6.1 Projekteringsanvisning Solceller – Generellt
6.2 Miljöbetingelser
6.3 Dimensionering
5.4 Placering
6.4.1 Räddningsinsats
6.5 Taksäkerhet
6.6 Solcellsmoduler
6.7 Mätning av verkningsgrad
6.8 Infästning
6.9 Växelriktare
6.9.1 Brandmansbrytare/brandkårsbrytare
6.10 Ledningar/kablage
6.11 Mätning och uppkoppling
6.12 Larm
6.13 Visualisering
6.14 Skyltning
6.15 Kontroller
6.15.1 Samordnad funktionsprovning
6.16 Service, felanmälan och arbeten efter slutbesiktning
6.17 Dokumentation
6.18 Upphandlingsunderlag från Adda

Dessa projekteringsanvisningar täcker installation både vid nyproduktion och på befintliga fastigheter, varför inte alla delar alltid är applicerbara.
Installation av solelanläggning ska utredas i samtliga fall vid nyproduktion, större renoveringar/ombyggnationer och vid omläggning av tak.
Vid nyproduktion bör utgångspunkten vara att det på taket i lämplig öst-syd-västlig orientering ska skapas en stor/flera stora sammanhängande yta där solcellsmoduler kan placeras. Takgenomföringar, huvar, fläktrum m.m. bör om möjligt samlas ihop och placeras på norra delen av taket för att minimera skuggning och möjliggöra en optimal yta för solpaneler.

Vid installation av solcellssystem på befintlig byggnad ska konstruktör anlitas för att kontrollera och säkerställa att befintligt tak och dess konstruktion klarar belastningen (tyngd, vindlast, snölast) av paneler, eller om konstruktionsändringar krävs. Se även projekteringsanvisning Bygg.
Möjlighet finns att avropa solcellsanläggning som totalentreprenad via Adda, f.d. SKL Kommentus. Kravställningen i Addas förfrågningsunderlag är i vissa delar högre än i denna projekteringsanvisning, men i andra delar behövs komplettering med kravställningar ur denna projekteringsanvisning.

Projektering och installation ska uppfylla gällande myndighetskrav, föreskrifter och standarder, samt nätägarens riktlinjer. Dessutom ska räddningstjänsten Östra Götalands ”Råd och anvisningar –Solceller” följas. Finns på deras websida https://rtog.se/foretag-organisationer/rad-och-anvisningar/ . Ha från början en nära dialog med projektets brandkonsult och den lokala räddningstjänsten. Se även projekteringsanvisning Brandskydd.
Alla ingående komponenter och apparater i anläggningen ska vara CE-märkta, följa svensk lag och föreskrifter, samt följa EMC-direktivet.

Taksäkerhetskommitténs särtryck Taksäkerhet på tak med solceller https://www.taksakerhet.se/ , Svensk Elstandard SEK Handbok 457 Solceller – råd och regler för elinstallationen, och Tätskiktsgarantiers riktlinjer https://tatskiktsgarantier.se/riktlinjer ger information och riktlinjer för en bra solcellsinstallation.

Denna projekteringsanvisning ska användas tillsammans med övriga projekteringsanvisningar för Motala kommun.
Slutgiltigt utförande och placering ska redovisas av entreprenör i förslag till bygghandling, för godkännande av beställaren, innan montage får påbörjas.
Entreprenören är skyldig att nyttja personal som är väl förtrogen med offererade systemlösningar.

Före påbörjande av installationsarbete ska entreprenör ombesörja föranmälan till elnätsägare och invänta skriftligt godkännande före respektive arbetes igångsättande.

Entreprenör ska ombesörja och bekosta färdiganmälan till nätägare efter färdigställande av installationen.

Entreprenör ska ombesörja och bekosta alla övriga anmälningar och besiktningar som erfordras för entreprenadens genomförande.

Arbete får inte utföras utan betryggande skyddsåtgärder. Arbete får inte heller bedrivas under väder som kan orsaka skada. Entreprenören ansvarar för att skydda eget färdigt/påbörjat arbete från att skadas innan delentreprenaden är klar. Det åligger entreprenören att tillse att av denne upplagd vara eller uppställt hjälpmedel inte hindrar tillträde till eller döljer avstängnings- och inspektionsanordning, brandpost, brandskåp, brunn, elcentral, mätpunkt eller dylikt.

