4. Projekteringsavisning Miljö 2023 version 1
4.1 Projekteringsanvisning Miljö – Generellt
4.2 Samordnare
4.3 LCC
4.4 Miljöbyggnad – Nyproduktion eller tillbyggnad
4.4.1 Ansvar
4.4.2 Lägsta mål per indikator
4.5 Miljöbyggnad – ombyggnation eller renovering
4.6 Kemikaliekrav, miljödatabad och loggbok
4.7 Klimatpåverkan och klimatdeklaration
4.7.1 Ansvar
4.8 Golvmattor
4.9 Solceller
4.10 Solvärme
4.11 Träslag
4.11.1 Minst 70 % träråvara från certifierat hållbart skogsbruk
4.11.2 Beständigt virke för utomhusbruk
4.12 Avfall
4.12.1 Ombyggnation, renovering, rivning
4.12.2 Byggprocess
4.12.3 Verksamhet
4.12 Miljöhus/Miljörum
4.12.1 Placering
4.12.2 Utformning
4.13.3 Oönskad lukt
4.14 Dokumentation
Motala kommun bygger och förvaltar byggnader på lång sikt. Som offentlig verksamhet är det viktigt att föregå som gott exempel. Det är därför av vikt att ha fokus på minskat energiberoende, låg klimatpåverkan, användande av material som är hållbart både ur ett miljö- och slitage-perspektiv och inte innehåller skadliga kemikalier. Dessutom ska det ges förutsättningar för en cirkulär materialhantering både i verksamhetens korta cykler (avfallshantering) och byggnadens längre cykel (byggnation, renovering och rivning).
Nyproduktion och större ombyggnationer ska ha utsedda miljösamordnare, klimatdeklarationssamordnare, energisamordnare och miljöbyggnadssamordnare. Beroende på projekt och kompetens kan en person inneha flera samordningsroller.
I nybyggnadsprojekt och andra större eller komplicerade projekt ska miljö-, klimat- och energirisker och -möjligheter utredas redan i förstudieskedet och följas noga i projekteringsskedet.
Eftersom Motala kommun bygger och förvaltar på lång sikt så är en lämplig metod för att jämföra olika vägval/åtgärder livscykelkostnadsmetoden (LCC). Hur LCC-beräkningar ska göras och användas beskrivs i Motala kommuns projekteringsanvisningar Bilaga 4 LCC.
Motala kommun projekterar och bygger enligt Sweden Green Building Councils (SGBC) miljöcertifiering Miljöbyggnad, senaste version. Manualer och verktyg finns på SGBCs hemsida https://www.sgbc.se/. Förtydligande anvisningar för och tolkningar av de ingående indikatorernas kravställningar uppdateras och förtydligas kontinuerligt av SGBCs tekniska råd, och publiceras på hemsidan.
Miljöbyggnads indikatorers kriterier och anvisningar följs, men byggnaderna certifieras som regel inte. Krav finns även i andra projekteringsanvisningar.
I vissa fall innebär Miljöbyggnads kriterier nya eller högre/lägre krav jämfört med andra projekteringsanvisningar. Det högsta kravet gäller.
I december 2022 lanserade Sweden Green Building Council en ny generation kriterier för certifieringen Miljöbyggnad; Miljöbyggnad 4.0. Motala kommun har ännu inte tagit ställning till indikatorer och bedömning i 4.0 utan det kommer senare under år 2023. Miljöbyggnad version 3.2 är giltig hela år 2023 och är den version som utgör grunden för ställningstagandena nedan. Inför varje projekt bör en bedömning göras i samband med beställaren vilken version som ska användas och vilka nivåer som gäller för de olika indikatorerna.
Totalbetyg vid nyproduktion är lägst SILVER. För att uppnå totalbetyg Silver behöver inte alla indikatorer uppnå silver, utan SGBC har en aggregeringsmetodik. Ett verktyg till detta finns på deras hemsida. I Figur 1 finns Motala kommuns lägsta mål för varje enskild indikator. Beroende på verksamhetstyp och andra förutsättningar kan kraven på indikatorerna både höjas och sänkas, varför kraven ska sammanställas och beslutas under förprojekteringen, eller senast i projekteringsskedet.
