, brand/inbrott/passer/lås system, styrsystem, hiss samt centralutrustning för data eller grupper där utlöst jordfelsbrytare äventyrar flera viktiga funktioner, kan skyddas med personskyddsautomater.
Personskyddsbrytare ska vara godkända för säker frånskiljning.

9.2.1.7 Överspänningsavledare

Överspänningsskydd typ grov (typ 1), mellan (typ 2) och finskydd (typ 3).
Överspänningsskydd monteras för:
-Inkommande elservis (Typ 1 och 2)
-Fastighetscentraler (Typ 2)
-Apparatskåp (Typ 2)
-Brandlarm (Typ 3)
-Passerkontroll/inbrottslarm-läggningen (Typ 3)
-Dataställ (Typ 3)
-Respektive stolparmatur (anpassas till respektive stolpe). Skyddet
ska vara utfört som individuellt skydd i varje stolpe/pollare. När
överspänningsskyddet är uttjänt ska armaturen slockna som
indikation på att skyddet behöver bytas.
Överspänningsskydd ska vara för montage på DIN-skena, med utbytbar patron och försedd med larmindikering och larmkontakt för fjärrövervakning kopplat till SÖ-systemet.

9.2.1.8 Mätare

Huvud-mätanordning ska utföras och placeras enligt anvisningar i SS 437 01 02 och i samråd med elleverantören.
Separat mätning för verksamhetsrelaterad el och fastighetsrelaterad el utförs med undermätare. Där fastigheter består av fler byggnader ska respektive byggnad bestyckas med undermätare. Kök, café, gymnastikhallar eller andra uthyrningsmöjliga lokaler utförs med separata undermätare.
Mätanordning upp till 63A utförs med direkt mätning och fr.o.m. 80A med strömtransformator.
Mätare ska kunna fjärr-avläsas via fastighetens styr och övervakningssystem, se även projektanvisning Styr och projektanvisning Energi.

9.2.2 Kablar och fästdon

Nya huvudledningar utförs för TN-S-system (5-ledare). Detta gäller även vid tillkommande kabeldragningar i ombyggnader då befintliga TN-C (4-ledaresystem) bibehålls.
Införing av kabel ska utföras enligt standard. Kabelinföringar kan med fördel intas i en kabelgrav på insida. Kabelgrav förses med skydds-täckning i form av durkplåt i ingjuten ram.
Kabelgenomföring genom yttertak endast tillåtet med genomföring typ svanhals.
Kabelgenomföring i yttervägg ska tätas för skydd mot inträngande vatten.
Kablar på vägg ska klamras och i vägg förläggas i rör.
Kabel genom undertak av plåtkassett ska förses med genomföringsmuff eller kabelförskruvning.
Där risk finns för åverkan t.ex. omklädningsrum sporthallar. skolkorridorer ska utvändigt förlagd kabel skyddas mot mekaniskt åverkan.
Installationskablar:
Matande gruppledningar ska vara skärmade.
Enkel/flertrådig ledning ska vara tvinnade ledningar.
Typ av kablar till säkerhetsbrytare med larmkontakt och frekvensomformare enligt fabrikants anvisning.
Infällda kablarna ska vara möjliga att byta ut.
Kablar i storkök till ugnar, grytor m.m. förläggs i rostfri kabelränna som monteras utan infästning i maskiner. Utförande samordnas med kökskonsult där hänsyn tas till placering av säkerhetsbrytare samt drift och skötsel.
För matande ledning till hiss ska brandskyddskrav vara uppfyllda.
Övriga kablar:
Anslutningskablar till köksmaskiner utförs med för ändamålet avsedd kabel och fästs fritt från golv.
Kabel förläggs för överföring av driftlarm mellan apparatskåp/rum och fastighetsserver. Larmöverföring för driftlarm utförs med kommunikation över kommunens datanät.
Matning hiss enligt gällande norm, förlägges brandsäkert eller enligt brandskyddsdokumentation.
Fästdon:
Klammer ska användas för att fästa kablar. Klammer ska vara avsedd för ändamålet och miljön där den monteras. Utomhus används klammer som är klassade och avsedda för utomhusbruk.
För infästning av kablar vid servis-, fördelning- och större gruppcentraler ska ankarskena med kabelhållare alternativt kabelstege för najning monteras.

9.2.3 Uttag och apparater

Apparater placerade intill varandra ska ha gemensam täckplatta.
Strömställare ska vara av typ med stor vippa i polarvit färg.
Strömställare ska vara av tillverkade av termoplast och halogenfri typ.
I skolkorridorer, gymnastiksalar och liknande utrymmen ska slagtåliga apparater användas.
I storkök monteras nyckelströmställare för värmeapparater såsom ugnar, kokgrytor m.m. i kombination med nollspänningsutlösning där så erfordras.
I undervisningslokaler för hemkunskap, fysik och datasalar monteras nyckelströmställare för maskiner och uttag (ej för kyl/frys).
I slöjdsalar och liknande utrymmen monteras nyckelströmställare tillsammans med nödstopp i kombination med nollspänningsutlösning för maskiner och vissa uttag. Antal nödstopp enligt myndighetskrav. Återställning av funktion ska ske med nyckelbrytare.
I byggnader där fastighetsserver finns monterad kan denna nyttjas för tidfunktioner, beslutas i projekteringen.
Kopplings-ur ska vara elektroniskt programmerbara och vara försett med gångreserv för minst trettio timmar samt ha program med automatisk ändring av sommar- och vintertid.

9.2.3.1 Vägguttag

Där ej annat anges utförs omfattning och placeringen enligt svensk standard SS4370102. Avstånd mellan uttag ska inte överstiga 3,75 m, minst ett uttag på varje vägg.
Uttag placeras vid fönster.
Uttag ska vara petsäkra.
Uttag ska föregås av jordfelsbrytare.
Allmänt ska uttag vara minst tvåvägs, petskyddade och av termoplast i polarvit utförande. Beröringsskydd ska finnas även utan kåpa.
Uttag för laddning av batteri för handhållna utrustningar ska vara utförda med tidströmställare, ex laddare för mobiler, läsplattor, borrmaskiner osv utförs som fyrvägsuttag med alternativ som uttag med USB-utgång. Separat laddstation för läsplattor är ett alternativ för laddning och förvaring. Placering och förvaring samordnas med verksamheten i respektive projekt.
Uttag i storkök, diskrum och liknande ska ha självstängande lock.
I allmänna rum t.ex. lekrum, allrum, personalrum och liknande utrymmen placeras ett uttag vid fönster enl. SS4370102 kod 7.2.1.2.1
Städuttag i korridorer ansluts till egen säkringsgrupp. Uttagen placeras 1500ög c/c max femton meter.
Vid kontorsarbetsplatser monteras ett 4-vägs/två 2-vägs uttag per arbetsplats.
I slöjdsalar används petsäkra grenuttag av slagtålig termoplast med självstängande lock över varje uttagsbrunn, brytskydd för kabeln och upphängningsbygel med maximal nedhängningsbegränsning.
Uttag och maskiner i slöjdsalar, keramik, fysik, hemkunskap och liknande lokaler ska vara förreglade över nödstopp och nyckelbrytare enligt gällande arbetsskyddsregler och lagar.
Arbetsbänkar förses med vägguttag, ett dubbelt var annan meter, dock minst ett per bänk.
Vid skrivtavlor monteras AV-paneler utrustade med strömställare för belysning och uttag för kraft, data, projektor m.m.
Uttag monteras vid dataställ för anslutning av aktiv utrustning, servrar m.m. Omfattning utreds, dock minst ett fyrvägsuttag och en kopplingsdosa vid ett helt kopplingsstativ, samt vid halvstativ/dataskåp monteras minst ett fyrvägsuttag.
Uttag placerade vid datauttag ska vara två brunnar/enkelt datauttag.
Uttag för kaffebryggare, vattenkokare, strykjärn, kombikök eller annan värmeapparat kombineras med elektronisk tidströmställare.
Uttag CEE 16A ska monteras i teknikrum och el-rum.
Spis:
Uttag för spis ska vara Perilexuttag.
I projekteringsskedet kontrolleras vilken typ av installation som ska utföras. Det kan förekomma enstaka skydd likväl en kombination av flera.
Spis/ugn kan föregås ex av värmevakt, tidbrytare 0-120 min.
Nyckelströmställare kan förregla spisuttag.
I förskolor installeras signallampa över och utsida dörr indikerande tillslagen tidbrytare. Signallampa märks ”TILLSLAGEN SPIS”.
Infälld ledningen utförs mellan manöverenheten / värmevakten och anslutningsenheten (kontaktorlådan).
Hiss:
Eluttag i maskinrum, hisschakt och på hisskorg ska matas från annan huvudledning än hissens matning.

