5. Projekteringsavisning Energi 2023 version 1
Innehåll
5.1 Projekteringsanvisning Energi – Generellt
5.2 LCC
5.3 Energisamordnare
5.4 Byggnadsutformning nyproduktion
5.4.1 U-värde klimatskal
5.4.2 Luftläckage vid ±50 Pa
5.5 Byggnad vid renovering
5.6 Reservkraft
5.6.1 Säkerhetskrav reservkraft
5.7 Energislag
5.7.1 Val av energislag
5.7.2 Solceller
5.7.3 Solvärme
5.7.4 Tappvarmvattensystem
5.7.5 Värmesystem
5.8 Miljöbyggnad
5.8.1 Indikator 1 – Värmeeffektbehov
5.8.2 Indikator 2 – Solvärmelast
5.8.3 Indikator 3 – Energianvändning
5.8.4 Indikator 4 – Andel förnybar energi
5.8.5 Indikator 9 – Termiskt klimat vinter
5.8.6 Indikator 10 – Termiskt klimat sommar
5.9 Innetemperatur
5.10 Luftbehandlingssystem
5.11 Värmeåtervinning
5.12 Komfortkyla
5.13 Energieffektiv utrustning
5.13.1 Pumpar och Motorer
5.13.2 Belysning
5.13.3 Vitvaror
motala.se/kommun Sida 6 av 30
5.14 Mätning och uppföljning av energianvändning
5.14.1 Mätplan
5.15 Mätning och visualisering för uppföljning av funktion
5.16 Energiberäkning
5.16.1 Personlaster
5.16.2 Ventilation
5.16.3 Värme
5.16.4 Kyla
5.16.5 Tappvarmvatten
5.16.6 Varmgrundsventilation
5.16.7 Ventilerade golv
5.17 Energideklaration
5.18 Brukarpåverkan
5.19 Dokumentation
Byggnader som uppförs eller renoveras ska bidra till att nå såväl internationella som regionala och lokala energi- och klimatmål. Därför är det
viktigt att ny- och tillbyggnation konstrueras för en energieffektiv och klimatsmart driftfas, med bland annat produktion av förnybar energi (främst
solenergi och värmeväxling). Vid ombyggnationer och renoveringar ska möjlig energieffektivisering av befintliga byggnader samt produktion av
förnybar energi (främst solenergi, värmeväxling) utredas noga i projekteringsskedet. Åtgärder vid renovering ska bedömas ur både ett klimatoch
LCC-perspektiv, men inte varje åtgärd för sig, utan som en helhet för byggnaden/byggnaderna. Byggnadens livstid och kommunens långsiktiga
ägarperspektiv borgar för att många åtgärder kan genomföras. BBR har dessutom krav på att uppnå nybyggnationskrav vid större ombyggnationer och renoveringar. Kravställning för respektive projekt ska identifieras.
Behov av reservkraft ska också identifieras tidigt i projektet.
Motala kommun projekterar och bygger enligt Sweden Green Building Councils (SGBC) miljöcertifiering Miljöbyggnad, senaste version 3.2, men
certifierar i regel inte. Totalbetyg vid nyproduktion ska som lägst uppnå nivå Silver. I projekteringsanvisning Miljö framgår Motala kommuns generella
lägsta målnivåer för respektive indikator. De som är relevanta för Energi presenteras närmare i denna projekteringsanvisning.
Manualer och verktyg finns på SGBCs hemsida https://www.sgbc.se/.
Varje projekt ska i början av projekteringsfasen gå igenom alla indikatorer i Miljöbyggnad så att de inarbetas i projektet och/eller projektanpassas.
SGBC lanserade i december 2022 en ny generation kriterier för certifieringen Miljöbyggnad; Miljöbyggnad 4.0. Motala kommun har ännu inte tagit ställning till indikatorer och bedömning i 4.0 utan det kommer senare under år 2023. Version 3.2 är giltig hela år 2023.