Vissa indikationer har ett särskilt starkt samband med byggnadens form, utformning och fönsterplacering, vilket är viktigt att beakta tidigt i projekteringen, då det kan vara svårt att påverka i ett senare skede.
Avsteg hanteras enligt projekteringsanvisningen Motala kommuns projekteringsanvisning.
Miljöbyggnad är baserat på gällande byggregler. Därför är det viktigt att tidigt i projekteringen bestämma vilken version av BBR och BEN (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår) som används i projektet.
4.4.1 Ansvar
Projektets Miljösamordnare samordnar arbetet med Miljöbyggnads indikatorer, men vid första projekteringsmötet beslutas vem som är ansvarig för respektive indikator.
4.4.2 Lägsta mål per indikator
Figur 1. Motala kommuns lägsta mål för varje enskild indikator i Miljöbyggnad 3.1.
I december 2022 lanserade Sweden Green Building Council en ny generation kriterier för certifieringen Miljöbyggnad; Miljöbyggnad 4.0. Motala kommun har ännu inte tagit ställning till indikatorer och bedömning i 4.0 utan det kommer senare under år 2023. Miljöbyggnad version 3.2 är giltig hela år 2023 och är den version som utgör grunden för ställningstagandena nedan. Inför varje projekt bör en bedömning göras i samband med beställaren vilken version som ska användas och vilka nivåer som gäller för de olika indikatorerna.
Beroende på omfattningen av ombyggnationen/renoveringen används manual Nybyggnad och/eller manual Befintlig byggnad. För indikator ”8 Fuktsäkerhet” sker bedömning från båda manualerna. Indikator ”15 Stommen och grundens klimatpåverkan” utgår.
Manual för varje indikator väljs utifrån omfattningen av ombyggnationen. Exempel: byts ventilationssystemet ut så används manual Nybyggnad. Om ventilationssystemet behålls används manual Befintlig byggnad.
Kemikaliekrav gäller vid alla typer av arbeten; felavhjälpande underhåll, planerat underhåll, ombyggnation och nyproduktion. Kraven motsvarar som lägst Miljöbyggnads indikator 14 Utfasning av farliga ämnen, nivå Silver.
Varje projekt ansvarar för att kontrollera kemikaliekraven mot en miljödatabas. Kostnaden för miljödatabasen ligger i projektet.
Motala kommun använder i första hand Sunda Hus för att kontrollera byggvaror och kemiska produkter. Produkter klassade som A eller B är i regel automatiskt godkända. Produkter med PVC bör undvikas.
Miljödatabasen som används i projektet kan även användas som loggbok, men Motala kommun ställer endast krav på att det ska finnas en loggbok med typ av byggvara, varunamn och tillverkare/leverantör, enligt Miljöbyggnads indikator 13 Loggbok med byggvaror, nivå Brons.
Miljösamordnare samordnar projektets arbete med kemikaliekrav och kontroll mot miljödatabas. Alla projektörer/entreprenörer ansvarar för att löpande kontrollera och dokumentera produkter som förskrivs/används.
Avsteg hanteras enligt projekteringsanvisningen Motala kommuns projekteringsanvisning.
Motala kommun ställer i nuläget inte upp krav på att klimatpåverkan från stomme och grund ska minskas, men ser självklart positivt på en byggnad med låg klimatpåverkan.
För nya byggnader ska Klimatdeklaration upprättas enligt BBR och inrapporteras till Boverket inom projektet.
En klimatdeklarationssamordnare bör utses.
All grunddata och deklaration ska lämnas till Beställaren i samband med projektslut.
Redan i projekteringsskedet ska klimatpåverkan från materialvalen beaktas. Underlag till deklarationen ska kontinuerligt dokumenteras under hela produktionstiden. Klimatdeklarationssamordnare samordnar projektets arbete och registrering. Alla projektörer/entreprenörer ansvarar för att löpande dokumentera produkter som förskrivs/används och dess transporter.
För Miljöbyggnads indikator 15 Stommen och grundens klimatpåverkan ställer Motala kommun lägst kravet Silver.
Avsteg hanteras enligt projekteringsanvisningen Motala kommuns projekteringsanvisning.