9.2.3.2 Uttagscentraler för bilvärmare

Omfattning bestäms vid projektering.
Uttagscentral ska vara försedd med självstängande självlåsande lock, 6A dvärgbrytare, jordfelsbrytare, temperaturstyrning och elektronisk tidsstyrning.
Anläggning ska mätas med separat elmätare.

9.2.4 Elvärmesystem

Uppvärmning av byggnader ska utföras med vattenburet värmesystem. Endast i undantagsfall utförs elvärmesystem, då i samråd med fastighetsenhetens teknikansvarige.
Omfattning och typ elektrisk handdukstork bestäms i projektering.
Frostskydd under frysrum ska utföras enligt Fastighetsenhetens riktlinje, ventilerad luftspaltsinstallation under frysgolv och mellan väggar. Värmekabel till frysrum i dörrkarm, ventil m.m. utförs enligt fabrikants anvisning.
Reglersystem för bastuaggregat ska vara tidstyrd och endast kunna manövreras av behörig personal.

Belysningsanläggningen utförs i enlighet med Ljuskulturs, ”Ljus och Rum planeringsguide för belysning inomhus” där ej annat anges. Driftvärde nyvärde x bibehållningsfaktor 0,8.

Generellt:
Armaturer/Ljuskällor ska vara i LED utförande. Antal typer av ljusarmaturer ska begränsas med avseende på drift och underhåll. För respektive objekt/projekt bestäms omfattning av dynamiskt belysningssystem. System kan vara olika beroende på typ av verksamhet. Exempelvis ska det läggas stor vikt av dynamisk belysningssystem vid olika äldre/vårdboenden.
Ljusreglering ska utföras med teknik så att armaturerna ej kan komma i otakt, (d.v.s. en armatur reglerar upp och övriga ner eller liknande).
Ljusreglerad belysning ska styras via Dali, DSI eller likvärdigt system med möjlighet till gränssnitt mot SÖ-systemet.
Dagsljusreglering ska utredas där detta kan anses lämpligt ur LCC-perspektiv. Lämpliga lokaler utförs som ha erforderligt dagsljusinsläpp kompletteras med konstantljusreglering så att inställd ljusnivå upprätthålls genom automatisk ljusreglering som anpassar till dagsljus.
Armatur och driftdon ska kunna bytas utan att parametrisera /programmera den enskilda armaturen eller drivdonet.
Manuell förbikoppling H-0-A av styrfunktioner ska finnas vid elcentral.
Belysningen får ej användas som byggbelysning. Befintliga armaturer som behålls ska rengöras och förses med nya ljuskällor där så är möjligt.
Armaturer fästes i undertakets bärverk med för ändamålet avsedda monteringsdetaljer. Pendlad armatur monteras på glidskensystem för ett flexibelt montage. Pendlade armaturer bör anslutas med stickpropp till uttag om vald teknik tillåter.
Där befintliga armaturer med konventionella driftdon används, ska tändarna vara säkerhetständare av typ DEOS eller likvärdig.

Vårdboende /äldreboende:
Dynamisk belysning utförs enligt behov för varje verksamhet. Den dynamiska lösningen som ändrar ljuset över dygnet, för att, bl.a. underlätta de boendes dygnsuppfattningen samt orienterbarheten. Här ska strävas efter en “hemmaliknande “ miljö. Önskvärt är att anpassning av ljusmiljö skapas för respektive boende. Variation av ljuset under dygnets timmar, med indirekt och direkt ljus, städljus, nattljus, ledjus, reglerbart o.s.v.
Belysningen i korridoren ska kunna ändras enkelt, exempelvis höjs ljusnivån när man vill locka de boende till att umgås i sällskapsutrymmen. Armaturerna är tätare placerade mot sällskapsrummet så att ändringen blir tydlig. Under nattetid är belysningen dämpad så uppfattning blir att det är natt och dags att sova.

Lägenheternas belysning ska både vara trivsam och funktionella, både för boende och personal. Strävan att skapa en ombonad och bra belysning med en hemkänsla. Ljusnivån i takbelysningen och det indirekta ljuset mot taket och väggarna ska kunna höjas vid behov, till exempel vid undersökningar, tonas ned till en ”hembelysningsnivå” under den övriga vakna tiden och slutligen till ett svagt nattljus under natten.
Det indirekta ljuset i lägenheterna kan följa en ljuskurva över dygnet. Vid en viss tid på morgonen tänds ljuset och är då kyligt, ju senare på dagen desto varmare – innan det sakta släcks ner. Om/när detta utförs är det av stor vikt att det finns möjlighet att individualisera det dynamiska ljuset. I WC när dörren öppnas ska en natt belysning tändas en aning (för att orientera sig efter strömbrytare) för att sedan sakta slockna.

Undervisningsrum:
Undervisningsrum, grupprum och liknande lokaler ska ha en medelbelysningsstyrka min 500lux. Utförs med infällda ljuspaneler alternativt pendlade upp-och nedljusarmaturer. Manuellt till och frånslag med tryckknapp, närvarostyrning med automatiskt frånslag efter ca 20 min, digital ljusreglering. Belysning för skrivtavlor ska regleras vid tavlan och styras över rummets styrning.

Förskola:
Allrum/samlingsrum/vistelse/lekrum och liknande lokaler utförs med dimmerbara armaturer. Infällda ljuspaneler kan användas. Om bländskydd används ska dessa vara säkrade mot att falla ned. Armaturer styrs via återfjädrande strömställare för tänd/släck samt ljusreglering. Belysningen ska även släckas automatisk vid frånvaro efter inställbar tid

Kontor, expeditioner och liknande utrymmen:
Utförs med pendlade upp- och nedljusarmaturer vid arbetsplatser, för allmänbelysning utförs med infälld armatur. Manuellt till och frånslag via tryckknappar, närvarostyrning via automatiskt frånslag, ljusreglering.

Trapphus och korridorer:
I skolkorridorer etc. installeras dynamisk belysning för energibesparing och ökad trygghet. Vid närvaro hög nivå, därefter nedreglering till grund/låg nivå för att efter 60 min utan närvaro släckas automatiskt, nivå ska kunna justeras för respektive område.
I projekt bestäms om belysning ska styras via Inbrottslarm / Brandlarm med följande funktion. Vid tillslaget inbrottslarm släcks belysning. Vid utlöst Brand- och Inbrottslarm aktiveras belysning till hög nivå.
Trapphus och korridorer i byggnader med fler än två våningar, ska två efter varandra följande ljuspunkter anslutas till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare.

WC och HWC:
WC utförs med armaturer med inbyggd närvarodetektor. HWC ska ha två armaturer.
Gymnastik, omklädningsrum, dusch
Belysning tänds och släcks manuellt med tryckknapp och släcks via närvarodetektor. Där omklädningsrum och duschar saknar dagsljusinsläpp (“mörka rum”) utförs belysning helt automatiskt med närvarosensorer.
I gymnastik ska armatur vara försedd med bollskydd och anpassad för sport-och gymnastikverksamheten.