Krav som berör energi kan även finnas i Motala kommuns andra projekteringsanvisningar. I vissa fall innebär Miljöbyggnads kriterier nya eller
högre/lägre krav jämfört med andra projekteringsanvisningar. Det högsta kravet gäller.
Teknik ska vara energieffektiv, lättskött och robust.
Alla projekt ska ha en utsedd energisamordnare.
Generellt ska byggnaden utformas med hänsyn till verksamhetens beskaffenhet, där en byggnadsutformning som medger en låg formfaktor
alltid skall eftersträvas. En väl sammanhållen byggnadsform önskas av flera skäl såsom lägre energibehov, minimering av vandaliseringsrisker och
möjligheter att undvika undanskymda vrår.
Köldbryggor och risker för fuktskador ska minimeras. Riskområden för köldbryggor ska identifieras, beräknas, analyseras och minimeras. De får inte
endast schablonberäknas.
Byggnaden projekteras, utformas och byggs för att begränsa solvärmetillskottet (solvärmelasten) under den varma årstiden, men tillåter
solvärmetillskott under den kalla årstiden. Solavskärmning ska vara utvändig och i första hand vara fast i form av takutsprång eller vandalsäker fast
solavskärmning – kan även vara i form av solceller. Solavskärmningen får inte förhindra dagsljusinsläpp så dagsljuskraven inte uppnås. Se även
projekteringsanvisning Bygg.
Tumregel utvändig solavskärmning (exempel takutsprång från Hans Eek):
”Ta solhöjden kl 12.00 den 15 mars. Då är det en ganska låg sol. Dra ett streck i den
solvinkeln från glasets översida. Då vet man att hela fönstret är belyst av solen. Sen tar
man solvinkeln [kl 12.00] den 15 maj från glasets undersida. Där de två linjerna korsar
varandra sätter du takrännan – då får du precis rätt utsprång på taket.”
Entréer bör utformas med luftsluss. Se projekteringsanvisning Bygg. Komfortkyla ska undvikas genom att projektera byggnaden så att kylbehov
inte uppkommer. Se mer i kapitlet Komfortkyla nedan.
5.4.1 U-värde klimatskal
Genomsnittligt U-värde vid ny- och tillbyggnad ska vara 0,2 W/m2, K eller lägre.
5.4.2 Luftläckage vid ± Pa
Luftläckage genom byggnadens klimatskärm vid ±50 Pa får vid ny- och tillbyggnation maximalt uppgå till 0,2 l/s, m2 omslutande area. Se
projekteringsanvisning Bygg.
Inför en större renovering ska den befintliga byggandens energiprestanda analyseras i förprojekteringen för att identifiera nödvändiga respektive
möjliga förbättringsåtgärder. Som grund ska en energibalansberäkning utföras, och därefter beräknas med olika åtgärder för att identifiera hur
energibehovet minskar med respektive åtgärd. Till exempel tilläggsisolering fasad/vind/källare, byte av fönster/dörrar, byte/komplettering av
installationsteknik som till exempel ventilationsaggregat/pumpar/VVX/ackumulatortankar, belysning, och installation av solenergi.
Åtgärderna och dess kostnad ska inte ses och bedömas separat utan som en helhet. Risker för inomhusklimatet samt fuktproblematik ska självklart
beaktas i framtagandet av åtgärder.
Förutom en energibalansberäkning ska beräkning av operativ riktad temperatur för sommar- respektive vinterfall utföras för typiska rum i
byggnaden, och förslag på lämpliga U-värden samt solskyddsbehov (utvändiga resp. glasprestanda) presenteras.
U-värde på fönster (inkl karm, båge och glas) vid utbyte i befintlig byggnad bör generellt vara högst 1,1 W/m2, K.
I byggnader med mer kulturhistoriska värden (behöver inte vara Q- eller qmärkta) ska det beräknade inneklimatet vägas mot husets/rummets tilltänkta
funktion och det kulturhistoriska värdet. Energirenovering av befintliga originalfönster ska utvärderas som alternativ nummer 1.