Kontroll och injustering av systemet utförs innan överlämnande till beställaren.
Nödvändiga anpassningar av lågspänningsnät ska göras. Centralutrustningar utförs för TN-S-system (5-ledarsystem).
Utrymmen för centralutrustningar ska dimensioneras så att möjlighet till utbyggnad finns (30% ledig plats) samt att service och åtkomlighet underlättas.

Se även projekteringsanvisning EL/TELE/DATA.
Allt material ska vara i brom-, bly-, halogen- och PVC-fritt utförande.
Enhetlighet ska eftersträvas vid system- och materialval. Vid valet ska beaktas att material kan tillhandahållas i framtiden, och att service kan erhållas.
Apparater och kablage ska med avseende på material och utförandeform vara anpassade efter, på användningsplatsen, rådande förhållanden.
Vid materialval ska kapslingsklass vara enligt SS 436 40 00.
Material i utomhusmiljö ska vara klassade enligt för entreprenadområdet gällande korrosivitetsklass. Apparater utomhus ska lägst ha IP54. Materiel som monteras utomhus ska vara UV-beständigt.
Solcellsmoduler och växelriktare ska innefattas av WEEE-direktivet.

Om PFAS, högflourerade ämnen, avsiktligt tillsatts till offererad produkt ska anbudsgivaren tydligt redovisa namn och CAS/EG-nummer i en bilaga som bifogas anbudet.
Om offererad produkt innehåller >0,1 viktprocent av ämnen som finns upptagna på gällande kandidatförteckning (REACH), ska anbudsgivaren tydligt redovisa detta i en bilaga som bifogas anbudet (namn och CAS/EG-nummer). Med 0,1 viktprocent avses varje individuell del av en vara.
Solcellsmoduler får vara klassade med C i Sunda Hus databas/motsvarande. B-klassade är kemikaliemässigt bättre, men är kvalitetsmässigt ännu inte tillräckligt bra.

Utgångspunkt vid dimensionering och konstruktion av solcellssystem är högsta grad av egenanvändning av producerad solel. Då ersättningen för solel som säljs till nätet oftast är relativt låg (spotpris) är det mest lönsamt att använda elen direkt.
Solcellsanläggningens storlek ska därför anpassas utifrån:
1) Fastighetens/byggnadens förbrukningsmönster.
2) Förutom fastigheten/byggnaden även försörja närliggande byggnad/er genom koncessionsfritt lokalnät.
3) Förutom fastigheten/byggnaden även lagra överskott i batterier.
Möjlighet till alternativ 2 eller 3 varierar mellan olika projekt och tas ställning till utifrån förutsättningarna för varje fastighet/byggnad.
Överskott som säljs till elnätet bör vara max 10-15% av produktionen under verksamhetstiden (omsorg/boende – helår; förskolor – alla månader utom juli; skolor – 15 augusti till 15 juni).

Dimensioneringen av anläggningen görs även med beaktande av brandkrav, taksäkerhet, energikrav/mål, ekonomi och harmoni i placeringen. Se vidare nedan.

LCC-kalkyl ska tas fram för ett par olika storlekar på solcellsanläggningar som identifierats som möjliga och intressanta utifrån uppställda mål. Indata till lönsamhetskalkyler ska tas dels från Motala kommuns Projekteringsanvisningar Bilaga 4 ”LCC”, dels från aktuella energipriser. Kontakta Beställarens Energi- och miljöingenjör.

Beräknad månatlig solelproduktion och egenanvänd solel presenteras alltid, och då både i diagram och tabell.
I verksamheter där elenergibehovet dagtid inte är så högt eller är väldigt varierande per timme, kan en energiproduktionskalkyl med matchningsdiagram upprättas för att få bättre beräkning av egenkonsumtion vs överskott. I matchningsdiagrammen visas solelproduktion, elanvändning och överskott. Matchningsdiagrammen ska visa timvärden för ett normaldygn vid minst 4 tillfällen per år, t.ex. april, juni, juli och september, beroende på verksamhetstider.

Solcellerna ska i första hand placeras utanpåliggande på tak, i lämplig riktning och vinkel för att produktionen i första hand ska direktkonsumeras i det system där det är placerat. Se kapitel Dimensionering.

Skuggor ska undvikas. Energiforsks Skuggningshandbok (Energiforskrapport 2017-385) ska tillämpas vid projekteringen https://energiforsk.se/program/solel/rapporter/skuggningshandbok-2017-385/

Placering och utformning ska i projekt som inkluderar arkitekter samordnas med arkitekt.
Om arkitekturen tillåter kan solceller även användas på andra ställen på objektet, t.ex. som fast solavskärmning över fönster. Klättrings- och skadegörelserisk måste beaktas.

