7.1 BBR kapitel 5 – Brandskydd
7.1.1 Nomenklatur
7.1.2 Referenslitteratur
7.1.3 Projektörens uppdrag
7.2 Allmänna förutsättningar
7.2.1 Dimensionering
7.2.1.1 Två sätt att dimensionera brandskyddet
7.2.2 Dokumentation
7.2.2.1 Brandskyddsbeskrivning
7.2.2.2 Brandskyddsdokumentation
7.2.2.3 Krav på dokumenterad egenkontroll
7.2.2.4 Underhållsplan och kontrollplan
7.2.2.5 Handlingar inför entreprenadbesiktning/slutbesiktning
7.2.2.6 Redogörelse för regelverk
7.3 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar
7.3.1 Verksamhetsklasser
7.3.2 Särskilda krav för de olika verksamhetsklasserna
7.3.2.1 Verksamhetsklass 2A (Vk 2A)
7.3.2.2 Verksamhetsklass 5A (Vk 5A)
7.3.2.3 Verksamhetsklass 5B (Vk 5B)
7.3.2.4 Övriga utrymmen/Specifika utrymmen
7.3.3 Allmänna byggnadstekniska begrepp
7.3.3.1 Utrymningsplats
7.3.4 Brandtekniska installationer
7.3.4.1 Larmsystem
7.3.4.2 Automatiska släcksystem
7.3.4.3 Brandgasventilation
7.4 Möjlighet till utrymning vid brand
7.4.1 Allmänt
7.4.2 Tillgång till utrymningsväg
7.4.2.1 Utrymning genom fönster
7.4.2.2 Utrymning av personer med funktionsnedsättning
7.4.3 Utformning och framkomlighet
7.4.3.1 Dimensionerande personantal
7.4.3.2 Utrymningsplats
7.4.3.3 Utformning av trappor
7.4.3.4 Hiss
7.4.4 Brandtekniska installationer
7.4.4.1 Vägledande markeringar
7.4.4.2 Nödbelysning
7.4.4.3 Utrymningsplaner
7.5 Skydd mot uppkomst av brand
7.5.1 Matlagningsanordningar
7.5.1.1 Kök i Vk 5A och Vk 5B
7.5.2 Garage
7.5.3 Solceller
7.5.4 Laddning
7.6 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader
7.6.1 Material, ytskikt och beklädnad
7.6.1.1 Ytterväggar
7.6.1.2 Takutsprång
7.6.1.3 Terras, skärmtak eller annan påbyggnad mot fasad
7.6.1.4 Brandskyddat trä
7.6.1.5 Väggar och tak i utrymningsvägar
7.6.2 Brandcellsindelning
7.6.2.1 Luftbehandlingsinstallationer
7.6.2.2 Dörr, lucka och port
7.6.2.3 Vinds- och undertaksutrymme
7.6.3 Särskilda förutsättningar
7.6.3.1 Hiss
7.7 Skydd mot brandspridning mellan byggnader
7.7.1 Allmänt
7.8 Möjligheter till räddningsinsatser
7.8.1 Åtkomlighet för räddningsinsatser
7.8.2 Installationer för släck- och räddningsinsatser
7.8.2.1 Släckutrustning
7.9 Krav på brandskydd vid ändring av byggnader
7.9.1 Allmänt
7.9.1.1 Befintligt brandskydd
7.9.1.2 Dokumentation Ändringens omfattning
7.10 Bärverk
7.10.1 Brandskyddsmålad metall
7.11 Brandskydd under byggtiden
7.11.1 Tillfällig utrymning under entreprenadens utförande
7.11.2 Tillfällig räddning under entreprenadens utförande
7.12 Förvaring brännbart material
7.13 Brandfarlig vara

Projekteringsanvisning Brandskydd ska ligga till grund för projektering vid om-, till-, och nybyggnation av fastigheter. Projekteringsanvisning Brandskydd gäller även för entreprenörer som arbetar åt Motala kommun i mindre projekt/entreprenader i förvaltningsskede.

Vid dimensionering av brandskyddet ska man förutom skyddsbehovet och regelverken ta med Livscykelkostnad (LCC) och Miljövärden som vägledande faktorer för val av vilken skyddsmetod som ska användas. Vid värdering av faktorerna äger måluppfyllnad av funktion och skyddsförmåga högst, därefter LCC och sist miljö. I LCC ska även kostnader för eventuell deponering eller sanering vid rivning vägas in. Här avser inte Motala kommun att man ska göra en omfattande utredning av varje värde men att det ska beaktas vid val av skyddsmetod.

Upplägget och kapitelrubrikerna kommer övergripande att följa Brandskydd i Boverkets byggregler utgiven av Brandskyddsföreningen för att enkelt kunna associeras vid projektering. De rubriker som ”saknas” är de för vilka inga ändrade förutsättningar eller regleringar utanför föreskrifterna/allmänna råden i BBR gäller. Vissa avvikelser och tillägg förekommer och är, om möjligt, placerade inom relaterade rubriker.

7.1.1 Nomenklatur

Då det inte finns en normaliserad nomenklatur för samtliga delar av en brandskyddsprojektering så anges här vad som skall användas för Motala kommun:
– Brandskyddsutredning – beskrivning av befintligt brandskydd med avvikelser från nya/gällande regelverk och angivelse av brister. Behöver inte ange alla delar av brandskyddet utan anpassas generellt till projekteringsområde efter behov.
– Brandskyddsbeskrivning – Bygghandling/ Förslagshandling/ Projekteringshandling för brandskydd. Vid ett projekt utan ändringar bör denna direkt kunna omvandlas till relationshandling.
– Brandskyddsdokumentation – Relationshandling för brandskydd.
– Samlad Brandskyddsdokumentation – Redogör för det samlade brandskyddet i en byggnad/byggnadskomplex. Består av en samanställning av flera Brandskyddsdokumentationer/BrandskyddsPM eller liknande. Denna handling ska i samtliga delar utgöras av relationshandlingar.
– Livscykelkostnad eller Life cycle cost – LCC
– Livscykelanalys eller Life cycle analysis – LCA

7.1.2 Referenslitteratur

Som referenslitteratur för upprättandet av projekteringsanvisning brandskydd har BBR 29 som trädde i kraft 1 september 2020 använts.
För definitioner av termer nyttjas http://www.rikstermbanken.se/rtb/mainMenu.html
Även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning AFS 2020:1 har använts.
Vid upprättande av dokument enligt projekteringsanvisning brandskydd används alltid det gällande/aktuella regelverket av projektör.

7.1.3 Projektörens uppdrag

För att säkerställa att alla aspekter beaktas föreslås projektör att kontakta en brandkonsult för projektering av byggnadstekniskt brandskydd tidigt i projekteringen.
Om det pågår flera projekt i samma byggnad ska det för att undvika motstridiga lösningar och för att underlätta upprättande av dokumentation, då det är möjligt, användas samma projektör/brandkonsult inom de olika projekten.

7.2.1 Dimensionering

Under projektering ska utformandet av brandskyddet ta hänsyn till tekniska, organisatoriska och verksamhetsanknutna aspekter. Det ska beaktas hur lokalerna kommer att utrymmas och vilka möjligheter/svårigheter de olika byggnadstekniska valen kommer att ge upphov till. Det byggnadstekniska brandskyddets syfte är att underlätta genomförandet av en trygg och säker utrymning för samtliga personer som vistas i byggnaden. När olika lösningar beaktas ska ett långsiktigt perspektiv nyttjas och robusta och flexibla lösningar väljas.