Val av golvmattor sker i samverkan med beställaren pga. dess komplexitet med andra faktorer, tex fukt, kemikalier, verksamhet, slitage, akustik etc. Se projekteringsanvisning Bygg.
Vid nyproduktion med betongplatta är det viktigt att möjliggöra uttorkning och undvika förtvålning av lim, varför det företrädesvis ska väljas diffusionsöppna, löslagda mattor.
Möjlighet till installation av Solelanläggning ska utredas vid nyproduktion och större renoveringar/ombyggnationer, samt vid omläggning av tak. Se projekteringsanvisning Solceller.
Lämplighets- och lönsamhetsutredning för försörjning av tappvarmvattenanvändning med solvärme bör utföras vid både ny- och tillbyggnation, vid ombyggnation respektive byte av värme- och/eller varmvattenproducent. Se projekteringsanvisning VS.
Träslag, listade i Svanens lista över förbjudna träslag får inte användas. Se http://www.nordic-ecolabel.org/certification/paper-pulp-printing/pulp–paperproducers/forestry-requirements-2020/.
Listan sammanfattar de rödlistade och hotade arter som listas i EUs CITIES (a-d), röda listan hos IUCN (CR, EN och VU-klassade träd), och Regnskogsfondens trädlista, samt Sibirisk lärk som har sitt ursprung i skogar utanför Europa.
På listan finns till exempel teak, mahogny och ipé, samt viss ceder, ek och ask.
4.11.1 Minst 70% träråvara från certifierat hållbart skogsbruk
Minst 70 viktprocent av all träråvara och bambu som används i byggnaderna (huvudbyggnad och angränsande mindre byggnader) och i utemiljön måste komma från skogar som förvaltas enligt principer för hållbar skogsförvaltning och som uppfyller kraven för spårbarhetscertifiering enligt FSC eller PEFC. Träråvaran kan också vara av återvunnet material. Den återstående andelen träråvara måste omfattas av FSC/PEFC:s kontrollsystem för FSC-kontrollerat trä/PEFC-kontrollerat eller vara av återvunnet material.
Svanenmärkta träprodukter räknas som virke från certifierat skogsbruk.
4.11.2 Beständigt virke för utomhusbruk
Användningen av tryckimpregnerat trä som innehåller tungmetaller och/eller biocider är begränsad enligt tabellen nedan. Detta gäller i både i byggnaderna (huvudbyggnad och angränsande mindre byggnader) och i utemiljön. Exempel på utemiljö är trädäck, staket, pergola, permanent installerade utemöbler, lekplats- och parkutrustning.
Extra vikt ska läggas vid att inte använda trä med tungmetaller och/eller biocider där man kan förutsätta att hudkontakt förekommer. Inte heller ska virket placeras så att impregneringen läcker ut i mark/sand där det ska odlas ätbara grödor, vistas barn, eller marken på annat sätt nyttjas med risk för upptag genom hud eller mun.
Undantag för restriktionerna är impregnerat trä som inte innehåller tungmetaller och högst 500 ppm biocider i slutprodukten.
Svanenmärkta produkter (kriteriedokument 086 Hållbart/beständigt trä för utomhusbruk) är per definition undantagna, till exempel värmebehandlat trä.
Undantaget är också miljöcertifierat trä som är behandlat med 100 % biologisk olja (Seldermetoden) och uppnår klass 1 eller 0 i rötskyddstest enligt EN 252. Denna produkt kan även användas vid markkontakt.
Med en förväntat varaktighet i kontakt med mark under 5-15 år (beständighetsklass 3 Måttlig) kan även obehandlad kärnved från furu eller ek (eller lärk från Europa) användas. Robinia i lösvirke ska användas restriktivt i all utomhusmiljö.
Avsteg hanteras enligt projekteringsanvisningen Motala kommuns projekteringsanvisning.
4.12.1 Ombyggnation, renovering och rivning
Vid ombyggnationer, renoveringar och rivning ska särskild inventering av material utföras för att identifiera inbyggda material som kan föranleda risker i form av inomhusmiljörelaterad ohälsa, typ tryckimpregnerade syllar. Vid rivning upprättas även en rivningsplan. Miljöinventering och
rivningsplan tas fram under projekteringen alternativt att arbetet ingår i entreprenörens åtagande.