Anläggningen ska kunna inspekteras och underhållas utan ställning eller lift.

Placering får inte vara olämplig med hänsyn till skadegörelse, åtkomlighet för drift, service och underhåll, eller för räddningstjänst.
– För åtkomlighet för drift, service och underhåll gäller Taksäkerhetskommitténs särtryck Taksäkerhet på tak med solpaneler som finns på https://www.taksakerhet.se/ . Generellt gäller att fria ytor på minst 1000 mm ska lämnas på sluttande tak ovanför snörasskydd och ut mot takkant. Panelerna kan placeras nära taknock. För låglutande tak minst 800 mm till kant. Se även avsnittet om Taksäkerhet.
– För räddningstjänstens krav se projekteringsanvisning Brandskydd och Räddningstjänsten Östergötlands PM om solceller. Generellt gäller att på byggnader med två eller flera våningar är kraven på placeringen ur ett säkerhetsperspektiv betydligt högre.
Uppvinklade moduler på platta tak placeras med inbördes avstånd utifrån skuggförluster och möjlighet till passage, samt säkerhetsavstånd till takkant (för mått se Taksäkerhet på tak med solpaneler) och behov av snöskottning. Riktning och lutning tas fram vid projektering utifrån fastighetens/byggnadens konsumtionsprofil.

Placeras solcellerna i takfall ovanpå taktäckningsmaterial ska panelerna monteras med en luftspalt på minst 7 cm mellan panelernas undersida och taket för att möjliggöra luftning och motverka värmekudde och därmed minskad produktion. Luftspalten ska blockeras med så kallat fågelskydd/BirdBlocker för att förhindra fågelbon under panelerna.

Taksäkerhetskommitén anser att en solpanelyta ur ett säkerhetsperspektiv inte bör ha en ha större längd i byggnadens längdriktning än 16 meter. Då är bara 8 meter från vardera sida nödvändig sträcka att passera längs takfot. Är byggnadens längdriktning längre så installeras gångbrygga/takstege. Nedsänkt mellan solpanelytorna är mest estetiskt tilltalande. Se alltid till att tillträde till takfot i hela dess längd kan ske på säkert sätt.
Placeras solcellerna som integrerade moduler ska funktion och livslängd motsvara utbytt tak/fasadmaterial.
Takbrunnar ska vara åtkomliga för rensning även efter installation av solcellsanläggningen.

Taksäkerhetskommitten: För att ha rimliga längder att förflytta sig vid takfoten bör solpanelsytorna inte ha större längd i byggnadens längdriktning än 16 meter, till exempel 8 meter i sidled = 16 meter. Mellan solpanelsytorna placeras då lämpligen en gångbrygga/takstege. Bäst utseende får man om man har gångbrygga/takstege nedsänkt mellan solpanelsytorna.

På vissa fastigheter kan det vara mer lämpligt med markplacerade solcellsanläggningar. Detta är endast aktuellt där risk för skadegörelse är låg. Riskvärdering måste tidigt utföras, samt behov och omfattning av skydd (till exempel inhägnad, övervakning) analyseras och värderas. Allmänheten bör ej ha tillträde till området.

6.4.1 Räddningsinsats

Se även projekteringsanvisning Brandskydd och Räddningstjänsten Östra Götalands ”Råd och anvisningar –Solceller” som finns på deras websida https://rtog.se/foretag-organisationer/rad-och-anvisningar/ . Tidig och nära dialog med lokala räddningstjänsten och brandskyddsprojektör ska ske i alla projekt.
Generellt:
– Solcellsmoduler får ej överbrygga brandcellsgräns. 2,5 m på vardera sida brandcellsgräns ska lämnas fritt.
– Alla relevanta delar av solcellssystemet ska märkas upp med varningsskyltar, se även kapitlet Skyltning.
– Ritningar över solcellspanelernas placeringar, brandcellsgränser, matarkablar etc. ska finnas i märkt skåp på plats. Se även kapitlet Dokumentation och garantier.
Brandmansbrytare/brandkårsbrytare, se kapitlet med samma namn.

Det är viktigt att planera för taksäkerheten redan i projekteringsskedet för att få en bra utformning av både säkerheten och solcellsanläggningen. Ansvarsfördelningen ska beslutas tidigt i projektet.