7.2.1.1 Två sätt att dimensionera brandskyddet

Motala kommun anger inte ett föredraget val mellan analytisk eller förenklad dimensionering. Nyskapande och hållbara lösningar kan mycket väl tänkas vara en kombination av de båda metoderna. Dock ska en LCC- avvägning göras och en analytisk lösning ska granskas och godkännas av beställaren innan den implementeras.

7.2.2 Dokumentation

7.2.2.1 Brandskyddsbeskrivning

Tidigt under projektering bör en brandskyddsbeskrivning påbörjas. Sannolikt finns det ett behov av att arbetet påbörjas redan i förstudien till ett projekt, särskilt som brandskyddsbeskrivningen sedan skall utgöra ett underlag för de övriga projektörerna. Detta för att olika brandskyddskrav kan påverka kostnaden så att andra lösningar väljs.

Om det vid en om-, till- eller nybyggnation saknas en brandskyddsdokumentation för hela byggnaden, eventuella länkar till angränsande byggnad med mera, beslutar beställare efter samråd med kommunens brandskyddssamordnare om en samlad brandskyddsdokumentation ska upprättas. Projektör ska påtala eventuella brister i dokumentation under projekteringsskedet. Projekteringshandling, som oftast utgör förfrågningsunderlag, är inte detsamma som bygghandling. Entreprenör ska ta fram bygghandlingar där projekteringshandlingar utgör underlag. Bygghandlingen ska vara ett levande dokument så att alla ändringar i byggprojektet arbetas in och behandlas. Det innebär att brandsakkunnig ska vara en del av och en kontrollfunktion genom hela projektet.

7.2.2.2 Brandskyddsdokumentation

Där det finns en brandskyddsdokumentation ska den användas vid varje om- och tillbyggnad samt utgöra underlag för framtagning av brandskyddsbeskrivning. Lösningarna som väljs, ska i de fall det är rimligt, anpassas till befintliga lösningar som gäller i byggnaden. Generellt gäller att en brandskyddsdokumentation omfattar en byggnad, eller i de fall då byggnaden/byggnadskomplexet består av flera sammanbyggda huskroppar, en huskropp. I de fall byggnadskomplexet består av flera huskroppar ska projektören beakta att de olika brandskyddsdokumentationerna gränsar/överlappar så att inte delar av byggnaden blir odokumenterad. Eventuell överlappning ska också visa samma och korrekta lösningar.

I brandskyddsdokumentationen ska det finnas ett separat avsnitt där avsteg från projekteringsanvisning brandskydd och Motala kommuns riktlinjer redovisas.

Övriga avsteg, utredningar och analytiska dimensioneringar redovisas under ytterligare ett (eller vid behov flera) separat(a) avsnitt. Är utredningen av kortare karaktär redovisas den i sin helhet i brandskyddsdokumentationen (i löpande text eller bilaga). Är utredningen mer omfattande redovisas endast resultatet och en hänvisning görs till utredningen.

7.2.2.3 Krav på dokumenterad egenkontroll

För att säkerställa att brandskyddet utförs på avsett sätt ska brandskyddsbeskrivningen ta med delar för egenkontroll som bör implementeras i kontrollansvariges kontrollpunkter. Dessa kontrollpunkter ska kunna förevisas vid begärande från myndighet eller vid slutbesiktning.

Vid avslutad entreprenad ska avstämning av egenkontroller samt besiktning utföras med beställarens sakkunnige och en entreprenad/leveransbesiktning. För entreprenad där kontrollansvarig ej finns utsedd så ligger kravet på dokumentation och kontroll på entreprenören.

Som en del i egenkontrollen ska ett besiktningsprotokoll för brandskydd finnas där brandskyddsprojektör/sakkunnig brand har genomfört en utförandekontroll under/efter entreprenaden. Kontrollen ska ange eventuella rester och avsteg mot det projekterade brandskyddet i brandskyddsbeskrivningen, samt eventuella andra brister som identifieras.

Avsteg från avstämning/dokumentation/besiktning kan göras för mindre åtgärder men sådana avsteg ska alltid verifieras med beställare. Avsteg ska dokumenteras.

Exempel på hur utformningen av kontrollpunkter kan formuleras finns i BIV:s tillämpningsdokument 2013-1 – Utgåva 2 (2020) Kontroll av brandskydd i byggprocessen, Utgivningsår: 2013 Publicerad på: http://www.sfpe-biv.se. Bilaga B innehåller punkter för utförandekontroll som bedöms ge en god grund för att formulera en kontrollstruktur.

7.2.2.4 Underhållsplan och kontrollplan

Under projekterings-/byggprocessen ska man ta hänsyn till kommande behov av att upprätta kontroll- och underhållsplaner.

Kontroller som exempelvis färgdjup på en brandskyddsmålning eller kontroller av brand- och utrymningslarm enligt SBF. Kontrollplaner ska finnas för samtliga delar av brandskyddet som har den typen av redovisat kontrollbehov från exempelvis tillverkare, myndighet eller branschstandard.

Underhållsplaner ska finnas för de delar för vilka återkommande underhåll krävs. Detta kan vara exempelvis att brandskyddsmålning av fasad ska ske återkommande vart tionde år.

Dessa planer ska finnas att tillgå 2 veckor innan syn/slutbesiktning.

7.2.2.5 Handlingar inför entreprenadbesiktning/slutbesiktning

Inför övertagande av en byggnad/entreprenadområde ska handlingar redovisas till beställaren. Bland dessa handlingar ska följande ingå för brandskydd om de inte redan redovisats på annat sätt:
– Fasadritning eller motsvarande redovisande brandcellsgräns i plan och/eller skydd av externa utrymningsvägar.
– Planritningar med angivna brandcellsgränser och utrymningsvägar.
– Utrymning skall kunna följas på ritning från projekterat område till säker plats. Undantag gäller för trapphus som leder till säker plats, där kan ritningsunderlaget för projekterat område ses som tillräckligt, dock skall trapphuset för projekterat plan ingå. Undantag för mindre projekt för enskilda rum där brandskyddet ej påverkats.
– En plankarta där fastighetsgräns, byggnadens och angränsande byggnaders placering ska redovisas (om ej uppenbart onödigt1).
– På plankartan ska uppställningsplats för räddningstjänst och eventuella räddningsvägar redovisas (om ej uppenbart onödigt2). Till räddningsvägar räknas ytor som normalt inte trafikeras, till exempel skolgårdar, cykelvägar, gångbanor eller lekytor, men som avses trafikeras av räddningstjänst vid insats. Dessa ytor skall i sådant fall markeras på plankarta som underlag för vinterväghållning, parkeringsreglering med mera.
– Digitala redigeringsbara originalhandlingar som redovisar släckutrustnings placering ska levereras till beställare 2 veckor innan slutbesiktning. Handlingarna ska utgå från planritningar och om inget annat överenskoms vara i A3 format.
– Digitala redigeringsbara originalhandlingar av utrymningsplaner ska levereras till beställare 2 veckor innan slutbesiktning. Handlingarna ska utgå från planritningar och om inget annat överenskoms vara i A3 format.
– Analytiska dimensioneringar med eventuella beräkningsunderlag ska bifogas som del av brandskyddsdokumentationen. Antingen som del av löpande text, bilaga i handling eller som egen handling.
– Underhållsplan och Kontrollplan ska redovisas i anslutning till brandskyddsdokumentationen. Antingen som del av löpande text (under egen rubrik), bilaga i handling eller som egen handling.
– Eventuella provningsprotokoll ska redovisas 2 veckor innan slutbesiktning. Exempelvis: installationsintyg för släcksystem eller brand- och utrymningslarm.