Beroende av verksamhetstyp i byggnaden och/eller geografisk placering kan en reservkraftresurs vara aktuellt. Detta bör framgå redan i
behovsbeskrivningen/beställningen från projektägaren, men en behovs-, risk och utförandeanalys måste utföras senast i början av förprojekteringen i
samråd med sakkunniga representanter från Motala kommun.
Utredningspunkter som bör värderas och vidare hanteras i förprojektering är till exempel vilken del/delar av byggnaden ska försörjas via reservkraft, hur
snabbt reservkraften ska sättas i drift, vilka system och funktioner i byggnaden ska vara i drift, vilka komfortkrav ska gälla i lokalerna och hur
lång difttid som ska dimensioneras.
Vid ett bortfall av elleverans upphör även värmeleverans, även i fjärrvärmeområden. Om värme/varmvatten ska produceras behöver det tas i
beaktande både gällande val av typ och storlek på reservkraftverk, samt vid utformning av VS-system. Systemlösningar som minskar behovet av energi
ska göras både för den normala driften och i reservkraftdrift, t.ex. solvärme, energieffektiva apparater och -belysning.
5.6.1 Säkerhetskrav reservkraft
– Ur ett brand- och säkerhetperspektiv ska
– Reservkraftverk placeras i egen brandcell.
– Cistern för bränsle ska vara placerad i egen brandcell eller placeras i mark
– Cistern för bränsle som placeras i egen byggnad ska placeras på minst 8 meters avstånd från skyddsvärd byggnad.
– UPS – eller andra större batterilösningar – ska placeras i egen brandcell och eventuella andra skydd skall behovsbedömmas (exempelvis sprinkler/gassläcksystem)
– Relevant skydd mot stöld och skadegörelse av kraftkällor och drivmedel projekteras.
5.7.1 Val av energislag
Värmekälla för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten ska väljas utifrån tillgängliga alternativ. Prioritering ska göras utifrån exergi-principen,
klimatpåverkan, driftstabilitet, ekonomi (LCC) samt behov av skötsel och underhåll.
I första hand ska fjärrvärme användas. Projektet ska senast under förprojekteringen ha en dialog med Vattenfall fjärrvärme (Motala tätort)
respektive Tekniska verken (Borensbergs tätort) och begära in besked om möjlig anslutning, samt kostnad.
Andra möjliga uppvärmningskällor är värmepump, hållbart producerad närvärme eller förnybara energikällor som biobränsle, företrädesvis pellets
eller bioolja.
Pelletsanläggningar bör vara större än 100 kW. Stående silos för pellets prioriteras.
Om bioolja används kan oljor med lagringskapacitet på ca 3 år användas om det är enda värmekällan. Om bioolja används som reservkraft ska olja med
lagringskapacitet på ca 10 år användas.
Fossila bränslen, elpannor eller direktverkande el ska inte användas.
Möjlighet till egenproducerad förnybar, flödande energi för värme/varmvatten (solvärme) och/eller el (solceller) ska utredas i alla projekt.
Om byggnaden har solelproduktion med överskott sommartid och verksamhet under samma tidsperiod, kan överskottet användas som värmetillskott genom elpatron i varmvattenberedare. Se mer i kapitel Tappvarmvatten. Om byggnaden har låg förbrukning sommartid, eller ytor så en mycket större anläggning än behovet kan uppföras, kan ett lokalnät vara aktuellt för att transportera överskottet av producerad solel från en byggnad till en annan. Se projekteringsanvisning Solceller.
5.7.2 Solceller
Möjlighet till installation av solelanläggning ska utredas i projekteringsskedet i
samtliga fall vid nyproduktion, renoveringar/ombyggnationer och vid
omläggning av tak. Mer resonemang finns i kapitel Tappvarmvatten nedan,
men främst i projekteringsanvisning Solceller.