Taksäkerhetskommittén har tolkat lagar och regler, och utifrån det tagit fram rekommendationer för taksäkerhet generellt, och specifikt för tak med solceller. I kommitténs särtryck Taksäkerhet på tak med solceller – som finns att ladda hem gratis på hemsidan https://www.taksakerhet.se/ – finns riktlinjer för bl.a. avstånd till takkant, gångstråk, förankringspunkter/vajer/skena och snörasskydd. Dessa rekommendationer ska följas.

Generellt gäller att:
– Taket ska förses med erforderlig utrustning såsom landgångar, räcken runt tillträdeslucka, fästanordningar för fallskyddsutrustning etc., för att möjliggöra underhåll och kontroll av solpanelerna på ett säkert och ergonomiskt sätt.
– Paneler ska inte monteras närmare takfot eller takkant än 800-1000 mm, dels för att medge tillträde till taket på ett säkert sätt, dels med avseende på vattenavrinning och snörasskydd.
– Gångbrygga med vajer eller skena kan placeras nära nock på motstående takfall.
– Snörasskydd ska monteras i erforderlig höjd och omfattning – hela den sträckning panelerna är monterade, samt ytterligare erforderlig längd på båda sidor om panelerna. Beakta avstånd mellan paneler och skydd (generellt 800-1000 mm) samt taklutning, så att snö inte riskerar att rasa över skyddet. Beakta infästning dels för takets täthet, dels för de moment som uppstår med snötyngd. Solcellspaneler har lägre friktion än de flesta taktäckningsmaterial.
– Vid bredd av gångstråk och placering av fästanordningar: Beakta behov av snöröjning av taket och gångvägar.
– Se till att tillträde till takfot i hela dess längd kan ske på säkert sätt.

Solcellerna ska vid takmontage vara monokristallina. Vid väggmontage eller som solavskärmning får frågan diskuteras i respektive projekt. Tunnfilmssolceller kan vara aktuella beroende på projekt och placering. Beslutas i samråd med beställare.

Panelerna bör vid montage i takfall oftast vara helt svarta, men utformning ska göras utifrån vad som passar bäst in i omgivningen. Helt svarta paneler minskar produktionen med ca 10% pga. högre temperatur. Utseende på paneler på platta tak som inte är synliga för gemene man har mindre betydelse.
Krav på effekt per kvadratmeter panelyta avgörs utifrån tillgänglig takyta i förhållande till önskad produktion och total systemkostnad. Det händer mycket på marknaden så det är viktigt att föra en dialog med entreprenör inför kravställning i respektive projekt. Ur ett resursperspektiv kan det vara bättre att välja paneler med högre effekt.

Moduler och paneler ska uppfylla tillämpliga standarder.

Produktgaranti på minst 10 år, samt linjär effektgaranti om minst 97% av specificerad toppeffekt vid STC efter 1 år och 80% efter 25 år.

Modulerna ska vara märkta med leverantörsnamn och varje modul ska vara försedd med spårbart nummer kopplat till mätprotokoll för respektive modul.
Moduler ska vara plussorterade och PID-fria.

Referenssolcell ska installeras för att kunna beräkna anläggningens verkningsgrad (Performance Ratio).

Referenssolcell ska vara av samma celltyp som modulerna och bör vara temperaturkompenserad.

Referenssolcell ska monteras i modulplanet så att samma förutsättningar ges för den som för produktionsanläggningen. Är paneler placerade i olika riktningar/vinklar bör en referenscell monteras för respektive riktning/vinkel.

Referenssolcell monteras lätt åtkomlig för underhåll och avtorkning, t.ex. nära taklucka.

Som alternativ till referenssolcell kan data från Solargis eller liknande portal användas.

För att kunna värdera anläggningens funktion och verkningsgrad (Performance Ratio) ska referensdata från Solargis eller liknande portal användas, och beräkning för aktuell anläggning sättas upp i styr- och övervakningssystemet Webport.

Infästning ska ske med standardiserade lösningar anpassade till aktuell konstruktion och aktuellt underlag, samt solpanelsfabrikat. Infästning ska ha samma livslängd som solcellsmodulerna.

Så kallade Hanger bolts/genomgående bult/vippbult/snabbfäste får inte användas.

Infästning ska dimensioneras efter vind- och snölastberäkningar för på platsen förekommande laster. Systemet ska vara dimensionerat så att inte laster och/eller vibrationer under bruksskedet skadar tätskiktet och/eller eventuellt underliggande isolering.