Hiss:
Armatur framför hissdörr ska ha fast ljus.
Korgbelysning, schakt- och maskinrumsbelysning ska matas från annan huvudledning än hiss.
Armaturer för schaktbelysning utförs i lägst kappslingsklass IP44 med kraftigt kåpa. Belysning utföres med impulsstyrning med strömställare (industriutförande) placerade på korgens tak samt i hisschaktet och hissgrop. Strömställare förses med tydlig skylt märkt ”Schaktbelysning”. Don placerat på korgens tak ska kunna manövreras innan taket beträds. Belysningsstyrkan ska ha ett jämnhetsvärde om minst 300 lux i medelvärde. Kvoten mellan lägsta belysningsstyrka i förhållande till medelvärdet får inte understiga 0,5 och gäller i hisschaktet respektive på korgtaket i sin helhet.
Tänd belysning indikeras med röd lampa i hissmaskinrum.

Storkök och diskrum:
Allmän belysning utförs med armaturer företrädesvis monterade infällda om möjligt, annars monterade dikt innertak.

Matsal:
Allmänbelysning utförs som infällda ljuspaneler. Manuellt till och frånslag med tryckknapp, närvarostyrning med automatiskt frånslag efter ca 20 min, digital ljusreglering.
Miljöbelysning ansluts till uttag över separat brytare.
Belysning i automat med kylda drycker ansluts med uttag till belysningen.

Fläktrum:
Fläktrum utförs som konventionell styrning med strömbrytare.
Ventilationsaggregat:
Belysning ansluts med 2-polig strömställare till rumsbelysning.
Vind och krypgrund:
Belysning styrs av tidströmbrytare, 4 timmar.

Kyl/frysrum:
Belysning utföres med ljusarmatur vilka är avsedda för denna miljö och med indikeringslampa utanför dörr och ska utföras som konventionell styrning med strömbrytare.
Ytterbelysning:
Ytterbelysningar ska vara med energieffektiv ljuskälla LED.
Belysningssystem ska bidra till att utomhusmiljön upplevs som säker.
Ytterbelysning ska vara god och finnas vid samtliga entréer, uteplatser/altaner, förrådsutrymmen inklusive soputrymme, på fasader och på gårdar. Med god belysning på gårdar avses att tillskapa en jämn belysning över hela ytan/gårdsplanen så att mörka partier undviks. G/C vägar, avlämningszoner och entréer belyses extra tydligt.

Den yttre belysningen stolpbelysning/parkbelysning/pollare anpassas efter projektets beskaffenhet och disposition av den utvändiga miljön.
De delar av fastigheter där risk för skadegörelse och inbrott föreligger beaktas särskilt, ex skymda skrymslen. Armaturerna ska vara motståndskraftiga mot åverkan samt ge ett bra ljus som motverkar allmän skadegörelse. Armaturer ska ha vandalklass IK10.
Stolparmaturer och strålkastare ska inte ha ljusspridning uppåt med anledning av miljökonsekvens i form av “ljusföroreningar”.
Stolphöjd för skolgårdar och liknande ska vara minst 4,0 m och i galvaniserat utförande.
Utomhusbelysning styrs med ljusrelä eller astronomiskt ur. Ljusrelä ska ha separat centralenhet och ljuskännare. Centralenhet placeras vid elcentral.

Nödbelysning, utrymningsbelysning:
Nödbelysning utförs i enlighet med gällande myndighetskrav och objektets brandskyddsdokumentation. För ytterligare information om nödbelysnings utbredning/placering se även projekteringsanvisning Brand.
Armatur ska vara utförd med lysdioder och självtestsystem. Indikeringsdioder för avläsning av testresultat ska vara väl synliga utan att behöva ta bort kåpa.
I lokaler med hög höjd där nödljusstrålkastare monteras med inbyggt nödljusaggregat ska nödljusaggregat ha utgång för externt larm.
Omfattning avgör om central strömförsörjning ska installeras, utreds i projekt. Centralt system är att föredra ur ett underhållsperspektiv.

Övervakningssystem nöd och utrymningsbelysning:
För att övervaka nödbelysningen och de vägledande markeringarna kan
trådlöst övervakningssystem installeras. Detta utreds i respektive projekt.
Systemet ska via summalarmkontakt sända larm till DUC (SÖ-system). Varje armatur ska förses med adress och programmeras och dokumenteras så att felande armaturs
exakta position kan utläsas i övervakningssystemet. Vid fel ska SMS/E-postmeddelande sändas till Fastighetsservice driftpersonal.
Övervakningssystem kan ha sådana egenskaper att armaturer inbördes
agerar som repeater för mer avlägsna armaturer och därmed gemensamt
bygga upp ett kommunikationsnät.
Om system kräver dator eller annan kringutrustning ingår i
entreprenaden att leverera, installera och driftsätta sådan utrustning.

Nödbelysning i hiss:
Nödbelysning i hisskorg ska belysa destinationstablå med minst 15 Lux. Nödbelysningssystemet ska strömförsörjas via helautomatisk laddningsautomatik / strömförsörjningsaggregat inklusive batteriförsörjning. System ska vara typ självtestsystem. Fel på nödsignalaggregat, ska hanteras som driftlarm och kopplas upp mot SÖ-system

Generellt:
Tele- och datanät ska projekteras så att de kan dokumenteras enligt gällande standarder förtecknade i SS 455 12 00.
Matarkablar ska dimensioneras med 20% reservkapacitet.
Behov av överspänningsskydd utreds .
Monteringsritning upprättas som visar vilka enheter som ska sättas upp och hur stativet ska disponeras.
System för brandlarm (utrymningslarm) och inbrottslarm ska med hänsyn till service inte integreras.

9.4.1 Flerfunktionsnät

9.4.1.1 Flerfunktionsnät i fastighet

I systemet ingår ex: belysningsstyrningar, styrning av sekundär-ur, driftlarm, brand- och driftlarm från brandlarmcentral och inbrottslarmcentraler, nödsignalsystem.

Flerfunktionsnät för telekommunikation:
Kanalisation inom fastighetsgränsen och inom byggnaden för inkommande kommunal fiber ingår i respektive projekt. Strukturerat gemensamt flerfunktionsnät för telekommunikation utföras för datakommunikation, IP-telefoni, IP-TV och övriga bredbandstjänster.
Flerfunktionsnätet ska utformas så att det i alla delar uppfyller kraven i SS-EN 50 173.

Till fastighet inkommande fiber ansvarar kommunens Stadsnät (Digitalisering och beredningsstöd) men bekostas av projektet och avropas av projektledaren i uppstarten av projektet. Plats i stativ (överst) för Termineringsbox/ODF ska reserveras. Leverans och inkoppling av inkommande fiber (vanligtvis 12 fiber) utförs av IT-enhetens ramavtalsentreprenör.

Aktiva komponenter (switchar) levereras av Motala kommuns IT-enhet efter avrop. Projektledare meddelar/avropar IT-enheten i god tid för administrering av ärendet. Bredbandstjänster beställs efter avrop av beställarens representant/projektledare.
Fastighetsnät data byggs upp med fiber från centralutrustningsrum till fördelningsstativ på våningsplan och olika byggnader, där spridningsnät utgår ifrån RJ45-paneler till datauttag.

Stativ och utrustning ska monteras i låsbart rackskåp eller låsbart väggskåp beroende på storlek. Placering av skåp samordnas med verksamhet, beställare och IT-enheten Motala kommun. Skåp placeras företrädesvis i telenischer eller i separat datarum. Nycklar överlämnas till IT-Enheten och verksamheten.
Paneler ska placeras i de låsbara skåpen och vara anpassade för stativmontage samt bestyckade med 8-poliga modularuttag.
Flerfunktionsnät ska utföras för överföring enligt kategori 6A .