5.7.3 Solvärme
Möjlighet till installation av solvärmeanläggning ska utredas i projekteringsskedet i samtliga fall vid nyproduktion, renoveringar/ombyggnationer och vid omläggning av tak. Mer resonemang i kapitel Tappvarmvatten nedan.
Se också projekteringsanvisning VS.
5.7.4 Tappvarmvattensystem
Lämplighets- och lönsamhetsutredning för försörjning av tappvarmvattenanvändning med solvärme bör utföras vid både ny- och
tillbyggnation, vid ombyggnation respektive byte av värme- och/eller varmvattenproducent.
Ska solceller installeras och det finns möjlighet att göra anläggningen större än det direkta elbehovet, kan den utökade solcellsinstallationen användas till
varmvattenberedning – om solelproduktion och varmvattenanvändning synkroniserar.
Vid till- och ombyggnation ska värmekällor som baseras på fossila energiformer, direktverkande el eller elpannor bytas mot annan energikälla,
om byggnaden beräknas stå kvar i mer än tre år efter ombyggnationen.
Varmvattencirkulationen ska ha minimala värmeförluster. Mätningar har visat att värmeförluster i cirkulationen kan ha samma storleksordning som
beräknad varmvattenförbrukning.
Placering av rör och välisolerade system är nyckelfaktorer. Se vidare projekteringsanvisning VS.
5.7.5 Värmesystem
Vid nyproduktion ska en värmekälla med förnybar energi väljas.
Vid till- och ombyggnation ska värmesystem som baseras på fossila energiformer, direktverkande el eller elpannor bytas mot annan energikälla, i
de fall byggnaden beräknas stå kvar i mer än tre år efter ombyggnaden.
Se projekteringsanvisning VS.
Radiatorer ska inte överbyggas med täta fönsterbänkar eller annat som inskränker på luftcirkulationen. Vid projektering av radiatorplacering ska
hänsyn tas till planerad (möjlig) möblering, städbarhet och skadegörelserisk.
Se projekteringsanvisning VS respektive Bygg.
I december 2022 lanserade Sweden Green Building Council en ny generation kriterier för certifieringen Miljöbyggnad; Miljöbyggnad 4.0.
Motala kommun har ännu inte tagit ställning till indikatorer och bedömning i 4.0 utan det kommer senare under år 2023. Version 3.2 är giltig hela år 2023.
5.8.1 Indikator 1 – värmeffektbehov
Motala kommun har för Miljöbyggnads indikator Värmeeffektbehov lägst nivå Silver som krav. Beroende på storlek av byggnad och typ av verksamhet
kan effektkravet sättas högre i aktuellt projekt.
5.8.2 Indikator 2 – Solvärmelast
Motala kommun har för Miljöbyggnads indikator Solvärmelast lägst nivå guld som krav. Byggnaden ska ha genomtänkt fönsterplacering och
lämpligen nyttja byggnadens utsprång för att avskärma sommarsol, men vid behov av solavskärmning ska i första hand fasta solavskärmningar
projekteras. Solceller som avskärmning kan vara ett alternativ.
Solinstrålning under vintertid ska kunna komma byggnaden till del.
Se projekteringsanvisning Bygg.
5.8.3 Indikator 3 – Energianvändning
Motala kommun har för Miljöbyggnads indikator Energianvändning lägst nivå Guld som krav. I första hand ska indikatorbetyget Energianvändning nås utan att räkna in byggnadens egen produktion av energi från solceller eller solpaneler.
5.8.4 Indikator 4 – Andel förnybar energi
Motala kommun har för Miljöbyggnads indikator Andel förnybar energi nivå Guld som krav.
Basinformation för beräkningar:
– Motala kommun köper el märkt Bra Miljöval.
– Fjärrvärmeverket i Motala drivs av Vattenfall Värme AB och eldas med flis utifrån en budget om 97% på årsbasis. Spetsas vintertid med fossil olja. Det är möjligt att köpa till Klimatneutral Värme genom ett prispåslag på energipriset. Från 2025 är anläggningen fossilfri.