Taket ska vara tätt även efter montering. Lämpligen överlämnas infästningen till takentreprenören. Installation får inte påverka takets tätskiktsgaranti.
AB Tätskiktsgarantier i Norden har tagit fram riktlinjer för hur täthet bibehålls vid infästning och uppställning med ballastsystem på tak med duk/papp. Senaste versionen gäller. https://tatskiktsgarantier.se/riktlinjer I ”Exponerade tätskikt – yttertak” version 2022, är bl. a. kapitel 3.6, 3.7, 5.10, 5.11 och 7.3 relevanta.

På platta tak där solcellerna har ballast som infästningsmetod krävs isolering med högre tryckhållfasthet så att stöd/skenor för solcellerna inte sjunker ner och bildar gropar i tätskiktet. Isoleringen ska även tåla belastningen över tid. Ett med tätskiktet kompatibelt glid- och skyddsskikt ska läggas mellan stöd/skenor och tätskikt som extra skydd.

Vid ballastslösning bör variant där solpanelernas egentyngd används via sammankopplande skensystem beaktas. Denna metod minskar den totala vikten på taket/alla punkter för stöd/skenor, men klarar vind- och snölastberäkningar.
Montagelösning får inte hindra takets vattenavrinning.

Växelriktare ska vara av typen 3-fas. Växelriktarens/växelriktarnas storlek ska dimensioneras för att uppnå maximal energiproduktion. Solcellsmodulernas totala märkeffekt vid STC-förhållanden som kopplas till växelriktare får inte överstiga 120% av växelriktarens märkeffekt.

Växelriktare ska ha minst 10 års produktgaranti och en verkningsgrad, enligt Europeisk standard, om minst 97%. Växelriktare ska monteras så att avstånd för värmeavgivning uppnås enligt fabrikantens anvisningar.

Placering av växelriktare ska generellt sett vara i teknikrum för el. Vid främst stora anläggningar kan annan placering vara aktuell.

Uppkomst av spillvärme från växelriktare ska lyftas tidigt i projektet och omhändertas för energiåtervinning i största möjliga mån.

Apparatskåp och växelriktare ska vara placerade på ett för produkten avsett stativ. Särskild beaktning av placering av växelriktare ska tas så att service och utbyte av dessa underlättas.

Växelriktare ska utföras för symmetrisk inkoppling till fastighetens 3-fas nät 3×400 V.

Växelriktare ska vara anpassade för solcellsanläggning med bland annat skydd mot ö-drift enligt IEC 62116, infasningsenhet och filter för övertoner.

Växelriktare ska ha svenska skyddsinställningar och uppfylla kraven enligt ”SS-EN 50 438 Fordringar på mindre generatoranläggningar för anslutning i parallelldrift med det allmänna elnätet” vilket ska kunna styrkas. Växelriktare ska vara försedda med transientskydd samt åskskydd av typ 2.

Erforderliga DC- och AC-brytare installeras för att kunna bryta likströms- respektive växelströmsdel vid t.ex. service på växelriktarna. DC brytare får vara integrerad. AC-brytare ska placeras i direkt anslutning till växelriktare. Vid flera växelriktare ska varje växelriktare kunna frånskiljas individuellt. AC- och DC-brytare skall tydligt märkas med vilken ordning till- respektive frånkoppling ska ske.

Nätkoncessionsägaren ska alltid ha möjlighet att slå ifrån anläggningen.

Växelriktarna ska inkopplas så att levererad energi i första hand kommer byggnaden som anläggningen är placerad på till godo, i andra hand till byggnad som är ansluten med lokalt nät, i tredje hand till batterisystem och i fjärde hand så att eventuellt överskott kan säljas ut på nätet. Se även kapitlet Dimensionering.

Växelriktare ska leverera data via m-bus till överordnat system, Webport. Se kapitlet Mätning och uppkoppling, samt Larm och projekteringsanvisning Styr.

6.9.1 Brandmansbrytare/brandkårsbrytare

Solcellsanläggning ska i första hand projekteras så att brandmansbrytare kan undvikas – själva brytaren är ytterligare en teknisk utrustning som kan orsaka brand, samt kräver regelbunden motionering, service och underhåll.

Dialog ska föras med räddningstjänsten i varje projekt för att se vad som är möjligt utifrån just detta projekts förutsättningar. Genomtänkt placering av moduler och kablage utifrån ett brandinsatsperspektiv samt ett bra ritnings- och informationsunderlag som kan användas vid insats minskar behovet av brandmansbrytare. Se även projekteringsanvisning Brandskydd.