Vid demontering av byggmaterial ska avfallet hanteras enligt inventeringen och omhändertas på ett miljö- och hälsosäkert sätt. Demonterande personal ska vara utbildade och införstådda i hur de ska hantera respektive material. Är det material/produkter som kan återbrukas ska detta ombesörjas i första hand. Övrigt material källsorteras för återvinning i så stor utsträckning som möjligt. Se även projekteringsanvisning Bygg.
4.12.2 Byggprocess
I alla projekt ska spill och avfall minimeras genom byggprocessens alla steg; från projektering till färdig byggnad. Detta till exempel genom genomtänkt utformning med standardmått, väl avvägda inköpsvolymer och genom att minimera uppkomsten av avfall.
Avfall och restprodukter ska källsorteras. Avfallsförordningen kräver utsortering av minst de sex fraktionerna trä, mineral, metall, glas, plast och gips. Farligt avfall insamlas och hanteras skilt från övrigt avfall och hanteras så som krävs för respektive fraktion. Ambitionsnivån för källsorteringen bör dock vara högre än förordningen och följa den så kallade avfallstrappan, där allt som kan återvinnas till nya produkter i samma användningsområde samlas in separat, till exempel golvmattor, gips och isolering.
Lastpallar ska ingå i retur/pantsystem.
I personalutrymmen ska det finnas möjlighet att källsortera det avfall som uppstår.
4.12.3 Verksamhet
4.12.3.1 Källsortering
Alla är skyldiga att sortera förpackningar, tidningar, elavfall, däck och batterier för att lämna till särskild insamling. Motala kommuns verksamheter ska kunna källsortera allt det avfall som uppstår i respektive verksamhetstyp. Generellt gäller att verksamheterna ska ha möjlighet att källsortera:
– wellpapp,
– kartong,
– hård och mjuk plast,
– kontorspapper,
– vid behov sekretesspapper
– glas, färgat och ofärgat. De flesta verksamheter använder enbart ofärgat glas.
– metall,
– matavfall läggs i ”Gröna påsen” som slängs i samma kärl som restavfall. Får inte läggas i en annan sopsäck (sorteras optiskt). Alternativt avfallskvarn.
– restavfall,
– farligt avfall i flera fraktioner; vanligen batterier, lysrör, andra ljuskällor, elavfall, färgrester och spilloljor, men får anpassas efter verksamheten
– grovavfall,
– flera fraktioner av verksamhetsavfall, till exempel trasiga träleksaker, porslin och dricksglas.
4.12.3.2 Volymer
Volymer som uppstår av de olika avfallsfraktionerna skiljer sig mycket mellan olika verksamhetstyper och får beaktas vid dimensionering av källsorteringsmöbler, hämtningskärl och miljöhus. Avfall Sverige har tagit fram schabloner i sin Handbok för avfallsutrymmen. Jämförelse kan också göras med liknande verksamhet inom Motala kommun. Samordnas med beställare.
4.12.3.3 Plats för källsortering i verksamhetslokaler
Vid nybyggnad och större ändringar inom byggnad ska plats för källsortering alltid ordnas. Det ska finnas ett genomtänkt och anpassat system för källsorteringen inne i byggnaden, på platser där avfallet uppstår/önskas bli av med. Gemensamt för alla typer av avfallssystem är att de för att fungera optimalt ska vara enkla och anpassade för användaren. Det är därför viktigt att avfalls- och källsorteringsfrågorna hanteras tidigt i projekteringen. Följande punkter ska beaktas:
– Var källsorteringsutrustning ska finnas i verksamhetens lokaler. Plats ska avsättas där avfall uppstår/önskas bli av med. ”Rätt platser, tillräckligt många platser”.
– Beräknade volymer och hur källsorteringsmöblerna ska utformas. så att det avsätts tillräckligt med utrymme på respektive plats.
– Att det blir lämplig logistik för att ta ut fraktionerna från verksamheten till miljöhuset/miljörummet.