1 Med uppenbart onödigt avses här exempelvis om byggnaden är den enda på fastigheten och ligger på minst 8 meters avstånd från fastighetsgräns.
2 Med uppenbart onödigt avses här exempelvis om uppställningsplatsen endast kan ske i det befintliga kommunala/statliga vägnätet eller om man inte har några räddningsvägar.

7.2.2.6 Redogörelse för regelverk

En lista av regelverk med datering och version, för enkel identifiering av vilken som var gällande föreskrift vid uppförande, ska ingå i dokumentationen.

7.3.1 Verksamhetsklasser

Verksamheter inom kommunal regi ska vara tillgängliga och säkra för alla medborgare, varför både tillgänglighet och frångänglighet ska beaktas oavsett verksamhetsklass. För mer information om tillgänglighet se Projekteringsanvisningar Motala kommun, inledningsdokument.

7.3.2 Särskilda krav för de olika verksamhetsklasserna

7.3.2.1 Verksamhetsklass 2A (Vk 2A)

Skolverksamheter inom verksamhetsklass 2A utförs generellt med heltäckande brand- och utrymningslarm som uppfyller SBF ’s senaste utgåva.
Avsteg kan göras för mindre ytor till vilka elever generellt ej äger tillträde exempelvis mindre förrådsytor, garderob och kontorsplatser. Där kan täckningsgrad motsvarande Klass C nyttjas.

7.3.2.2 Verksamhetsklass 5A (Vk 5A)

Brand och utrymningslarm ska installeras på förskolor enligt anvisningar i Projekteringsanvisning EL/Tele/Data. Generellt gäller deltäckande detektion med utrymningslarm som i de tillämpliga delarna skall uppfylla SBF.
Vid utrymning direkt ut i det fria ska avgränsning och inneslutning av yttre områden, för att skydda personer med särskilda behov (rymning, demens, förvirring eller andra riskbeteenden), beaktas.

Dörrar som utgör utrymningsväg kan behöva utformas med skydd mot rymning då barn kan utsättas för fara genom att själva ta sig ut (exempelvis på utvändig utrymningstrappa). Här har en analytisk dimensionering i form av ett högre placerat dörrhandtag accepterats vid tidigare bygglov och är den metod som Motala kommun föredrar att man nyttjar. Höjden har angivits till 160-180 cm och motiverats med risken för personskada samt att utrymning inom Vk 5A är beroende av stöd. Viktigt är att det fortfarande gäller att öppning skall kunna ske med en hand, dubbelfattning får ej förekomma. Observera att denna lösning inte tar hänsyn till utrymning för personer med funktionsnedsättning. Dörrar som avser utrymning av rullstolsburen kan inte använda angiven lösning.

Om inget annat anges av beställare gäller för förskola att rum tillhörande maximalt två avdelningar får konstrueras inom samma brandcell. Avdelningar ska ej likställas med hemvister eller andra benämningar. Det ges inte undantag för matsal, kök eller annan gemensam vistelseyta som delas med fler avdelningar som normalt vistas utanför brandcellen. Gemensam utrymningsväg för fler än två avdelningar ska generellt inte ingå i brandcellen.
Ett riktvärde för vad som anses vara en förskoleavdelning anges här till maximalt 20 barn. Med detta avses, att oavsett benämning, ska ej en brandcell dimensioneras för att innehålla verksamhet som överstiger 40 barn.

7.3.2.3 Verksamhetsklass 5B (Vk 5B)

Utrymningsstrategin i verksamhetsklass 5B ska i första hand bygga på horisontell utrymning till intilliggande brandceller. Endast i undantagsfall skall utrymning via trappa användas och då bör en buffertzon (i egen brandcell eller som del av utrymningsvägen) finnas tillgänglig. Korridor utformad som egen brandcell är acceptabel som buffertzon förutsatt att inga allmänna utrymmen är del av utrymmet och att dörrar till boenderum gränsande korridoren är försedda med dörrstängare. Detta för att en första utrymning från avdelning skall kunna ske i planet till en plats där samtliga boende/brukare/vårdtagare på avdelningen ryms. Utrymning från avdelning direkt ut i trapplopp ses som olämpligt.

Utrymning direkt ut i det fria är alltid en godtagbar lösning men då ska avgränsning och inneslutning av yttre områden, för att skydda personer med särskilda behov (rymning, demens, förvirring eller andra riskbeteenden), beaktas.

7.3.2.4 Övriga utrymmen/specifika utrymmen

Träslöjdslokaler och lokaler där Heta arbeten sker inom annan verksamhet ska ses som lokal med förhöjd risk för uppkomst av brand. Därav ska lokalen/rummet vara utförd som en egen brandcell. Klassningen skall motsvara byggnadens huvudsakliga konstruktion. Generellt gäller EI60 för Br 1 och EI30 för Br 2 eller 3.

7.3.3 Allmänna byggnadstekniska begrepp

7.3.3.1 Utrymningsplats

Utrymningsplats ska om möjligt placeras i utrymningsväg. Om ej möjligt att placera i utrymningsväg ska utrymningsplatsen placeras i en egen brandcell av begränsad storlek i direkt anknytning till utrymningsväg. Generellt avses inte att det är en brandcell inom vilket huvuddelen av ett plan eller verksamhet ingår. Avsikten med placeringen är att det skall vara en skyddad plats där sannolikheten för att påverkas av en brand på samma plan är begränsad.

Där utrymningsplats placerats i utrymningsväg ska resterande del av utrymningsvägen beaktas utifrån ett riskperspektiv. För ett trapphus ska exempelvis beaktas om det finns risk att dörrar lämnas öppna mot trapphuset eller om samtliga är försedda med dörrstängare. Exempelvis så är utrymningsplats i ett trapphus dit det även gränsar bostadslägenheter inte tillåten utan ytterligare åtgärder.

Regler inom gällande AFS som berör utrymning för personer med funktionsnedsättning beaktas. Generellt ska samtliga utrymningsplatser, även de som utförs på basis av AFS, uppfylla kravställningarna enligt gällande BBR angående utformning.

7.3.4 Brandtekniska installationer

7.3.4.1 Larmsystem

Brand- och utrymningslarm skall i tillämpliga delar utföras i enlighet med gällande SBF senaste utgåva. Eventuella avsteg regleras i Projekteringsanvisning EL/Tele/Data.

7.3.4.1.1 Vk 5B – vårdboende

För vårdboende med mer än en avdelning så ska informations tablåer/larmtavlor installeras på var avdelning så att plats för detektion snabbt kan kommuniceras. Kommuniceringen ska ske i klarspråk – med det avsett Plan, Avdelning och Rumsnummer och ska i möjligaste mån korreleras med utformningen av trygghetslarm. Informations tablåer/larmtavlor ska ha funktionen tyst larm (det är deras enda aktiva funktion) som avaktiverar larmsiren för den aktuella avdelningen/sektionen. Koppling till trygghetslarmets telefonsystem/personaltelefoner ska generellt upprättas om det finns möjlighet. Finns ej möjlighet så stäms detta av med beställaren. Även detta system utformas om möjligt i klarspråk – med det avsett Plan, Avdelning och Rumsnummer.