Om brandmansbrytare behövs ska den ha en komplett brandmansbrytarfunktion för att räddningstjänsten ska kunna bryta spänningen från solcellsmodulerna till växelriktarna. Brandmansbrytaren ska placeras så nära solcellsmodulerna som möjligt ute på taket. Alla strängar ska brytas med denna funktion.

Manöverdon till brandmansbrytaren för likström placeras i ett låsbart skåp vid entrén till byggnaden eller brandförsvarstablå om denna finns, och utförs med tryckknapp med vridåterställning. Om byggnaden har ett automatiskt brandlarm placeras manöverdon istället i ett låsbart skåp vid centralapparaten. Manöverdonet ska då vara återställbart.

Vid anläggning med DC-optimerare eller strängoptimerare ska växelriktaren kompletteras med enhet för brandmansbrytning. Brandmansbrytaren stänger av växelriktaren, som i sin tur släcker ned spänningen på taket till en ofarlig spänning på 1V per modul. Funktion, utförande och placering av brandmansbrytare lika ovan.

Skylt med tydlig anvisning ska placeras i nära anslutning till manöverdon. Manöverdon ska vara skyltad så att det framgår att den bryter solcellsanläggningen. I anslutning till manöverdon ska det upprättas översiktsschema och ett informationsblad som beskriver vilka delar av solcellsanläggningen som är säkra för räddningstjänsten efter att manöverdonet slagits ifrån.

Entreprenören ansvarar för att den lokala räddningstjänsten informeras om att solcellsanläggning uppförts och vid behov förevisar anläggningen för räddningstjänstens personal.

Se även projekteringsanvisning EL/TELE/DATA.
Installationsledningar på AC-sidan ska vara skärmade och ledningar på DC-sidan ska vara dubbelisolerade.
Ledningarnas brännbarhetsklass ska beaktas.
Fästanordningar, förläggningsmaterial, kanalisationssystem och kablage ska vara UV-beständigt.
Ledningar ska förläggas i kanalisation. All kanalisation ska vara självbärande. Ledningar ska vara förlagda i dold kanalisation med undantag i tekniska utrymmen och vind. Strängkablar på tak ska förläggas i kanalisation såsom trådstege med lock alternativt i monteringssystem där det är tillämpligt. Kabelstegar/kanalisation ska varselmärkas. Ovan undertak och inom tekniska utrymmen förläggs kablar på stege/ränna/montageplåt. I allmänna utrymmen ska ledningar vara förlagda i dold kanalisation.
Ledningar mellan centraler vid växelriktare och den anslutna centralen ska vara 5-ledare.
Moduler kopplas med dubbelisolerad väderbeständig kabel och med lämpliga beröringsskyddade kontaktdon.
Strängkablar förlägges nära varandra och tvinnas där detta inte strider mot
tillverkarens anvisningar. Förläggning ska klara EMC-direktivet.

DC-kablage från solcellsmoduler till växelriktare ska dimensioneras så att effektförluster i kablaget är max 1 % då växelriktaren arbetar vid standardbelastning.
I kapsling ska 30 % reservutrymme finnas. Anslutningar för in/utgående kablage ska plintas.
Bevaka att kablar och apparater inte kolliderar med övriga installationer och inredningar, eller korsar brandcellsgräns utan erforderlig åtgärd.
Genomföringar ska tätas. Tätskikts funktion ska bibehållas. Genomföringar i brandklassade väggar och bjälklag ska brandtätas till brandklass lika byggnadsdel i övrigt. Brandtätningar ska märkas och märketikett ska ange tätningens typbeteckning, brandteknisk klass, tillverkare, installatör samt datum för montaget. Väggar, golv och tak ska fukt- och ljudtätas så att tekniska krav enligt projektet i övrigt erhålls. Kabelgenomföringar på tak ska utföras med svanhals.

Elmätare ska installeras vid inkommande servis och vara i dubbelriktat utförande för mätning av både inköpt och exporterad el. Denna elmätare installeras av nätägaren.

Mätning/loggning av momentan produktion ska göras för respektive slinga/fält samt, om det finns, separat för respektive referenssolcell.
Följande mätdata ska, om tillämpbart, kommuniceras och presenteras i överordnat system (Webport):
– Momentan elproduktion [W]
– Producerad elenergi över valbart tidsintervall [kWh]
– Momentan solinstrålning [W/m2]
– Producerande: Momentan effekt, DC-ström och DC-spänning
– Konsumerande: Momentan effekt, AC-ström och AC-spänning per fas och totalt
– Övriga status- och larmindikeringar från anläggningen
– Temperatur på solceller (beslut i enskilt projekt)
– Relevant data från väderstation (om sådan hämtas)
– Momentan effekt per elmätare (köpt/såld el)
– Köpt och såld elenergi över valbart tidsintervall

Systemet ska anslutas mot beställarens överordnade styrsystem via m-bus så att data om produktion samt effekter momentant och energiproduktion över tid kan mottagas och lagras i överordnat system, samt visas/visualiseras på separat display. För uppkoppling se Projekteringsanvisning Styr.