– Att miljöhuset/miljörummet är lämpligt placerat utifrån entréer, tillfartsväg för hämtning (ej backa) och brand. Gällande skydd mot brandspridning till närliggande byggnad, se projekteringsanvisning Brandskydd.
– Att miljöhuset/rummet blir tillräckligt stort och har anpassade mått för ändamålet, tex dörrbredder. Se mer i kapitel 13 Miljöhus/miljörum nedan.
Vid stora volymer matavfall från tillagningskök kan avfallskvarn vara aktuellt. Beslutas i samråd med beställaren. Avfallskvarn ansluts till separat tank som töms via avtal med enhet Avfall.
Observera att om kvarnen placeras i köket kan den ur livsmedelshygienisk hänsyn inte användas under beredning av mat. Om kvarnen däremot placeras i diskutrymmet går det bra att använda kvarnen under produktion. Följ Miljö- och hälsoskyddsenhetens riktlinjer. Mycket viktigt att ombesörja rätt ventilation, ytskikt och golvbrunnar – och övervägande av biobehandling – i utrymme med avfallskvarn. Se projekteringsanvisning Vent.
4.12.3.4 Hämtning av fraktioner
Kommunalt avfall (restavfall, matavfall i Gröna Påsen, avfallskvarnar) hämtas av kommunens enhet Avfall.
För hämtning av källsorterade förpackningar och batterier, lysrör, ljuskällor och elavfall har Motala kommun ramavtal med PreZero.
För hämtning av farligt avfall som kemikalier, spilloljor och färger har Motala kommun ramavtal med Stena Recycling.
4.12.3.5 Kärl
Kärlstorlekar och antal kärl per fraktion ska väljas så att antalet tömningar blir så få som möjligt, maximalt en gång per vecka. Kärlen hyrs av entreprenör (Avfall, PreZero och vid behov från Stena Recycling). Beställning av kärl och tömningsintervall samordnas med beställare.
Det kommunala avfallet (restavfall och Gröna påsen) hämtas från verksamheter av en enfacksbil. Restavfall och Gröna påsen sorteras sedan optiskt från varandra.
Möjliga kärlstorlekar är 190 L, 370 L, 660 L, underjordsbehållare i olika storlekar.
Hämtningsintervall är en gång per vecka.
Vid stora volymer av rest- och matavfall kan alternativet underjordisk behållare övervägas i samråd med beställaren.
Underjordiska behållare töms av kranbil via enhet Avfall.
PreZero har trefacks-bil och hämtar Well/kartong, plast och färgat glas i en tur, kontorspapper/tidningar, metall och ofärgat glas i en annan tur. Hämtningsintervallen bör synkroniseras inom respektive tur, genom val av lämpliga kärlstorlekar. Möjliga kärlstorlekar och vanliga hämtningsintervall finns i tabell nedan.
Fraktion | Möjliga kärlstorlekar | Vanligt förekommande hämtningsintervall | Kommentar |
Wellpapp | 190, 370, 660 L Komprimator |
Varje vecka, varannan vecka | Wellpapp och kartong kan sorteras tillsammans, dock ej om komprimator används. |
Kartong | 190, 370, 660 L | Varje vecka, varannan vecka | Wellpapp och kartong kan sorteras tillsammans. |
Plast | 190, 370 L | Varje vecka, varannan vecka | |
Tidningar och kontorspapper | 190, 370, 660 L | Var fjärde vecka | |
Ofärgat glas | 190 L | Var fjärde vecka | |
Färgat glas | 190 L | Var fjärde vecka | Behövs endast där det finns boende och matlagning sker i liten skala. Oftast inte vid skolor och förskolor. |
Metall | 190, 370 L | Var fjärde vecka | |
Matavfall | Gröna påsen – hushållsstorlek eller storköksstorlek. Läggs i kärl för kommunalt avfall. Vanligen 660 L. Alternativt avfallskvarn om stora volymer matavfall |
Varje vecka. Avfallskvarn regelbundet utifrån volym. | Gröna påsen läggs i samma kärl som restavfallet. Hämtas av Avfall. Avfallskvarn ansluts till separat tank. Töms via avtal med Avfall. |
Kommunalt avfall (restavfall) | 190, 240, 370, 660 L Underjordisk behållare |