– Fjärrvärmeverket i Borensberg drivs av Tekniska Verken AB och är 100% fossilfritt; flis och bioolja.
– I Storköksventilation installeras Bioterias ORS BioSystem, vilket möjliggör roterande FTX även i storköksventilationen.
Se projekteringsanvisning Ventilation. Denna värmeåtervinning tillgodogörs i byggnaden och räknas som energi som är ”förnybar flödande lokalt genererad i byggnaden”.
– Solvärme och solel ska alltid utredas om det möjligt att installera, och solel bör installeras på alla nyproduktioner.
5.8.5 Indikator 9 – Termiskt klimat vinter
Motala kommun har för Miljöbyggnads indikator Termiskt klimat vinter nivå Silver som krav.
Termiskt klimat vinter simuleras med en tom byggnad utan belysning och verksamhetsenergi.
5.8.6 Indikator 10 – Termiskt klimat sommar
Motala kommun har för Miljöbyggnads indikator Termiskt klimat sommar nivå Silver enligt alternativ 2 som krav. Generellt ska byggnader byggas utan
komfortkyla, dock ska ventilation kunna nyttja nattkyla. Särskilda boenden (SÄBO) projekteras för möjlighet till ökad ventilation för att minimera
övertemperaturer, samt förbereds för kyla. Se projekteringsanvisning Ventilation. Om värmesystemet är ett kompressorsystem kan frikyla vara
aktuellt att användas. Se projekteringsanvisning VS.
Innertemperatur under perioden april- september får ej överstiga 26 grader mer än högst 10% av tiden i det mest utsatta rummet, eller den mest utsatta
delen av byggnaden.
Termiskt klimat sommar simuleras med full personbelastning samt internvärme från verksamhetsenergi och belysning.
Se projekteringsanvisning VS.
Luftbehandlingssystem ska alltid förses med värmeåtervinning, i första hand med roterande FTX. Beträffande SFP-tal, krav på fläktar, värmeisolering av
kanaler m.m., se projekteringsanvisning Ventilation.
I Storköksventilation installeras Bioterias ORS BioSystem, vilket möjliggör värmeåtervinning med roterande FTX. Se projekteringsanvisning Ventilation.
I projekteringen ska identifieras från vilka processer/utrustningar som spillvärme kommer att genereras, t.ex. från central kökskyla, växelriktare för
solceller och teknikrum. Placering av dessa utrustningar bör göras så att spillvärmen kan omhändertas och energiåtervinnas.
Komfortkyla ska undvikas. Väl genomtänkt byggnadsutformning (”passivhustänk”), bra energiprestanda och utvändig, fast, avskärmning av
sommarsol (men ej vintersol) borgar för gott inneklimat utan komfortkyla.
Ventilationssystemet skall dock möjliggöra att använda nattkyla, dvs. kyla ner lokalerna nattetid med uteluft.
Har byggnaden bergvärme som värmekälla ska den vara förberedd för framtida installation av frikyla. Se projekteringsanvisning VS.
Särskilda boenden bör projekteras med möjlighet till ökad ventilation för att minimera övertemperaturer, samt vara förberedda för eventuell framtida
installation av komfortkyla. Se projekteringsanvisning Ventilation.
Hyresgäster i särskilda boenden är ofta mer känsliga för höga temperaturer, och därför behöver negativa effekter vid exempelvis värmeböljor (som tros
bli vanligare i framtiden) motverkas. Komfortkyla ska därför enligt Socialförvaltningen finnas, men omfattningen bedöms i respektive projekt.
(Funktionsprogram för särskild boende för äldre, Socialnämnden, Motala kommun). För att minska behovet av att använda den installerade
komfortkylan bör – förutom byggnadens utformning och energiprestanda – byggnaden projekteras med möjlighet till ökad ventilation för att minimera
övertemperaturer och/eller frikyla via borrhål. Se projekteringsanvisning Ventilation.