I överordnat system ska performance ratio (producerad energi vs beräknad möjlig energiproduktion) beräknas, visualiseras och generera larm vid underprestation.
Mätning, verifiering och dokumentation av hela systemets toppeffekt ska utföras innan överlämnande för att ligga till grund för verifiering mot garantier och produktion.
I anslutning till växelriktare ska det finnas plats för att kontrollmäta med löst instrument på både AC- och DC-sidan.
Andra parametrar som ska kunna loggas är ström, spänning och effekt på både AC- och DC-sidan, samt avgiven AC-effekt till nätet.

Summalarm ska vara uppdelade på A-, B, respektive C-klass och ansluts till överordnat system.
Larm för ”låg verkningsgrad” utifrån beräknad produktion från referenssolcellen ska ges för respektive slinga/fält.
Larm för fel på växelriktare.
AC-brytare, DC-brytare och övriga skydd förses med larmkontakt som ansluts till överordnat system.
Se projekteringsanvisning Styr.

Solelproduktionen ska visualiseras för verksamheten i lokalerna, men ska stämmas av i respektive projekt. Beroende på verksamhet och målgrupp behöver placering, visualiserade parametrar och skärmstorlek värderas.
Enklaste formen är att visa momentan produktion och total produktion.
Total produktion kan visas som ett mätvärde. Den momentana produktionen ska redovisas visuellt i ett diagram som visar produktionen för minst ett dygn.
Att i samma diagram som den momentana produktionen visas, även visa momentan elförbrukning i verksamheten (samma tidsupplösning) och hur mycket el som momentant matas ut till nätet ska göras i verksamheter där denna information kan tillgodogöras.

Nätägarens, räddningstjänstens och projekteringsanvisning Brandskydds krav på skyltning ska uppfyllas för samtliga delar av anläggningen, till exempel:
– De delar som även efter frånkoppling kan innehålla spänningsförande delar, t.ex. elcentraler och kopplingslådor, ska förses med varselmärkning och text exempelvis ”Innehåller spänningsförande delar som inte kan frånkopplas”.
– Samtliga växelriktare samt ansluten central ska förses med skylt med texten: ”Varning – Anläggningen spänningssatt från två håll”
– Invändig och utvändig uppgång till tak ska skyltas: ”Varning – Solelinstallationen på taket innehåller spänningsförande delar som ej kan frånkopplas”
– Vid brandförsvarstablån och huvudentrén ska en skylt om att det finns en solcellsanläggning på byggnaden finnas. Skylten ska följa svensk standard.
– Ifall tryckknapp för manövrering av brandmansbrytare ingår i entreprenaden ska den förses med skylt: ”Solcellsanlägggning – slå ifrån denna brytare i händelse av brand”
Uppmärkning av produkter och kablage görs enligt Motala kommuns riktlinjer.
Driftbild/schematisk bild av solcellsinstallationen i A3-format ska finnas inplastad och uppsatt i anslutning till växelriktare enligt Bilaga 1.

Kontroll, injustering och funktionsprovning inkl. kapacitetsmätning ska utföras av ingående utrustningar och komponenter så att avsedd funktion erhålls. Godkänt resultat av kontroll ska verifieras med egenkontroller, mätningar/intyg och protokoll och ska överlämnas tillsammans med den tekniska dokumentationen för anläggningen två (2) veckor före syn/slutbesiktning.
Även uppkoppling, kommunikation samt uppkoppling för visualisering ska kontrolleras.