7.3.4.2 Automatiska släcksystem

En automatisk släckanläggning ska tidigt påbörja släckning av brand så att ev. skador minimeras. Generell ska släckanläggningar utföras i enlighet med gällande SBF (senaste utgåvan för respektive automatiskt släcksystem). Konstruktion och utförande som berör sprinkler ska uppfylla kraven i Projekteringsanvisning Sprinkler.

7.3.4.2 Utformning släcksystem i kök

När man väljer att använda släcksystem som ersättning för brandcell runt kök ska samtliga brandstiftare täckas. Med det avses att utrustning som kan användas som stekyta/stekbord och eller fritör/oljekokning så ska dessa täckas av sprinkler. Generellt kan antas att alla spisytor ska täckas.

7.3.4.3 Brandgasventilation

Utlöses med styrning från markplan, placerad i anslutning till förväntad tillträdesväg för räddningstjänsten. Ska där det är möjligt placeras i anslutning till skåp för dokumentation av solcellsanläggning, centralapparat för brandlarm eller liknande installation. Luckor som förses med (automatisk) mekanisk öppning och elektroniskt lås förses med nödströmsförsörjning så att dessa inte öppnas vid kortare strömbortfall, avsikten är att undvika att få in regn/snö i onödan. Värdera om en nödströmsförsörjning bör ske via en central UPS eller via batteri, utifrån ett LCC/LCA perspektiv. Tänk på att även vägledande markering, dörrautomatik och nödbelysning ska räknas in i behovet.

7.4.1 Allmänt

Utrymningsstrategin ska utgå från och anpassas efter den verksamhet som bedrivs i lokalerna.
Utrymningsbeskrivningen ska alltid gå att följa till säker plats. Antingen genom att man lägger till beskrivning av utrymningsvägar i text eller genom ritningsmaterial.
Vid projektering ska hänsyn tas till behov av tillfällig förvaring av ankommande samt avgående gods/materiel. Korridorer på vårdavdelning, skolor, utrymningsvägar och trapphallar ska inte användas för tillfällig förvaring.

7.4.2 Tillgång till utrymningsväg

7.4.2.1 Utrymning genom fönster

Generellt ska utförande med fönsterutrymning undvikas och utrymning ske genom dörr i fasad.

7.4.2.2 Utrymning av personer med funktionsnedsättning

Vid nybyggnation ska alltid frångänglighet och tillgänglighet beaktas även om verksamheten i nuläget inte har behovet.

Behovet av utrymningsplatser för personer med funktionsnedsättning skall bedömas och i möjligaste mån ska utrymningsvägar och trapphus ge möjlighet att uppfylla kraven enligt gällande BBR. För de tillfällen då verksamheten, exempelvis på grund av krav på fysisk grundläggande förmåga i arbetsrollen, inte har behov av till- och/eller frångänglighetsanpassning så skall detta dokumenteras av projektet i handling Bilaga 1 Brandskydd – Värdering tillgänglighet-frångänglighet (2023-01-31). Projektledaren ansvarar för att denna utförs och dokumenteras.

7.4.3 Utformning och framkomlighet

7.4.3.1 Dimensionerad personantal

Vid bedömning av utformning av lokaler bör man beakta utökande och förtätning av verksamhet. Om verksamhetens beräknade/önskade personantal för en lokal ligger i närheten (5-10%) av en gräns gällande utformning/verksamhetsklass ska det föras dialog med verksamhet och beställare om det är lämpligt att välja den högre skyddsnivån som medger ökning.

7.4.3.2 Utrymningsplats

Förutom kraven som ställs utifrån BBR ska en bedömning göras utifrån kraven i arbetsplatsens utformning (gällande AFS).
Beaktas bör då exempelvis frågeställningar som:
– Finns det eller kommer det att finnas tillgänglighet för personer med begränsad förmåga att utrymma själva (exempelvis hiss)?
– Finns det då frångänglighet i form av anpassade utrymningsvägar för dessa personer på varje plan?

Anställda bör som regel antas kunna vara ensamma på sin arbetsplats. Om de begränsas i sin utrymning bedöms en organisatorisk lösning av utrymningssäkerheten inte som acceptabel. I det fallet är brand- och utrymningslarm samt utrymningsplats med tvåvägskommunikation sannolikt nödvändigt.

Där en utrymningsplats är aktuellt ska varje plats dimensioneras för att rymma det antal personer som bedöms vara i behov av den. Tänkt antal rullstolar ska rymmas utan att hindra förbipasserande eller hindra att dörrar öppnas. Uppställningsplatsen ska vara större än den yta som själva rullstolen upptar. Storleken 0,8 x 1,4 m per rullstol är en lämplig utgångspunkt. Därutöver behövs utrymme för att kunna manövrera rullstolen. Utrymningsplatsen förses med utrustning för tvåvägskommunikation som placeras med centrum 0,8 m från golvet, för utförandespecifikationer se Projekteringsanvisning EL/Tele/Data. Beakta att tvåvägskommunikation definieras av arbetsmiljöverket som ett samtal varför ljussignal eller motsvarande lösningar ej accepteras. Tryckknapp eller liknande som manövreras av person med funktionsnedsättning ska beakta tillgänglighet och hanteringssvårigheter. Generellt är kravet att trycken kan manövreras med knuten hand eller armbåge. För korrekt utformning ska dialog föras med sakkunnig inom tillgänglighetsfrågor i projekteringsskedet och lösning ska stämmas av med beställare.

Notera att en utrymningsplats inte kommer accepteras utan att byggnaden är försedd med ett brand- och utrymningslarm som är vidarekopplat till räddningstjänsten. För att säkerställa att larmsändning aktiveras ska en larmknapp placeras i anslutning till utrymningsplatsen, alternativt ska larmet aktiveras från kommunikationsutrustningen.

När byggnaden är försedd med utrymningsplats ska en eller vid behov flera övergripande ritningar (plankarta/planritning) placeras vid centralappart på vilken placeringen av utrymningsplats ska kunna identifieras. Detta för att räddningstjänsten enkelt ska kunna lokalisera var utrymningsplatsen är belägen och vilken inträngningsväg som lämpar sig för att nå den snabbast.

7.4.3.3 Utformning av trappor

Notera att trappor ska utformas med vilplan. Detta gäller även utrymningstrappor från förskolor/skolor/vårdboenden. Ett ungefärligt värde kan vara att ett vilplan ska finnas efter 3 höjdmeter och att en trappa ej får överstiga 3 höjdmeter utan att vilplan finns. Det gäller generellt inte spiraltrappor som inte går mer än två våningsplan (cirka 6 meters höjd). Syftet är att inte skapa långa och branta utrymningsvägar som försvårar förflyttning och skapar risk för allvarliga fall.

7.4.3.4 Hiss

Hiss ska i första hand alltid placeras i trapphus.
Hiss får ej gå direkt från en avdelning till annan avdelning (Vk5).

7.4.4 Brandtekniska installationer

7.4.4.1 Vägledande markeringar

Vägledande markering ska finnas i sådan omfattning och med sådan utformning att de som vistas i lokalerna hittar ut i det fria även vid avbrott i elförsörjningen.
Vägledande markeringar ska finnas, förutom i lokaler för de olika verksamhetsklasserna, även i större teknikutrymmen.