Energieffektiv utrustning eftersträvas alltid. Allt från fastighetsdrift och storköksutrustning till personalpentryn och andra verksamhetsutrustningar,
inklusive vattenarmaturer och WC. All utrustning bör bedömas ur LCCperspektiv.
Se projekteringsanvisningar Ventilation, VS, EL/TELE/DATA och bilaga 4 LCC.
För användning av timer, se projekteringsanvisningar El/tele/data.
5.13.1 Pumpar och motorer
Välj energieffektiva pumpar och motorer. Energin till pumpar, motorer och apparater ska beräknas separat i varje projekt. Till det beräknade
energibehovet adderas 20% och inkluderas i energiberäkningen.
5.13.2 Belysning
Belysningsanläggningen utförs energieffektiv. Företrädesvis används armaturer av typ LED. Omfattning och funktion av belysningsstyrning se
projekteringsanvisning EL/TELE/DATA.
5.13.3 Vitvaror
Vitvaror ska väljas utifrån så låg energianvändning som möjligt. Lägst kraven enligt kommande kravspecifikation för Svanen-märkta byggnader. Se nedan.
Byggnadens energi- och effektanvändning ska mätas och följas upp enligt gällande lagkrav, förtydligat och exemplifierat genom Sveby Mätanvisningar
2.0 (https://www.sveby.org/).
Alla mätare ska vara enkelt åtkomliga och lämpligt placerade för byte och avläsning. Mätare ska vara uppkopplade mot styr- och övervakningssystem
Webport. Se projekteringsanvisning Styr.
Av nätägaren planerat byte befintliga servismätare fjärrvärme hösten 2023.
Mätarstruktur ska utformas så att energiberäkning/uppföljning kan göras för varje huskropp, oavsett om den är fristående eller sammanlänkad. I mindre
komplexa objekt behöver inte verksamhetsel, KV och VV separeras per byggnad.
Vid till- eller ombyggnation ska mätarstrukturen kompletteras så att mätningen följer anvisad struktur, och blir uppkopplat mot styr- och
övervakningssystem Webport. Verksamhetsenergi ska mätas uppdelad per verksamhet, t.ex. skola respektive tillagningskök.
Vid pelletspanna/värmepump eller likartat uppvärmningssystem mäts producerad mängd värme via stamgemensam värmemängdsmätare.
Värmepumpens elförbrukning mäts via intern elmätare om sådan finns, annars med undermätare.
Finns produktion av egen energi, tex solel, bör den visualiseras. Utformning av visualiseringen är beroende på byggnad och verksamhet. Se
projekteringsanvisning Solceller och Styr. Nedan finns schematiska bilder från Sveby Mätanvisningar 2.0, samt i kapitel
5.14.1 ett exempel på mätplan.
5.14.1 Mätplan
Exempel på mätplan finns nedan. Viktigt att i relationsdokumentet Mätplan beskriva vad de respektive mätarna avser, mätmetodik (fysiska mätare eller
data från t.ex. växelriktare eller ventilationsaggregat), hur data exporteras till Webport, var fysiska mätare är placerade, och eventuell mätarkonstant.
Vissa mätpunkter kan utgöras av s.k. fiktiva mätare, det vill säga utifrån övriga mätare beräknade värden, eller data fån apparat, t.ex. växelriktare eller
ventilationsaggregat.
Energi, flöde, m³ loggas som mätarställningar.
Kravspecifikation mätare och uppkoppling, se projekteringsanvisning Styr.
5.14.1.1 Mätning el
5.14.1.2 Mätning Kallvatten/Varmvatten/VVC
5.14.1.3 Mätning värme
Se vidare i projekteringsanvisningar Ventilation, VS, EL/TELE/DATA, respektive Styr.
En energiberäkning ska sättas upp tidigt i projekteringen för att bedöma att projekterade lösningar leder till uppsatta krav. Beräkningen uppdateras en
eller flera gånger senare i projekteringsskedet för avstämningar. För att säkerhetsställa att energikravet uppfylls bör indata granskas noga i
projekteringsfasen.