Uttag ska vara dubbla, typ 8-poligt RJ-45 med slitsanslutning. Generellt gäller dubbla uttagsbrunnar om ej annat anges.
Installationen utförs för ett trådlöst nätverk med accesspunkter. Omfattningen avgörs vid varje projekt och ska samordnas med verksamheten/beställaren och Motala kommun IT-enhet. Installationen ska uppfylla kommunens riktlinjer för trådlösa nätverk. Enkla uttag installeras för

WiFi antenner. Antennerna levereras av IT enheten efter avrop, bekostas av verksamheten/projektet.
Uttag nätverk:
Placering av nätverksuttaguttag ska samordnas och orienteras med vägguttagen för kraft
Uttag ska vara dubbla, typ 8-poligt RJ-45 med slitsanslutning, där ej annat anges. Uttag för trådlösa WiFi utförs som enkelt uttag.
Kopplingsbild ska vara T568B (AT&T-koppling).

Bestyckning skolor:
Datalektionssalar bestyckas med femton uttag. Lektionssalar allmänt bestyckas med tre uttag, två på bakre vägg och ett vid vägg med skrivtavla. Grupprum bestyckas med ett uttag per fyra platser. Gymnastiksal ska ha två uttag. Enkla uttag för infoskärmar installeras i omfattning enligt utredning för respektive objekt.
Förskolor utförs med minst följande. Ett uttag per avdelning i ex allrum. Expedition, personalrum och samtalsrum bestyckas med ett uttag. I kök placeras ett uttag vid skrivbänk.
I arbetsrum/expeditioner installeras ett uttag per arbetsplats.
I kopiering / skrivarrum och liknande utrymmen installeras uttag i samråd med beställare och verksamhet.

Ledningssystem:
Fiberoptiska kablar ska förläggas på sådant sätt att den är skyddad mot åverkan. Behövs kabel förläggas i utrymmen dit allmänheten har tillträde förläggs kabeln i skyddsrör.
Mellan korskopplingsstativ för stamnät förläggs optofiberkabel för datakommunikationen. Företrädesvis singelmod 10/125 (i samråd med beställare och IT-enheten Motala kommun). Antal fiberpar, i mindre anläggningar fyra varav två par kontakteras och två par i reserv. Vid större projekt bestäms antalet i projekteringsskedet i samråd med beställare och IT-enheten Motala kommun.
Spridningsnät utformas som fysiskt stjärn-nät och förbinder varje arbetsplats med korskopplingsstativ.
Till uttag förläggs partvinnad oskärmad kopparkabel typ UTP kat 6A.
Kontaktering och mätning med redovisade protokoll i digitalt format ska ingå.

9.4.2 Brandlarm, utrymningslarm

Utrymningslarmets funktion och täckning ska alltid samordnas med beställaren. Aktivering beror av verksamhet och utformning, vilket kan innebära aktivering i hela byggnaden eller enstaka sektioner.
Generellt ska aktiveringen knytas till kommunicering via brandlarmscentral, informationstavlor och sändning till telefon efter behov vilket utreds inom varje projekt. Kommunicering av larm via informationstavla och telefon ska alltid ske till varje avdelning inom vårdverksamheter. Kommuniceringen ska kunna adresseras kopplat till rumsnummer och inte kräva tillgång till centralaparaten eller installationsschema för brandlarm.

Utrymningslarm ska aktiveras automatiskt med detektorer i brandlarmsystemet samt manuellt genom tryckknappar. Utrymningslarmet ska aktiveras i hela byggnaden samtidigt och fortgå tills larmet återställs. Varseblivningssystem utgörs av optiska och akustiska larm-don. De olika varseblivningssystemen ska uppfylla respektive avsnitt i SBF 110, se även krav i brandskyddsbeskrivningen.

Entreprenören ska vara godkänd anläggarfirma för dimensionering, programmering, driftsättning, avprovning etc. av brandlarmsystemet.
Brandlarmsystemet utförs i första hand enlighet gällande myndighetskrav och objektets brandskyddsbeskrivning / dokumentation.
Utöver ovanstående är minsta nivå på utförande enligt följande.

Automatiskt brandlarm utfört som fullständig övervakning med adresserbara rökdetektorer (i sockel) och överfört till larmoperatör enligt SBF 110.
Automatiskt brandlarm enligt Motala kommuns minimikrav innebär följande undantag, övrigt i likhet med vad som anges i SBF 110.
Utrymmen mindre än 10m2 inom samma brandcell som det detekterande området utanför, får lämnas obevakade förutsatt att de ej är angivna i efterföljande stycket och att det finns rökdetektor i angränsande utrymme. Dessutom ska det finnas dörrförbindelse/öppning mellan utrymmena.

Minst följande utrymmen ska förses med rökdetektor:
– Utrymmen där personer sover.
– Utrymmen där personer med mindre god lokalkännedom uppehåller sig och barn leker samt kan vistas själva.
– Utrymningsvägar och övriga kommunikationsytor.
– Utrymmen med särskilda brandrisker.
– Utrymmen 10m2 och större.
– Utrymmen där särskild risk för brand föreligger exempelvis, altaner, tekniska utrymmen, el-nischer, soprum, städ/skrubbar, personalrum, förråd med brännbart materiel.
– Andra viktiga utrymmen ur person- och egendomsskyddssynpunkt.
– Vindsutrymmen. (Se även anm. angående takfotslarm).

I enlighet med särskilt försäkringsvillkor gällande takfotslarm (V275:2 ) ska byggnader skyddas med övervakning för utifrån kommande brand genom exempelvis rökdetektorer på kallvind, eller på fasader av brännbart material installerad värmedetekterande kabel. Skylt att kabel FÅR EJ ÖVERMÅLAS placeras vid inkopplingspunkt och minst två skyltar på varje fasad.

Beträffande ”talat meddelande” funktion hänvisas till gällande BBR och brandskyddsbeskrivning.
Anläggningen ska anslutas till räddningstjänsten. Larmsändare ska vara av fabrikat Contal typ CAT12 senaste version. Larm ska överföras till larmförmedlingsserver Contal, placerad på Räddningsstationen i Motala. Inkoppling, programmering och avprovning mot kommunens larmmottagare utförs.

System och funktioner:
Anläggningen ska vara utförd som vilströmskontrollerad.
Utlöst brandlarm ska tysta inbrottslarmets sirener.
Utlöst brandlarm ska bryta kraftförsörjning till musik, ljudanläggningar och utrymmen där det förväntas vara förhöjda ljudnivåer.
Brandlarm styr hiss till specifikt stannplan utreds i respektive projekt, se projektets brandskyddsbeskrivning och övriga regelverk. Vid utlöst brandlarm i byggnaden ska hiss gå automatiskt till entréplanet. Om det är brand på entréplanet ska hiss gå till annat våningsplan. Hiss ska blockeras på detta plan och om hisschakt utgör egen brandcell så ska dörrar stängas automatiskt efter 30-60 sekunder för att upprätthålla brandcellskravet. Hissdörrar ska alltid kunna öppnas inifrån.

Räddningsnyckelbox monteras i fasad. Räddningsnyckelbox ska vara godkänd /certifierad i enlighet med Svenska Stöldskyddsföreningen Klass 5, fabrikat KeyLink Räddningsnyckelbox: Placering i samråd med Räddningstjänsten.
Räddningsnyckelbox ska vara sabotageskyddad och med anslutning direkt till larmsändare som egen kategori.
Funktion för tidsbestämd bortkoppling av lokal detektor i laborationssalar eller scenlokaler kan i undantagsfall finnas. Till och frånslag placerad i respektive lokal. Optisk signal och skyllt som visar att detektor är avaktiverad.

I byggnader där belysningsanläggningen är utförd med digitalt styrning, kan utlöst brandlarm tända belysningsanläggningen.
Utrymningssystem integreras i brandlarms-systemet.
Systemets larm och tekniska fellarm ska överföras till byggnadens styr- och övervakningssystem.
Aktivering ska kunna ske manuellt med larm knapp.
Efter färdig installation ska entreprenör genomföra en utbildning för anläggningsskötare, se Motala kommuns projekteringsanvisning.