Skyltar placeras vid
– utrymningsdörr till det fria
– vid dörr till utrymningsväg
– dörr som delar av utrymningsväg eller väg till utrymningsväg (exempelvis avdelande partier i korridor)
– inom publik lokal vid riktningsändring
– där det finns risk för fel vägval till och i utrymningsväg

Vägledande markering ska utföras med belyst eller genomlyst funktion. Undantag där efterlysande skyltning accepteras är där skyltningen är avsedd att vara förstärkande eller som tillägg till redan belyst/genomlyst skylt. Exempelvis där en efterlysande skylt placeras på dörr straxt efter genomlyst/belyst skylt för att förtydliga vägval. Efterlysande skyltning accepteras även i boenderum/bostadsenhet där belyst/genomlyst skyltning riskerar att vara störande. Gällande tekniskt utförande se Projekteringsanvisning för EL/Tele/Data.

Skylt som hänvisar till utrymningsplats och utrymningsväg som leder till säker plats ska innehålla symbol för personer med nedsatt rörelseförmåga. Värdera om en nödströmsförsörjning bör ske via en central UPS eller via batteri, utifrån ett LCC/LCA perspektiv. Tänk på att även rökluckor, dörrautomatik och nödbelysning ska räknas in i behovet.

7.4.4.2 Nödbelysning

Förutom i de verksamheter där krav ställs i BBR på nödbelysning ska hänsyn tas till verksamhetens art och byggnadens utformning. Där exempelvis verksamhet bedrivs för unga, gamla, större personantal eller där besökande verksamhet kan anses vanligt (myndighetskontor) bör nödbelysning finnas.

Nödbelysningen ska övervägas i korridorer som utgör gångväg till utrymningsväg, i transport och kommunikationsstråk under mark eller inom utrymmen i byggnad som har begränsat eller inget dagsljusinsläpp. Nödbelysning ska generellt användas i trapplopp och andra svårnavigerade utrymmen.
Nödbelysningen ska även omfatta armaturer utanför byggnaden i sådan omfattning att man på ett säkert sätt kan utrymma och avlägsna sig från byggnaden. Detta berör huvudsakligen utrymningstrappa, utrymningsstege och kuperat, svårnavigerat, mörkt område i byggnadens direkta närhet.

Behovet av Nödbelysning, kan i vissa fall och i begränsade utrymmen, uppfyllas av vägledande markering. Här avses primärt utrymmen där kravställningen inte grundar sig i BBR/AFS utan utgörs av egenambition exempelvis sal/korridor i förskola och allmänna utrymmen på myndighetskontor.
För tekniskt utförande se Projekteringsanvisning EL/Tele/Data. Värdera om en nödströmsförsörjning bör ske via en central UPS eller via batteri, utifrån ett LCC/LCA perspektiv. Tänk på att även vägledande markering, dörrautomatik och rökluckor ska räknas in i behovet.

7.4.4.3 Utrymningsplaner

Utrymningsplaner ska vara justerade och uppdaterade till att överensstämma med lokalernas layout och utrustning enligt gällande standard. Om projektören har ett likvärdigt men avvikande utförande som sin standard kan detta accepteras så länge den uppfyller kraven i arbetsmiljöverkets regelverk. En utrymningsplan ska generellt finnas för varje separat avdelning, verksamhetsområde eller liknande på varje våningsplan i byggnaden.

Digitala redigeringsbara originalhandlingar skall levereras till beställare 2 veckor innan slutbesiktning. Handlingarna ska utgå från planritningar och om inget annat överenskoms var i A3 format.

7.5.1 Matlagningsanordningar

Storkök – definieras enligt http://www.rikstermbanken.se/rtb/mainMenu.html  som ”kök avsett för beredning och tillagning av livsmedel utanför enskilt hushåll”. Detta är även definitionen som Boverket refererar till gällande tolkning, varför det ses som gällande trots att det går mot branschpraxis. Det innebär att samtliga lokaler avsedda för beredning och tillagning måste beaktas utifrån kraven på storkök.
För enklare måltider som exempelvis frukost (äggkokning/gröt/välling) eller vid användning vid enstaka tillfällen (bakning/personalkök/samlingslokal) accepteras att avsteg görs. Avstegen skall hanteras och dokumenteras under analytisk dimensionering i brandskyddsdokumentationen.
För kök i verksamhet 3B, 5A och 5B samt inom verksamheter där man förväntar sig att matlagning sker inom verksamheten ska spis förses med spisvakt. Generellt bör eluttag som finns inom köksområdet förses med timer enligt Projekteringsanvisning El/Tele/Data.

7.5.1.1 Kök i Vk 5A och Vk 5B

För kök inom bostadsenheter eller där de på annat sätt är tillgängliga för deltagaren/den boende ska det finnas möjlighet att enkelt stänga av och slå på strömtillförseln till köket (spis och eluttag inklusive mikrovågsugn, ej för kyl/frys). Detta kan exempelvis utföras med nyckelbrytare. Spisen ska generellt vara försedd med spistimer. Det ska vidare vara enkelt att genom att slå av säkring i elskåp koppla bort enbart spis vid behov.

7.5.2 Garagage

Detta avsnitt berör större garagebyggnad eller garage inom byggnader med annat huvudsyfte. Det avser inte enskilda garage eller mindre garagelänga.

De exakta konsekvenserna av nya bränsletyper har inte tillfullo utretts och är därmed svåra att ta hänsyn till. Kombinationen av laddning av elfordon, gasdrivna fordon med tryckkärl och vanliga flytande bränslen ger dock riskbilder att beakta där långvariga bränder med höga temperaturer är något att förvänta sig.

Kravställningar för garage:
– Brytare för strömförsörjning till laddningsstationer för elbilar placeras i entréplan i trapphus eller vid annan tydlig tillträdesväg.
– Brytaren ska vara åtkomlig för räddningstjänsten och kan placeras bakom låst lucka öppningsbar med brandkårsnyckel enligt SS 3654.
– Brytare ska vara försedd med skylt som anger funktionen.
– Landningsplatser för elbilar bör placeras i anslutning av infartsport för att underlätta brandgasventilering vid eventuell brand.

7.5.3 Solceller

Vid installation av solceller/solpanel ska risken för påverkan på en räddningsinsats i byggnaden och räddningspersonalens säkerhet beaktas. Installationen ska inte medföra en försämring av byggnadens brandskydd och får inte medföra en risk för nedfallande byggnadsdelar eller försvåra utrymning.
Samråd med räddningstjänsten ska alltid genomföras så att anläggningen utformas efter de lokala riktlinjer och de förutsättningar som räddningstjänsten i Motala kommun råder över. Avvikelser från rekommendationer kan accepteras men ska hanteras som en avvikelse från projekteringsanvisningar samt diskuteras med beställaren och räddningstjänsten.

Generellt så ska följande alltid genomföras:
– Vid installationen ska solceller ej överbrygga brandcellsgräns och på tak ska ett område om 2,5 meter på var sida av brandcellsgräns lämnas fritt för möjlighet till insats/ventilering.
– Förenklad ritning över placering av solceller och matarkablars (m.fl.) dragning förvaras i märkt skåp på plats. Skåpet placeras i anslutning till förväntad tillträdesväg för räddningstjänsten. Placeringen kan med fördel ske i anslutning till centralapparat för brandlarm, aktivering av rökgasventilation eller liknande installation. Ritningen ska ange brytarplacering och vilka delar av anläggningen/kabeldragningen som är strömförande även efter att brytaren använts. På ritningen ska eventuella brandcellsgränser på/mot tak och vind anges samt lämpligt tillträdesväg.
– Utvändig skyltning/märkning i anslutning till dörr visar mot placering av ritningsskåp och eventuella brytarplaceringar. Denna skyltning kan exempelvis utgöras av solcellsskylt och skylt med texten Brandmansbrytare eller Brytare Solceller.