Vid projektavslut ska energiberäkningen vara i form av relationshandling och levereras enligt anvisningar i projekteringsanvisningar.
Energiberäkningen ska ha en säkerhetsmarginal på minst 10% från uppsatt målvärde.
5.16.1 Personlaster
Närvaro/personflöden enligt verksamheten.
5.16.2 Ventilation
SFPv, Drifttider, börvärde tilluftstemp, luftflöde, maxkapacitet kylbatteri, årsverkningsgrad ÅV, lägsta avluftstemperatur; se projekteringsanvisning
Ventilation.
5.16.3 Värme
Projektspecifikt. Om värmepump ska COP för föreslagen lösning beräknas och användas. Ett vädringspåslag på 4 kWh/ m2, år skall adderas till energiberäkningen. Påslaget fördelas 50/50 mellan värme till radiatorsystem/golvvärmesystem respektive värme till ventilationssystem.
5.16.4 Kyla
Ska generellt inte användas. Används frikyla från borrhål beräknas driftel som behövs för systemets funktion. Används nattkyla ska aktiva
ventilationsaggregats elbehov beräknas.
5.16.5 Tappvarmvatten
Schabloner enligt BEN används om inte mer precisa data finns. Kontrollera att VVC-förluster minimeras i både projektering och entreprenad. Ska vara under 3 kWh/kvm och år.
5.16.6 Varmgrundsventilation
Varmgrundsventilation har en driftstid dygnet runt, året runt. Om systemet är utfört som frånluftsutförande anges i energideklarationsberäkningen tilluften till 21 °C under uppvärmningssäsongen. Om systemet är utfört med FTXaggregat som ventilerar varmgrunden separat anges i
energideklarationsberäkningen frånluften till 18°C och tilluften till 20°. Se vidare projekteringsanvisning Ventilation.
5.16.7 Ventilerade golv
Ventilerade golv har en drifttid dygnet runt, året runt. Om systemet är utfört som frånluftsutförande anges i energideklarationsberäkningen tilluften till 21
°C under uppvärmningssäsongen. Se vidare projekteringsanvisning Ventilation respektive Bygg.
Energideklaration ska upprättas och registreras i systemet Gripen innan verksamheten flyttar in/återtar berörda lokaler i bruk. Beställaren anlitar
energiexpert. Energiberäkningen i relationsutförande ligger till grund för energideklarationen.
Vid överlämnande ska entreprenaden tillse att verksamheten och beställaren informeras om hur verksamheterna påverkar energianvändningen. Denna
information ska ges för att verksamheten/beställaren ska få en förståelse för hur lokalerna används på ett energioptimalt sätt.
Informationen kan bland annat omfatta:
– Vädring.
– In- och utpassage.
– Inomhustemperaturer (krav/riktlinjer, inställda temperaturer, för varje grad inomhustemperaturen måste värmas upp ökar energianvändningen med cirka 5 %).
– Möblering (exempel: eftersträva ett minimiavstånd om 30 cm mellan radiator och inredning, låt inte gardiner hänga över termostater).
– Behovsstyrning av ventilation.
– Behovsstyrning av belysning.
– Torkrumsfunktion.
Förutsättningar framgår av projekteringsanvisningen Motala kommuns Projekteringsanvisning.
Dokumentation ska överlämnas efter projektering respektive efter slutförd byggnation (relationshandling).
– Dokument i enlighet med kraven från BBR och Miljöbyggnad
– Protokoll från lufttäthetsmätning
– Energiberäkning
– Energideklaration
– Mätplan med beskrivning av vad respektive mätare mäter, typ av mätare, ev mätarkonstant, hur mätaren är uppkopplad till överordnat
styrsystem
– Genomgång och skriftlig dokumentation till verksamheten om energismart beteende generellt och med objektsspecifik teknik och apparater.