Sektionering vårdverksamhet:
Sektionsuppdelningen bör vara sådan att olika avdelningar inom vårdverksamhet (avdelning bör här överensstämma med uppdelning i brandceller) ska utgöra egen sektion om areabegränsningar så tillåter. Larmsignal ska kunna avges enbart på aktuell avdelning inklusive utrymningsvägar, samtidigt som andra brandfunktioner såsom exempelvis dörrstängning och fläktsystem styrs för samtliga sektioner.
Utlöst brandlarm ska visas i verksamhetens trygghetslarm eller motsvarande på sådant sätt att larmande rum kan identifieras enligt verksamhetens normaliserade nomenklatur.

System för stängning av branddörrar:
I byggnader med automatiskt brandlarm installerat ska det systemet styra branddörrarna.
Branddörrstängare ska i företrädesvis vara utförda med hållmagneter. Dörrmagnet monteras på vägg där så är möjligt, infästning anpassas efter väggtyp.
I förskolor kan freeswing-arm vara ett alternativ.
Dörrstängare med freeswing-arm kan installeras till boenderum inom vårdverksamhet (utöver kraven i BBR), se även Projekteringsanvisning Brand.
System ska vara anpassat att stängning av pardörrar sker i rätt ordningsföljd.
Branddörrar ska kunna stängas manuellt med brytande tryckknapp.
Inbyggda dörrstängare ska undvikas i skolmiljö.

Centralapparat:
Centralapparat ska placeras och vara utförd med hänsyn till miljön och placeras i samråd med beställaren och räddningstjänsten. Centralapparat ska vara dimensionerad för utbyggnad av sektioner.

Funktion för styrning av branddörrar, fläktar, brandspjäll, rökgasluckor, brandgasevakueringsfönster m.m. ska finnas. Vid återställning av brandlarm ska samtliga styrda system återgå till normal drift automatiskt där så är möjligt och inte myndighetskrav annat anger.
Möjlighet ska finnas att avge larmsignal för olika sektioner/byggnader samt att ansluta larmpresentationstablåer.
Strömförsörjningsaggregat ska vara inbyggt i centralutrustningen och med batterier enligt nedan. Både primär- (230V) och sekundärsida (24V) ska vara övervakad. Batterier ska vara dimensionerade för reservdrift vid nätbortfall enligt krav i SBF 110. Batterier ska ha minst 10 års livslängd. Larm ska överföras till SÖ-systemet.

Larm knapp ska vara infälld där så är möjligt och placeras 1200ög.
Tvåvägskommunikation för tillfällig utrymningsplats ska vara kopplad till centralapparat. Vid signal från tvåvägskommunikation ska detta ge samma funktion som utlöst larm knapp med vidarekoppling till räddningstjänst.

Detektorer:
Detektor ska vara försedd med inbyggd adressenhet och optiskt signal-don eller utgång för signal-don för indikering av utlöst detektor.
För dold detektor uppsätts skylt och indikeringstablå.
Vid låg takhöjd ska låsfunktion i sockel aktiveras vid obehörig nedtagning av detektorn.
Detektor i sporthall/gymnastik förses med bollskydd i utförande som möjliggör provning utan ställning.
Detektor placeras med hänsyn till övriga installationer, balkar etc. i enlighet med SBF. Detektor får inte placeras i närheten av tilluftsdon för ventilation.
Rökdetektorer ska installeras där så är möjligt. Detektor ska klara och vara avsedd för de driftförhållanden som placeringen erfordrar.
Rökdetektor ska vara av optisk typ och vara försedd med indikering.
Rökdetektor ska under entreprenadtiden skyddas mot damm och smuts.
Detektorer i ventilationsutrustningar ska vara kopplade till brandlarmsystemet.

Larm-don, sirener:
Larm-don ska monteras min 2400 mm. ö.g. där så takhöjden tillåter.
Larm-don ska utgöras av elektroniska sirener.
Ljudstyrka 1 m från siren ska vara minst 85 dBA vid 660 Hz (vid max volym) Lägsta ljudnivå65dB(A), dock lägst 10dB(A) över normal ljudnivå. Max 115dB(A) 1m från larm-don. Ljudnivå/hörbarhet ska dokumenteras.
I lokaler med hög ljudnivå ska siren och blixtljus användas.
Optiska larm-don ska avge rött sken och vara i LED-blixtutförande.
HWC och lokaler där personer med funktionsnedsättning (hörsel) kan förväntas vistas utan stöd (personal knutet till dem) kompletteras med optiskt larm-don.
Komplettering med optiska larm-don kan även vara aktuellt i myndighetslokaler med öppen mottagning.
Detektor placerad vid hög takhöjd förses med hissanordning.
Provutrustning för rökdetektorer och ca 3 m stång ska levereras av entreprenören.
Skåp för OR-ritningar i A3-format ska ingå.

9.4.3 Inbrottslarm

Omfattning och nivå av inbrottslarm avgörs för varje projekt.
Samordning ska ske med Motala kommuns Säkerhetsgrupp och beställaren.
Inbrottslarmanläggning ska uppfylla larmklass 1 enligt SSF 130:8 samt med nedan angivna tillägg och omfattning om inget annat föreskrivs.
Ingående komponenter ska uppfylla SSF 1014.

Rum i markplan: samtliga rum med fönster eller dörrar i fasad, entréer och kommunikationsytor förses med rörelsedetektorer. Ytterdörrar ska övervakas genom kolvlägeskontakt i lås och magnetkontakt på dörrkarm/blad. Altandörrar etc. ska övervakas genom magnetkontakt. Ev. glaskrossdetektering beslutas i respektive projekt.

Rum i Våningsplan: Kommunikationsvägar, rum som ansluter mot balkong, entréer, och utrymmen där stöldbegärlig egendom förvaras ska övervakas genom rörelsedetektor.

Logistiska Funktioner samordnas beträffande utrymningsvägar, hyresgäst/ verksamhets- användning. Funktionsbeskrivning upprättas.
Funktion med inbyggd tidkanal ska finnas samt möjlighet att ställa ut en förvarningssignal.
Systemet ska utföras som ett adresserbart system.
Systemet ska vara möjligt att integreras med byggnadens passageanläggning, se stycket Passageanläggning.
Utlöst brandlarm ska förregla och därmed tysta akustiska larm-don i inbrottslarmsystem.
Tillslaget inbrottslarm ska kunna stänga magnetventil för inkommande vatten (strömlöst öppen). Förregling släpps vid utlöst inbrott eller brandlarm.
Tillslaget inbrottslarm ska ha funktion för att möjliggöra legionellaspolning där så installeras.
I byggnader med digital styrning av belysningsanläggningen kan inbrottslarmet släcka belysningen vid påslag av inbrottslarmet. Utlöst inbrottslarm tänder upp den digitalt styrda belysningen. Omfattning av styrning belysningsanläggningen bestäms i respektive projekt.

Centralutrustning:
Centralapparat ska placeras inom låst rum, larmat område och överföra inbrottslarm, sabotage, tekniskt fel och till/frånkopplingskontroll till kommunens larmmottagare. Sker tillkoppling via tidkanal ska förvarningssignal ställas ut. Behörig person ska kunna senarelägga tillkoppling med upp till två timmar max tre gånger. Centralapparat ska vara försedd med inbyggd strömförsörjning (UPS) för min. 24 timmars reservdrift med felsignal för låg batterispänning.
OR-Ritningar ska vara färglagda och placeras i låst skåp.

Larmsändare:
Inbrottslarm ska överföras till, av försäkringsbolaget godtagen och Motala kommun avtalsbunden larmmottagare via GSM/GPRS-överföring, företrädesvis samma larmsändare som brandlarmsystemet, typ Contal.
Systemets olika larm och tekniska fellarm ska överföras (speglas) till fastighetens styr- och övervakningssystem.