7.5.4 Laddning

Vid projektering ska man beakta behovet av laddningsplatser inom verksamheten. Inom förskolor kommer sannolikt behov av laddning av el-cykelbatterier, telefoner, surfplattor eller motsvarande behövas. På en skola kommer laddning/förvaring av bärbara datorer och telefoner sannolikt behövas.
Samlad laddning av ett flertal el-cykelbatterier eller motsvarande ska beaktas med skydd i form av ej brännbart skåp, egen brandcell eller placering i externt förråd.
Samlad laddning av telefoner, surfplattor, bärbara datorer eller motsvarande ska ske i ej brännbart skåp alternativt på hylla i obrännbart eller svårantändligt material placerat inom verksamheten. Behov av skydd på vägg och tak i hyllas närhet ska beaktas.
Samlad laddning av bärbara datorer, surfplattor eller andra stöldbegärliga produkter bör även beaktas avseende säkerhet mot stöld som en faktor i val av skyddsmetod.
Där det finns installerat brand- och utrymningslarm ska yta/skåp där laddning sker detekteras. Utformningen beror av val av skyddsmetod, ex så bör brandklassat skåp detekteras i skåp, obrännbart skåp utförs väl ventilerat i detekterat utrymme och detektion placeras i nära anslutning till laddningshylla.
Enskild laddning av persondator och telefoner på kontor eller liknande hanteras av verksamheten men bör generellt ske på obrännbara eller svårantändliga ytor.

7.6.1 Material, ytskikt och beklädnad

7.6.1.1 Ytterväggar

Yttervägg ska vara utförd i obrännbara eller brandskyddade fasadmaterial som bidrar till att minska risken för anlagd brand. Detta skall särskilt beaktas vid byggnader som kan förväntas bli samlingsplatser för barn och ungdomar även utanför normal brukstid. Sådana platser kan vara förskolor, skolor, sporthallar och andra fritidsbyggnader. För stöd till materialval se Projekteringsanvisning Bygg. Notera att fritt stående utvändigt förråd, soprum eller bod som kan ses som annan byggnad och behandlas generellt i kapitel om Skydd mot brandspridning mellan byggnader. Dessa mindre kompletterande byggnader ska värderas ur ett riskperspektiv om de behöver skyddas med obrännbara fasadmaterial.
Då byggnadens yttervägg utgörs av brännbara byggnadsdelar eller har ventilerad fasad som ger tillgänglighet till brännbar stomme/isolering så ska, i de fall då brandavskiljning krävs, både flamskydd och värmeskydd beaktas. Enbart svällband anses inte vara en tillräckligt god skyddsmetod med avseende på skydd mot spridning via stickflammor/gnistor.

7.6.1.2 Takutsprång

På enplansbyggnader ska takutsprångets undersida utföras av underhållsfritt och obrännbart eller brandskyddat material. För stöd till materialval se Projekteringsanvisning Bygg.

7.6.1.3 Terass, skärmtak eller annan påbyggnad mot fasad

Terras eller annan påbyggnad mot fasad ska generellt utföras i obrännbara eller brandskyddade material. Detta gäller exempelvis tillbyggda förråd, soprum eller liknande. Notera att fritt stående utvändigt förråd, soprum eller bod ses som annan byggnad och behandlas i kapitel om Skydd mot brandspridning mellan byggnader. För stöd till materialval se Projekteringsanvisning Mark och Projekteringsanvisning Bygg.
Skärmtaks undersida ska utföras i obrännbart och underhållsfritt material.

7.6.1.4 Brandskyddat trä

När brandskyddsmålning eller brandskyddsimpregnering används som skyddsmetod ska metod för kontroll av målningstyp, trätyp och överensstämmelse med konstruktions-/installationsinstruktion ingå i kontrollplanen. Det är av vikt att redovisa hur konstruktion, färgdjup och enhetlighet är säkerställt.
Vidare ska accepterad skadeyta, frekvens för mätning av färgtjocklek, ommålningsfrekvens och faktorer som påverkar ommålningsfrekvensen redovisas i drift- och underhållsinstruktionerna.
Generellt är brandskyddsmålning inte en önskvärd lösning på grund av känslighet, underhållskrav och miljöaspekter. Inklädnad eller brandskyddsimpregnering är att föredra.
Brandskyddsimpregnerade trämaterial ska inte kräva annat än vanlig målning för att uppnå sitt skydd. Ytterligare brandskyddsmålning eller liknande åtgärd ska inte krävas då impregneringen i sig ska nå fullgod funktion eller så bör annan teknisk lösning eller material användas.

7.6.1.5 Väggar och tak i utrymningsvägar

7.6.1.5.1

Inredning som placeras i utrymningsväg ska, då den kan komma att flyttas och därigenom blockera eller begränsa möjlighet till utrymning, vara förankrad i golv, vägg eller tak.
Möblering i utrymningsväg skall utformas så de är svårantändliga och inte bidrar till en brand i större utsträckning. Generellt accepteras bänk/stol i trä eller metall utan stoppning.
Förvaring för barnvagn, hjälpmedel (rullstol) eller liknande i utrymningsväg accepteras generellt inte utan skall placeras inom egen brandcell. Placering av cykel/rullator eller liknande som ej bidrar till brand är acceptabelt men det är inte sannolikt att det kan upprätthållas organisatoriskt varför det ses som olämpligt. Laddning av elcykel, lyftar, elrullstol eller liknande får ej förekomma i utrymningsväg.

7.6.2 Brandcellsindelning

Då två eller flera helt skilda verksamheter nyttjar samma byggnad ska dessa generellt avskiljas med brandcellsgräns. Avsteg från detta godtas i de fall då man delar allmänna utrymmen, personalrum, kontor med mera varför det då kan ses som en verksamhet.
Olika verksamhetsklasser ska avskiljas med brandcellsgräns även i de fall då båda verksamheterna uppfyller samma brandskyddskrav.
För enklare anpassning av byggnader i kommunal regi ska de alltid vara avskilda i våningsplan. Lämnas trapphus öppna bör det beaktas att de enkelt ska kunna anpassas vid senare tillfälle och angränsande väggstrukturer därmed skall vara konstruerade som brandcellsgränser.
Genomföringar som görs i brandcellsgräns ska alltid tätas. Brandtätningar av genomföringar i en brandteknisk avskiljning ska utföras med typgodkända/CE märkta produkter. Tätningsmaterial och tätningsmetod ska väljas efter vad som ska tätas och utföras i enlighet med installationsinstruktion/-PM för metoden (produktblad, instruktion/PM och säkerhetsdatablad ska bifogas).