6.15.1 Samordnad funktionsprövning

Entreprenören skall medverka vid den samordnade funktionsprovningen. Samordnad provning ska göras avseende följande system:
– Larmöverföringar
– Mätvärdesinsamling inklusive presentation av dessa
– Solcellsanläggning

Service vid fyra tillfällen under garantitiden ska ingå: Lämpligen två gånger under första året efter syn/slutbesiktning, en gång under tredje året och en gång under femte året efter slutbesiktningen. Sista besöket ska göras innan garantitiden går ut.
Drift- och underhållspersonal ska kallas att delta vid servicebesök.
Servicebesök ska innefatta:
– Funktionsprovning av växelriktare, samt vid behov rengöring (fläktar och filter)
– Okulär kontroll, även med värmekamera
– Onaturlig nedsmutsning ska också dokumenteras och rapporteras till Beställare
– Stickprov infästningskontroll om tillämpligt
– Funktionsprovning av anläggningens samtliga brytare, växelriktarnas skydd mot ö-drift, samt uppstart av växelriktarna
– Uppföljning av producerad energi per år
Funna brister ska åtgärdas och felavhjälpande underhåll, justeringar, rengöring, byte av förbrukningsmateriel och andra åtgärder som syftar till att upprätthålla planerad funktion ska göras.
Varje servicebesök ska protokollföras. Det ska klart framgå i protokollet vilka som deltagit, datum för besöket och vilka system som har gåtts igenom och med vilken metod de gåtts igenom. I protokollet ska alla kontrollpunkter dateras och signeras. Resultat av utförda provningar ska presenteras eller biläggas.
Samtliga servicerapporter ska uppvisas vid garantibesiktningen vilket är villkor för godkänd garantibesiktning.
Om entreprenören inte genomför planerat servicebesök eller inte utför servicebesök på rätt sätt får beställaren ombesörja servicebesök på entreprenörens bekostnad utan att entreprenörens ansvar under garantitiden förändras.
Entreprenören skall efter felanmälan från beställaren/drift- och underhållsansvarig ha en inställelsetid som avtalas inom respektive projekt, förslagsvis 72 timmar vid ej akut situation.

Bygghandlingar, relationshandlingar, driftinstruktioner och underhållsinstruktioner ska vara på svenska och följa Motala kommuns projekteringsanvisningars Bilaga 2 ”Motala kommuns anvisningar för drift- och underhållsinstruktioner” och projektets övergripande principer. Fullständig dokumentation lämnas till beställare senast två (2) veckor före syn/slutbesiktning.
Entreprenören ska i projekteringsskedet skicka över följande till beställaren för godkännande innan byggnation påbörjas:
– Placering och gruppering av solcellsmodulerna på tak inklusive hur modulerna är sammankopplade
– Schematisk bild av solcellsanläggningen
– Kabeldragningar inklusive uppdelning i slingor och hur EMC-direktivet är beaktat
– Monteringsritningar för centraler och apparatskåp
– Taksäkerhetsanordningar
– Systembeskrivning inklusive beräknad systemeffekt, systemproduktion och andel egenanvändning. Vid flera slingor ska detta presenteras per slinga respektive totalt. Egenanvändningen ska presenteras dels månatligen i diagram och dels som matchningsdiagram på timbasis vid fyra tillfällen per år. Vid installation på befintlig byggnad görs ett matchningsdiagram på timbasis över hela året.
– Datablad för växelriktare, solcellspaneler, kablage, infästningar samt ev Brandkårsbrytare
– LCC-kalkyl (för ingångsvärden se Motala kommuns projekteringsanvisningars Bilaga 4 ”LCC”)
– Förväntad återbetalningstid (Motala kommuns priser)
Relationshandlingar ska upprättas utifrån slutgiltigt utförande. Överlämnas till beställaren senast två (2) veckor innan syn/slutbesiktning.
Förutom reviderade ovanstående handlingar ska överlämnas:
– Egenkontroller och protokoll från provningar och kontroller
– Uppmätt toppeffekt per slinga respektive totalt
– Kapacitetsprov för växelriktare
– Inplastad driftbild (A3) som sätts i anslutning till växelriktare
– Instruktioner och handlingar till räddningstjänstens insatsskåp (Översiktskarta av anläggningen där placering av anläggningens olika komponenter och kabeldragningar mellan solcellspaneler och växelriktare kan överskådas, enligt rekommendation från Räddningstjänsten. Tydliga instruktioner som räddningstjänsten kan agera utifrån)
– Drift- och underhållsinstruktioner
– Garantibevis
– Kontaktuppgifter

Entreprenör ska utbilda beställarens personal gällande anläggningens funktion, drift och underhåll samt säkerhetsfunktioner.

Färdigt upphandlingsunderlag för avrop efter viss objektinformation och – anpassning finns hos Adda, fd SKL Kommentus:
https://www.adda.se/upphandling-och-ramavtal/vara-ramavtal-och-upphandlingar/ramavtal-och-avtalskategorier/energi/solcellslosningar/#t-1