Detektorer:
Rörelsedetektor ska vara av typ passiv infraröd detektor med maskeringsövervakning.
Detektor ska placeras med hänsyn till gardiner, övriga installationer och inredning.
Detektor i fuktiga rum typ storkök ska ha rätt skyddsform.
Omfattning glaskrossdetektor samordnas i respektive projekt.
Indikeringslampa på detektor ska inte lysa vid detektering
Magnetkontakt används för lägesindikering av dörr. Magnetkontakt ska vara utförd i robust utförande för i första hand infälld montering.

Larm-don:
Larm-don ska vara elektronisk siren och vara försedd med inbyggd sabotagekontakt. Sabotagelarm ska avges om avbrott uppstår i kabel mellan larm-don och centralapparat.
Ljudstyrka 1 m från larm-don ska vara minst 105 dB.

Förbikopplare, manövertablå:
Förbikopplare kan utgöras av s.k. tagg- och kod läsare ingående i Passersystem vid ex uthyrningsbara lokaler. Omfattning och utförande bestäms i respektive projekt i samråd mellan verksamhet och beställare.
Kodläsare ska vara med tastatur.
Manöverpanel placeras insida dörr vid personalentré eller liknade passage.
Larm ska ej gå att tillkoppla vid öppen dörr utan att indikering därom har visats på display i manöverpanel.
Samordning och val av system om passagesystemet ska styra inbrottslarmet eller ej görs i respektive projekt.

Kanalisation, ledningssystem:
Kanalisation i dörrpartier och karmöverföring samordnas med byggentreprenör.
Typ av ledning, tillåten ledningslängd och förläggningssätt inhämtas från tillverkare och är systemberoende.

9.4.4 Entré och passerkontrollsystem

Omfattning passersystem bestäms för respektive projekt i samråd med beställare, verksamheten och Motala kommuns säkerhetsgrupp.
Passerkontrollsystem i skal och larmområdesindelningar ska vara av typ on-linesystem och kommunicera med Motala kommuns befintliga server för ASSA-ARX placerad i serverhallen kommunhuset, Drottninggatan 2. I projekteringen bestäms i samråd med beställare och verksamhet i vilken omfattning beröringsfria off-line passersystem ska installeras på innerdörrar.. Offline-system ex dörrbladsläsare, ska för programmering vara kompatibelt med Motala kommuns server för ASSA-ARX.
Alla erforderliga dörrlicenser ska ingå.

System och funktioner:
Offline- och onlinesystem ska programmeras i samma programvara.

Passersystemet ska vara möjligt att integrera med Inbrottslarmssystemet för att kunna styra till och från av inbrottslam, se kapitel inbrottslarm.
Programvara ska klara programmering av användare, dörrar, behörigheter och tidscheman. Kalender med automatisk ändring av sommar/vintertid ska finnas. Överskrivning, när en ersättningstagg programmeras till användare skrivs det gamla taggen över automatiskt när den nya används.

Systemet ska vara utförd med händelselogg, programmeringsenhet för överföring av behörigheter till dörrar och läsning av loggar. Bordsläsare för programmering av taggar ska ingå. Bordsläsare med programvara ska anslutas till verksamhetens klientdator. Klientdator beställs av verksamheten/projeketet hos IT-enheten Motala kommun som utför leverans.
Extern knapp för ”AKUTLÅSNING” av dörrar i fasad kan installeras. Placering och omfattning bestäms projektvis i samråd med beställare och verksamhet.
Passagesystem för Hissar(dörrar) ska vara av samma system som övrigt passagesystem i byggnaden.

Centralapparater:
Passerkontrollanläggning ska omfatta bl.a. följande funktioner:
• -systemet ska kommunicera med kommunens befintliga server för ASSA-ARX placerad i kommunhuset
• – systemet ska vara datorbaserat.
• – medge programmering från lokal PC.
• – ha minne (batteribackup) för inprogrammerade data vid nätspänningsbortfall.
• – övervaka och presentera statusen för samtliga dörrar med kodläsare via dator.
• – medge omedelbar öppning eller låsning av dörrar via lokal PC.
• – medge larmhantering av t.ex. olåst eller öppen dörr.
• – till- och frånkoppling av inbrottslarm via kodläsare vid in- eller utpassage.
• – medge möjlighet till larm på dörr med lokalt placerad summer som valfritt kan programmeras via dator.
• – medge möjlighet till tidstyrd öppning eller låsning av dörr direkt från kodläsare eller PC samt via egen systemklocka med automatisk vinter/sommartidfunktion.
• – medge överföring av information från PC till den lokala dörrcentralen.
• – medge möjligheter personligt vald kod.
• – medge tidsbegränsad öppning av dörr med tagg och kod.
• – medge spärrning av tagg eller grupper av tagg.
• – medge gruppering av tagg i olika behörighetsnivåer och tider.
• – medge kombination av tid och behörighet.
• – medge inprogrammering av tagg för enstaka dagar eller vissa klockslag.
• – vara utrustad med skydd för obehörigt intrång.
• – ska medge spärrning av kodläsare vid tillslaget inbrottslarm.
• – reservplatser för anslutning av framtida läsare.
Vid avbrott i kommunikation med centralapparat ska händelseinformation lagras i undercentralen. Lagrad händelseinformation ska överföras automatiskt till centralapparaten när kommunikationen återställs.
Undercentral ska vara utförd med batteribackup för minst fyra timmars strömförsörjning.

Läsare:
Kodläsare ska företrädesvis utföras som beröringsfria tagg/nyckelbricka med knappsats. Kodläsare ska ha indikering för godkänd och icke godkänd passage. Läsare ska vara utförd i rostfritt material och för beröringsfritt utförande. Läsare placeras
1 m ö.g. översta knappen max 1,1 m över golv, minst 0,7 m från hörn eller slagyta och ska utomhus vara försedd med mekaniskt väderskydd.

Läsare för validering ska finnas via uppdateringsenhet alternativt i dedikerad läsare ingående i systemet
Beröringsfria taggar med Mifare teknik och krypterad sektorkodning.
25 stycken taggar ska ingå om inget annat föreskrivs. Exakt antal bestäms i samråd med verksamheten.
Dörrlås ska kunna ställas upp med tagg.
Vid insida av dörr placeras tryckknapp som ska ge samma funktion som godkänt passerkort. Tryckknapp monteras infälld där så är möjligt.
Lås:
Elektromekaniska lås, motordrivet hakregellås, eltryckelås, elslutbleck installeras i entrédörrar och manövreras med passersystemets tagg- och kodläsare. Omfattning och typ fastställs för varje projekt.
I projekt bestäms vem som levererar motorlås, hakregellås, eltryckelås, elektriska lås mm i låssystemet. Samtliga styrenheter (databoxar) till lås ska ingå.
Vital funktion vid natt/daglåsning ska utförs enligt gällande brandskyddsdokumentation.
Dörröppningsautomatik ska förreglas av låsfunktion.
Signal för lång öppettid kan finnas vid dörr.

9.4.5 Signalsystem

System och funktioner:
Nödsignalsystem ska vara vilströmskontrollerade och larma vid strömavbrott.
Nödsignalsystem ska installeras för frysrum, vilrum, hiss och HWC.
Nödsignalsystem för frysrum ska vara vidarekopplat till bemannad larmcentral då risk för instängning föreligger.
Omfattning av översvämningsskydd bestäms i respektive projekt. Installeras i hissgrop för att undvika vattenskador på hisskorg vid eventuell vatteninträngning i hisschakt. Vid utlöst översvämningsskydd i hissgrop ska hiss automatiskt gå till stannplan 2 för att undvika vattenskador på hisskorg.
RWC förses med lokalt akustiskt och optiskt nödsignalsystem.
I projekt bestäms om larmet ska vidarekopplas till SÖ-systemet.
Entrédörrar eller varuintag till storkök förses med entrésignalsystem.
Signal ska kunna stängas av med strömbrytare för att undvika ”okynnessignalering”.
Huvudentré till förskola och skola kan förses med entrésignal efter samråd med verksamheten. Signal ska kunna stängas av med strömbrytare för att undvika ”okynnessignalering”.
Signalsystem ska vara komplett med transformator och summer med omställbar ljudstyrka.
Rum för sjuksyster, psykolog, kurator, rektor och liknande förses med upptagen-väntasignal. Systemet ska vara komplett med transformator, indikeringstablå (inne/upptagen/vänta/stig in) och bordsapparat. Transformator placeras i närmaste elcentral.
Upptaget-signal ska ställas ut i rum och indikeras med optisk signal-don (röd lampa) utanför dörr.