7.6.2.1 Luftbehandlingsinstallationer

Alternativa lösningar för skydd mot brandspridning via ventilationssystemet som verifieras via analytisk dimensionering (ex fläktar i drift) accepteras som regel. Dessa ska granskas och godkännas av beställaren innan implementering.
När man förhindrar brand- och brandgasspridning via ventilationssystemet genom installation av brandgasspjäll ska brandgasspjällen styras via ett automatiskt brandlarm eller via enskilda rökdetektorer i ventilationskanal (där brand- och utrymningslarm saknas). Finns ett brand- och utrymningslarm så ska alltid kanaldetektorerna vara kopplade till detta system. Funktionskontroll av kanaldetektorer ska kunna genomföras med hjälp av testgas varför tillgänglighet till detektor är nödvändig. Placering utanpå rörsystem (i kapsel med venturirör) förutsätts därmed vara standard. Notera att även detektorer på tilluftssidan ska vara möjliga att kontrollera. Funktionskontroll av brandgasspjällen skall kunna ske manuellt (visuell kontroll) och automatiskt (återkommande driftkontroll via överordnad styrning). Spjällen ska generellt vara kopplade till en överordnad kontroll/styrning. För funktions- och utförandekrav gällande överordnad styrning se Projekteringsanvisning Styr.
Fläktsystem med brandfunktioner kopplat till automatiskt brandlarm ska automatiskt återgå till sitt normalläge när brandlarmet återställs.

7.6.2.1.1 Fläktrum

För luftbehandlingsaggregat som betjänar en brandcell och är placerat inom betjänad brandcell krävs ingen brandteknisk avskiljning av fläktrum. För luftbehandlingsaggregat som betjänar en brandcell men är placerat utanför betjänad brandcell avskiljs fläktrummet i brandteknisk klass EI 60 (Br1)/EI 30 (Br2). Ensidig brandcellsgräns godtas generellt inte.
För luftbehandlingsaggregat som betjänar flera brandceller avskiljs fläktrummet i brandteknisk klass EI 60 (Br1)/EI 30 (Br2). För fläkt som betjänar imkanal och är placerad inom fläktrum med andra system utförs aggregathöljet i lägst samma brandtekniska klass som för imkanalen. Aggregathölje kan utföras i klass EI 30/E 60 förutsatt skyddsavstånd av minst 0,5m till närmaste brännbara yta.

7.6.2.1.2 Kontrollkrav på fläktsystem

Gällande fläkt i drift så skall en funktionskontroll utföras i samband med samordnad provning. Denna ska utföras efter att samtliga funktioner/åtgärder är utförda och systemet anses vara leveransklart. Provningen ska säkerställa att systemet startar som avsett på detektion av brand- och utrymningslarmet, att detektor i kanaler är knutna till system för brand- och utrymning samt att systemet fungerar som avsett i avseende på flödesriktning/flöden.

7.6.2.2 Dörr, lycka och port

7.6.2.2.1 Dörrstängare

Behovet av uppställning av dörr i brandcellsgräns ska beaktas vid projektering. Uppställning kan ske med magnethållare eller dörrstängare med s.k. freeswing-arm. Dörrstängaren skall stänga dörren vid rökutveckling i anslutning till dörren genom rökdetektorer anslutna till ett automatiskt brand- och utrymningslarm.
Dörrar som förväntas ha ett högt antal passager eller där man kan förvänta sig att dörrstängaren kommer att bli en olägenhet för verksamheten bör förses med uppställningsanordning. Exempelvis dörrar för servering till och från kök, dörrar i skolkorridorer eller inom gångstråk i kontorsmiljöer.
– Dörrstängare av typen Freeswing skall generellt användas inom de verksamheter som faller under Vk 5B och gränsar till boenderum. Detta då dörrar till boenderum i dessa verksamheter ofta lämnas öppna för att uppfylla de boendes behov/önskemål men då inte uppfyller kraven på tät brandcellsgräns.
– Dörrstängare av typen Freeswing skall generellt inte användas mellan avdelningar inom Vk 5A, B, C eller D eller mot trapphus oavsett verksamhetsklass. Ej heller mot andra utrymningsvägar som gränsar mot flera avdelningar eller andra verksamheter.

7.6.2.3 Vinds- och undertaksutrymme

Generellt bör vind i byggnader med mer en ett plan vara avskilt mot underliggande plan av brandcellsgräns.
Då byggnad utrustas med solceller på tak ska vindsbjälklaget utgöra en brandcellsgräns. Undantaget då byggnad är i ett plan och utgörs av enstaka brandceller. Undantag verifieras alltid med beställare.
Då byggnad är försedd med ventilerad takfot ska, där brandavskiljning krävs, både flamskydd och värmeskydd beaktas. Enbart svällband anses inte vara en tillräckligt god skyddsmetod med avseende på skydd mot brandspridning via stickflammor/gnistor.

7.6.3 Särskilda förutsättningar

7.6.3.1 Hiss

Hiss bör generellt förses med styrning kopplat till brand- och utrymningslarm där hisskorg går till ej drabbat plan och stannar där tills systemet är återställt. Styranordningen får ej vara överordnad eventuell brandkårsbrytare som kallar ned hissen till nedersta stannplan.

7.7.1 Allmänt

Skydd mot brandspridning mellan byggnader bör uppnås genom att avståndet mellan byggnaderna är minst 8 meter.
Gällande terminologi och tolkningar gäller att termen komplementbyggnad ska tolkas enligt rikstermbanken ”byggnad som tillhör småhus”. För alla övriga byggnader gäller att mindre byggnader som uppförs i anslutning till en huvudbyggnad skall uppfylla kraven för skydd mot brandspridning mellan byggnader enligt BBR. Det innebär att de måste hanteras i bygghandlingar men att om det finns ett förenklat sätt (ex kvalitativ analys) så ser inte beställaren ett behov av strålningsberäkningar på mindre (max 3 kvadratmeter) förråd/lekstugor eller liknande placerade på minst 4 meters avstånd från obrännbar fasad. Detta då dessa erfarenhetsmässigt aldrig uppnår påverkande strålningseffekter.

7.8.1 Åtkomlighet för räddningsinsatser

Vid upprättandet av projekteringshandlingar gällande brandskydd ska även tillträdesvägar och till dem hörande uppställningsplatser och räddningsvägar beaktas och dokumenteras. Detta gäller normalt vid nybyggnation men ska även ske vid ändringar och upprättande av dokumentation för äldre byggnader. Plankarta eller motsvarande (bild/vägkarta m.m.) som visar räddningsvägar och deras anslutning till det allmänna vägnätet, ska redovisas i brandskyddsdokumentationen om det inte är uppenbart obehövligt. Här avses med uppenbart obehövligt exempelvis om uppställningsplatsen för räddningsfordon endast kan ske i det befintliga, kommunala/statliga vägnätet. Till räddningsvägar räknas ytor som normalt inte trafikeras men som avses trafikeras av räddningstjänst vid insats. Exempel på ytor som i så fall ska dokumenteras som räddningsväg är skolgårdar, cykelvägar, gångbanor eller lekytor.

7.8.2 Installationer för släck- och räddningsinsatser

7.8.2.1 Släckutrustning

För att säkerställa att en tidig släckinsats kan utföras av den som upptäcker eller kommer till en begynnande brand skall inomhusbrandposter, handbrandsläckare och brandfiltar installeras. Avstånd till närmaste brandpost eller handbrandsläckare ska inte överstiga 25 meter och vara varselmärkt med standardiserade skyltar.
Digitala redigeringsbara originalhandlingar som redovisar släckutrustnings placering ska levereras till beställare två veckor innan slutbesiktning. Handlingarna ska utgå från planritningar och om inget annat överenskoms utföras i A3 format.