Nödsignal från hiss:
Nödsignalanläggning där nödsignal ska ljuda så länge nödsignalknapp är påverkad. Efter 10 s ska nödtelefon automatiskt koppla upp mot extern avtalsbunden larmcentral.
Infälld hisstelefon med tvåvägskommunikation och automatisk uppringning till larmcentral via GSM. Larmöverföringen ska vara utrustad med pollningsfunktion mot larmmottagare med minst 25 timmars intervall, för att säkerställa larmsändarens funktion. Fel på hisstelefon, ska hanteras som driftlarm och tas emot av ansluten larmmottagare enl. SS-EN 81-28, avsnitt 4.2.1.

Tidgivning:
I projekteringen utreds om tidur styrda via långvågssignal (DCF77) är ett funktionellt alternativ till trådstyrd ur-anläggning.
För tidgivning kan huvudur typ WDP-Y4 eller likvärdigt med minst fyra tidkanaler användas för rastsignaler, belysningsstyrningar m.m. Ur ska programmeras i samråd med beställare/verksamheten.
Huvudur ska vara försett med batteribackup för upprätthållande av minne vid spänningsbortfall.
Ur ska ha automatisk rättställningsfunktion.
Sekundärur monteras i samlingssal, matsal, gymnastiksal, korridorer, kommunikationsytor, uppehållytor.
I projektet samordnas omfattning av ur-installationer utomhus.
Ur utomhus och i gymnastikhall förses med slagtåligt skydd.
Rastsignal ska företrädesvis utföras med summer, ev. signalklocka typ industriklocka utreds.
Summer ska vara inställbar för minst 6 ljudbilder och olika ljudnivåer.
Rastsignaler kan sändas ut via ljudanläggning. Programmering av tider ska ingå i samråd med verksamheten.
Typ av anläggning utreds i projekteringen.

Telefoni:
Telefonisystem utförs vanligtvis som GSM mobiltelefoni, alternativt IP-Telefoni, bestäms i respektive projekt.
Telefoner anordnas av verksamheten.
Nödtelefon i hiss, se tidigare kapitel ”Nödsignal från hiss”
Utrymningsplats förses med utrustning för tvåvägskommunikation till plats där räddningstjänsten har sin insatsväg, företrädesvis placering vid brandlarmscentral, alternativt brandförsvarstablå. Utrustningen ska vara bestyckad med batteribackup för reservkraft minst 60 minuter.
Se även krav i Projekteringsanvisning Brandskydd.

9.4.6 Ljud och bildöverföringssystem

Omfattning bestäms i respektive projekt.

Ljudöverföringssystem:
Ljudöverföringssystem består i huvudsak av högtalare, mikrofon, förstärkare och eventuell tuner/ CD för sport och evenemangshallar. Högtalare sektioneras så att grupp- och allanrop kan utföras efter verksamhetens behov. Högtalare ska vara av typ CAR och monteras så att skadegörelse försvåras. Högtalare i sporthallar förses med bollskydd. Ledningssystem ska dimensioneras för lågohmiga system.
I vissa skollokaler, bibliotek och samlingslokaler ska hörslinga installeras. Vilka lokaler som är berörda avgörs vid projektering.
Slinga utförs med SLS-teknik som förhindrar överhörning.
Högtalare monteras utomhus, i kommunikationsutrymmen och i större salar. Högtalare monteras i sådan omfattning att rastsignaler, utrymningslarm och grupp/allanrop hörs utomhus och i alla delar av byggnaden.

Bildöverföringssystem:
Omfattning och tillgång till Kabel-TV bestäms i respektive projekt.
För skolinformation (gemensam för tidgivning) installeras dataskärmar i ex entré, korridorer, café och liknande utrymmen. Placeringar samordnas med verksamheten.

9.4.7 Driftlarm

Omfattning och utförare bestäms i respektive projekt, se även Projektanvisning Styr.
Driftlarmsystem installeras för SÖ–installationer med DUC-slinga mellan teknikutrymmen, större elnischer och elrum. Larmöverföring för driftlarm utförs med kommunikation över kommunens datanät . Besked om vilket system som ska användas inhämtas från beställaren.
Larmsändning sker via SÖ-systemets fastighetsserver. Uppkoppling mot kommunens datanät. Beställaren är behjälplig med att få fram uppgifter på IP-adress, Subnet mask och Default GW.
Fastighetsserver/DUC ingår i SÖ-entreprenad och placeras i samråd med beställaren. Ledning och nätverksuttag ingår i elentreprenaden. Uttag placeras i anslutning till server och samordnas med styrhandling. I styrentreprenaden ingår switch för uppkoppling till DHC.
I elentreprenaden ingår all ledningsförläggning utanför fläktrum, undercentraler, elnischer och liknande utrymmen för driftlarmsystem. Då innefattas ledningar för DUC-slinga mellan apparatskåp samt ledningar till spjäll, givare, tryckknappar m.m. Ledningstyper fastställs i samråd med SÖ-entreprenör/beställare. Det ska också framgå av handlingar att el entreprenören ska kontrollera med styrentreprenören att rätt ledningstyper förläggs.

 

 

 

 

 

 

Huvudjordningsskena placeras vid serviscentral och anslutningar och omfattning utförs enligt ELSÄK-FS och SS 436 40 00 senaste utgåva.
System för potentialutjämning, skyddsutjämning och kompletterande skyddsutjämning anordnas enligt gällande normer/standarder och ska omfatta jordtag, jordplintar och potentialutjämningsledare.

Till jordningsskena ansluts följande:
• – Alla nya inkommande ledningar samt skärm/ytterhölje av ledande
• Material.
• – Berörbara stål och smideskontruktioner.
• – Vatten- värmesystemet.
• – Övriga inkommande rörledningar av metall.
• – Huvudjordningsskenor.
• – Luftbehandlingssystemet.
• – Elcentraler.
• – Telestativ.
• – Sprinkleranläggningen.
Jordelektrodsystem ska installeras för utförande av jordning när intag för reservkraftmatning finns (ansluts till huvudjordningsskena). Provningsklämma monteras på fasad där jordlina är nergrävd.
Jordelektrod utförs med jordtagsstång eller jordplåt och ska förläggas på frostfritt djup. Jordtagsledare ska vara utförd minst av 16 mm2 kopparlina. Skarvning utförs med skruvförband.

Kompletterande skyddsutjämning:
Främmande ledande delar av metall i utrymmen med bad/dusch ansluts till
kompletterande skyddsutjämning enligt elinstallationsreglerna SS 436 40 00
utgåva 3.

Skyddsutjämningsledare:
Färg ska vara grön/gul för personskydd och svart för funktionsjordning. Ange area om den är större än 6 mm2..
System för begränsning av elektriska eller magnetiska fält:
Placering av elcentraler och kraftkablars läge ska göras enligt försiktighetsprincipen så att exponering av elektriska och magnetiska fält begränsas så långt som möjligt.
Värmekabel med återledare bör användas för att begränsa magnetiska fält.