7.8.2.1.1 Handbrandsläckare

Handbrandsläckare ska sättas upp i alla byggnader och lokaler oavsett om det är försedda med automatisk släckanläggning eller inte.
Inom lokaler där det finns risk för vådautlösning (skolor och förskolor, vårdavdelningar, publika utrymmen) ska vätskesläckare väljas. Inom övriga utrymmen bör pulversläckare primärt användas.
Vid placering av släckare beakta risk för att de kan bli ett hinder vid passage eller vid kommande möblering. För om möjligt dialog med verksamhet om placering.
Inom köksmiljöer ska minst en brandsläckare anpassad för släckning av fett finnas inom utrymmet. Undantaget för kök i boendeenhet för verksamhetsklasserna 3A och 5B där placering ej är lämplig. Andra undantag kan vara nödvändiga på grund av verksamhetsbehov men hanteras som avsteg.

7.8.2.1.2 Inomhusbrandposter

Välj om möjligt en annan lösning än inomhusbrandpost. Inomhusbrandpost kan till exempel ersättas med en tätare placering av handbrandsläckare, motiverat genom analytisk dimensionering.

7.8.2.1.3 Brandfilt

Brandfilt installeras på vägg i samtliga köksmiljöer (inklusive pentry).

7.9.1 Allmänt

7.9.1.1 Befintligt brandskydd

Befintligt brandskydd ska utredas och dokumenteras i lämplig omfattning i en brandskyddsutredning. Lämplig omfattning definieras i samråd med beställaren. Generellt så ska befintligt brandskydd dokumenteras samt brister och avvikelser mot nu gällande regelverk redovisas. I uppdraget att utföra en brandskyddsutredning så ingår generellt att formulera åtgärdsförslag för korrigering av brist/avvikelse alternativt att motivera varför korrigering inte är lämpligt/motiverat.

7.9.1.2 Dokumentation ändringens omfattning

Vid ändring av byggnad ska man i projekteringsfasen säkerställa att dokumentationen (ritningar, brandskyddsbeskrivning och senare brandskyddsdokumentation) kan införlivas med befintlig dokumentation. Det kan exempelvis innebära att ett större utrymme behöver beskrivas/ritas upp än just projektområdet för att ritningsmaterial annars inte överlappar.
Om ändringen berör byggnaden som helhet eller större delen av en byggnad ska en fullständig brandskyddsbeskrivning upprättas. Vid slutförande av projektet ska brandskyddsbeskrivningen övergå i en brandskyddsdokumentation. Dialog förs med beställaren om en utökad dokumentation ska göras i förhållande till projektområdet.

7.10.1 Brandskyddsmålad metall

Vid målning som skyddsmetod ska man beakta exempelvis konstruktion, applicering och färgtjocklek för avstämning i kontrollplanen. Det ska säkerställas att färgtjocklek och tillåten skadeyta är kontrollerat i förhållande till tillverkarens föreskrivna värden. Exakt vilka kontrollpunkter som måste finnas ska varje entreprenör beakta utifrån leverantörs angivelser.
I underhållsplanen ska det tydligt framgå vilka faktorer som behöver säkerställas över tid. När ska till exempel färgmätning utföras, vad är maximal tillåten skadeyta och hur ofta behöver ommålning göras utifrån miljöfaktorer?
(Gällande brandskyddat trä se 7.6.1.1)

Entreprenören ansvarar för brandskyddet inom entreprenadområdet och för att de aktiviteter som sker under entreprenaden inte påverkar angränsande byggnaders/verksamheters säkerhet eller skyddsnivå.
Vid projekt där verksamhetens drift fortgår inom entreprenadområdet eller i angränsande delar av byggnad/området ansvarar entreprenören för att hålla en kontinuerlig dialog med verksamheterna. Tillfälliga avskiljningar och utrymningsvägar ska dokumenteras och redovisas till beställare och verksamhet. Viktigt är att kommunicering sker innan påverkan.
Innan etablering ska eventuella räddningsvägar, utrymningsvägar och tillträdesvägar beaktas. Utrymning ska säkerställas och generellt ska inte utrymning av verksamhet ske genom entreprenadområdet. Det är entreprenörens ansvar att säkerställa att möjligheten till utrymning inte påverkas av entreprenaden. Även bodetablering och placering av containrar ska beaktas så att avstånd till fastighet kan upprätthållas. Dokumentation av placering förväntas ske i APD-plan.
Alternativa lösningar ska alltid stämmas av med och informeras om till verksamheter som berörs. Åtgärder ska dokumenteras och stämmas av med beställare.

7.11.1 Tillfällig utrymning under entreprenadens utförande

Det ligger i entreprenadens ansvar att säkerställa att tillfälliga utrymningsplaner upprättas och att dessa hålls aktuella under hela entreprenadens utförande. Notera att dessa utrymningsvägar ska skyltas med belyst/genomlyst vägledande markering och att befintliga, men under entreprenaden ej aktuella skyltar, ska täckas över eller monteras ned. Detta innebära att man måste beakta andra delar än de som normalt ingår i entreprenadens arbetsområde.

7.11.2 Tillfällig räddning under entreprenadens utförande

Vid behov ska entreprenör upprätta och hänvisa till tillfälliga räddningsvägar och/eller insatsvägar. Det ska även säkerställas att påverkan inte sker på förmågan till yttre uppställningsytor för stege och/eller stegbil alternativt att andra utrymningsvägar kan säkerställas. Det ligger i entreprenörens ansvar att säkerställa att dessa funktioner hålls uppdaterade och vid behov stäms av med/informeras till räddningstjänsten. Nycklar, passagekoder eller motsvarande ska säkerställas för de objekt där automatiskt brand- och utrymningslarm finns installerat så att räddningstjänstens tillgång ej begränsas. Samtliga räddningsvägar/uppställningsplatser inom eller som påverkas av entreprenadområdet ska dokumenteras i APD-planen.

Under annan tid än normal arbetstid eller öppethållande får inte brännbart material förvaras på öppen, olåst lastkaj eller på annan plats utomhus inom 6 meter från byggnad. Med brännbart material avses bland annat emballage, avfall, lös lekutrustning, lastpallar, plastbackar, sopkärl, container, papperskorgar, material-, sandningssand- och förvaringslådor. Som brännbart material avses inte fast monterad egendom eller i marken permanent förankrad egendom som till exempel möbler, sandlådesarg och lekutrustning.

Ansökan om tillstånd för brandfarlig vara behandlas generellt separat från byggprocessen då det är hyresgästens/verksamhetens ansvarsområde. Frågan om kommande hantering och tillstånd bör dock hanteras under projektering för skolor, vårdverksamheter, industri med flera för att säkerställa att eventuella förråd, undervisningslokaler eller liknande har de förutsättningar som krävs. Det ingår i projektörens ansvar att i samverkan med beställaren kommunicera med verksamheten gällande kommande behov.
Vid behov ska lokaler anpassas med brandklassat, ventilerat förråd eller skåp med utgångspunkten i att verksamhetens behov säkerställs samtidigt som lagrade mängder begränsas. Där det finns risk att hantering kommer ske i sådan omfattning att brännbar gasblandning kan uppstå ska klassningsplaner upprättas. Ansvaret för framtagning av dokument har den verksamhet/hyresgäst som hanterar varan. Då hyresgästen saknar kompetens att upprätta dokumentation kan detta ingå i projektering men ansvar och kostnad placeras på verksamhet/hyresgäst.