Y:1 Märkning

Märkning av elinstallationer ska utföras enligt SEK Handbok 419 och SS 437 01 40 (IBL 96, Bilaga A, punkt A.2).
Skyltlista ska upprättas och överlämnas till beställare för godkännande.
Skylt får ej fästas på täcklock, kåpa eller liknande.
Komponenter ska märkas med klartext och funktion. T.ex. ”Jordfelsbrytare grupp 11-17”, ”Relä korridorbelysning”, ”Huvudbrytare”.
Samtliga ingående utrustningar såsom centraler, säkerhetsbrytare, motorer, start- och manöverutrustningar etc. ska märkas.
Vid om- och tillbyggnad ska märkning samordnas med befintliga installationer.
Vid serviscentral uppsätts skylt med uppgift på efter vilka starkströmsföreskrifter installationen är utförd.
Där komponent är dold, t.ex. av undertak, ska märkningen dubbleras eller kompletteras med hänvisningsskylt så att komponenten lätt kan hittas.
Outnyttjad rörskanalisation ska adressmärkas med uppgift på var andra änden mynnar ut samt förses med dragtråd.
Huvudledningar ska märkas med littera (t.ex. A1b) i båda ändar vid central.
Huvudledningsschema uppsättes vid centraler. På huvudledningsschema anges kabellängder och vid varje central anges jordslutningsimpedansen och trefasiga kortslutningsströmmar.
Apparatskåp och centralermärks med skylt som anger centralbeteckning, area och typ på huvudledning samt matande säkrings storlek.
Vägguttag ska märkas med matande central och gruppnummer. Skylt placeras under vägguttag.
Monteringsritning i plastficka ska sättas upp vid monteringsstativ.
Alla apparater ska märkas med utrustningsnummer.
Gruppförteckningar upprättas och placeras vid respektive elcentral.
Orienteringsritning med rumsnummer med uppgift på säkringsgrupper för uttag och belysning upprättas och placeras vid respektive elcentral.
Skylt uppsättes med instruktioner om behovet av regelbunden funktionsprovning av jordfelsbrytare och hur man lokaliserar fel.
Varningsskylt med text ”Elektronikkomponent som kan skadas vid isolationsmätning ska bortkopplas före mätning och prov” ska sättas upp vid gruppcentraler.

Y:2 Kontroll

Utförs enligt gällande föreskrifter.
Utförda kontroller ska verifieras med intyg.

Y:3 Provning

Utförs enligt gällande föreskrifter.
Utförda provningar ska verifieras med intyg.

Y:4 Dokumentation

Relationshandlingar ska utföras enligt beställarens anvisningar för drift- och underhållsinstruktioner av senaste utgåva, med innehåll enligt nedan.
Relationshandlingar ska överlämnas i 2 omgångar pappersformat och i projektmärkt USB.
Samtliga handlingar ska finnas som digitala handlingar i PDF och CALS-format, uppbyggt lika pappersstrukturen.
Ritningar, förteckningar, listor, scheman, gruppförteckningar mm ska även levereras i digitalt redigerbart format typ CAD, Word, Exel eller likvärdigt.
Pärmar och underlag för Relationshandlingar ska finnas senast två veckor innan slutbesiktning. Färdiga Relationshandlingar ska överlämnas och insättas i pärmen efter tid som bestäms vid slutbesiktning.
I pärmar för Drift- och Underhållsinstruktioner insätts följande dokumentation:
Generellt gäller att förteckning med E-nummer för samtliga i entreprenaden ingående artiklar/apparater ska levereras under respektive flik.
I projekteringsskedet avgörs om brandlarmsystem ska redovisas i pärm 90 eller i el/tele/ data DU.

Allmän orientering, Adressförteckning:
– Kortfattad allmän orientering om objektet med uppgifter på objektets läge, art och omfattning.
– Adress- och telefonförteckning med uppgift på beställare, byggledare, biträdande byggledare, elkonsult, generalentreprenör, totalentreprenör och elentreprenör, leverantörer.
– Handlingsförteckning.

Intyg, Protokoll, Kvalitets- och miljöplan:
– Sakkunnighetsintyg.
– Intyg om egenkontroll.
– Provningsprotokoll.
– Kvalitets- och miljöplan.
– Intyg om att EMC-direktivet följs.
– Intyg om driftinformation till verksamhet och driftpersonal. Tid och plats samt vilka som är närvarande.

Kanalisation:
– Allmän beskrivning.
– Fabrikat och typ på kabelstegar, kabelrännor, armaturskenor, fönsterbänkskanaler och matarkanaler med tillhörande detaljer.

Kraftförsörjning, ledningssystem:
Huvudledningsschema.
– Gruppförteckningar.
– Uppgifter på huvudledningar.
– Uppgift på ledningar förlagda i rör, kanaler, utvändigt m.m.

Centraler och apparater:
– Dokumentation på centraler (frontlayout, apparatlista, kretsschema).
– Tillhörande broschyrer.
– Tillverkardeklaration att Lågspänningsdirektivet LVD och EMC-direktivet är uppfyllda.

Apparater:
– Dokumentation på apparater såsom vägguttag, strömställare, nyckelströmställare, tidströmställare, jordfelsbrytare, spisvakter m.m.
– Information på skötsel av jordfelsbrytare, dvärgbrytare m.m.

Belysning:
– Beskrivning av system och funktioner typ driftkort med schema och förklarande text.
– Armaturförteckning med fabrikat, typ och effekt.
– Broschyrer (bilder) på armaturer. Beskrivning och broschyrer över ingående materiel.
– Förteckning över styrutrustning (ljusrelä, dimmer, styrsystem m.m.).

Elvärmeanläggning:
– Elradiatorer med eventuell styrutrustning.
– Värmekabel med tillhörande styrutrustning.
– Motorvärmaruttag med tillhörande styrutrustning.
– Bastuaggregat med reglerutrustning.
– Beskrivning och broschyrer över ingående materiel.

01-Nät:
− Systembeskrivning av ingående delar (belysningsstyrning, sekundär-ur, nödsignalsystem m.m.).
− Nätschema.
− Montageritningar över ställ.
− Plintkort.
− Överspänningsskydd.
Brandlarm, Branddörrstängning
– Funktionsbeskrivning (överföring till centralt eller lokalt larm, omfattning, m.m.).
– Anläggarintyg.
– Nätschema med rumsnummer som visar var apparater är placerade.
– Beskrivning och broschyrer över ingående materiel (centralapparat, detektorer, larm-don, larm-knappar, larmsändare m.m.).
– Utrustning och funktion för branddörrstängning.
– Funktion för anslutning av rökdetektorer i ventilationssystem.
– Funktion för anslutning av rökgasluckor och rökgasevakueringsfönster.

Inbrottslarm, Entré och Passerkontrollsystem:
– Anläggarintyg
– Funktionsbeskrivning (uppkoppling till larmmottagare, till/frånkoppling, tidsstyrning, förvarningssignal, m.m.).
– Nätschema med rumsnummer som visar var apparater är placerade.
– Förbindningsschema.
– Beskrivning och broschyrer över ingående materiel (centralapparat, manöverenheter, detektorer, larm-don, magnetkontakter m.m.).
– Kodlistor
Nödsignal- och Entrésignalanläggning
– Funktionsbeskrivning (RWC- vilrum- och frysrumslarm, entrésignal, upptagen- och vänta-signalsystem).
– Nätschema med rumsnummer som visar var apparater är placerade.
– Förbindningsschema.
– Beskrivning och broschyrer över ingående materiel.
Ljud- och Bildöverföringssystem
– Funktionsbeskrivning där bl.a. all- och gruppanrop framgår.
– Nätschema med rumsnummer som visar var apparater är placerade.
– Montageritning över ställ.
– Beskrivning och broschyrer över ingående utrustning (högtalare, antenn, digitalbox, förstärkare m.m.).

Datakommunikationssystem:
– Funktionsbeskrivning.
– Nätschema med rumsnummer som visar var uttag är placerade.
– Montageritning över ställ.
– Panelkort.
– Apparatlista som visar typ av uttag och paneler.
– Beskrivning och broschyrer över ingående materiel.
System för Spänningsutjämning och Elektrisk separation.:
– Funktionsbeskrivning för potentialutjämningssystem och åskledarsystem.
– Nätschema med rumsnummer som visar var anslutningspunkterna är.