Varje vecka | Hämtas av Avfall. Underjordisk behållare töms av kranbil. |
Farligt avfall – Batterier – Ljuskällor – elavfall |
Väl uppmärkta och bärbara kärl/kartonger. För batterier plåtlåda. | Två gånger per år | Hämtas av PreZero via en speciell insamlingsrunda efter avrop. Dessa fraktioner behöver endast ha plats i miljöhuset, inte i verksamhetslokalerna. En hylla ställs/sätts upp i miljöhuset med plats för märkta kärl/kartonger för respektive fraktion. |
Farligt avfall – färg – spillolja – sprayflaskor… |
Utifrån typ av avfall i uppmärkta kärl i tråg som också hindrar läckage, eventuellt också i skåp avsett för den typen av avfall | Två gånger per år | En hylla sätts/ställs upp i miljöhuset med plats för märkta kärl/kartonger för respektive fraktion. Skåp för fraktioner som kräver det. |
Grovavfall, lastpallar… | Utrymme i miljöhuset bör avsättas för tillfällig förvaring av grovavfall och lastpallar inför transport till återvinningscentral eller hämtning för återvinning | ||
Trasiga leksaker, porslin, dricksglas etc | Väl uppmärkta och bärbara kärl/kartonger | En hylla sätts/ställs upp i miljöhuset med plats för märkta kärl/kartonger för respektive fraktion för tillfällig förvaring inför transport till återvinningscentral där fraktionerna sorteras. |
Tabell 1. Avfallsfraktioner, kärlstorlekar, hämtningsintervall och kommentarer kring praktiska lösningar.
4.13.1 Placering
Miljöhus/miljörum ska placeras i markplan och ska vara skadedjurssäkra. I första hand bör de byggas som fristående, oisolerade byggnader. Om miljörum placeras inom byggnaden ska det byggas som en egen brandcell. Vid fristående miljöhus ska avstånd alternativt anpassning till övrig bebyggelse vara enligt brandkrav, se projekteringsanvisning Brandskydd.
Tillfartsvägar till miljöhus/miljörum planeras för att möjliggöra separerade tillfartsvägar för tung trafik och övrig trafik, inklusive gående. Utförande ska inte medföra behov av backande fordon eller trafikering av verksamhetsyta, till exempel skolgård. Se även Avfall Sveriges ”Handbok för avfallsutrymmen”, kapitlet Framkomlighet för hämtningsfordon och personal.
Miljöhus/miljörum ska ligga nära angöringsplats för sopbil. Dragväg för avfallskärl ska vara maximalt 10 m, mätt från miljörummets mitt till sopbilens lyftanordning. Chaufför ska inte behöva gå in på verksamhetens inhägnade område, till exempel förskolegård, för att hämta kärl i miljöhuset/miljörummet. Dragvägen ska vara jämn och utan kanter. Lutning på dragväg ska inte överstiga 1:20. Se även Avfall Sveriges ”Handbok för avfallsutrymmen”.
Även verksamhetens/verksamheternas personals arbetsmiljö och logistik beaktas vid placering av miljöhus/miljörum. Framförallt för verksamheter där mycket och tungt avfall genereras, till exempel kök, är det viktigt att beakta avstånd till miljöhuset/miljörummet.
4.13.2 Utformning
Miljöhuset/miljörummet ska vara utformat enligt gällande arbetsmiljöregler. Avfall Sverige har sammanställt lagar och rekommendationer i ”Handbok för avfallsutrymmen”.
För material i väggar och tak se projekteringsanvisning Bygg.
I miljöhus/miljörum ska golvet vara hårt och slätt, det vara avbäringslist 0,95-1,2 m över golvet. Dörr ska vara av stål, 1,3 m bred, uppställningsbar och låsbar, gärna kodlås. Invändig takhöjd minst 2,1 meter. Gångens bredd mellan uppställda kärl ska vara minst 1,2 meter. Trappsteg godtas inte och trösklar undviks. Behövs trösklar utförs de lika storkök, se projekteringsanvisning Bygg.
Miljöhus/miljörum ska ha en god närvarostyrd belysning, se projekteringsanvisning EL/TELE/DATA.
Miljöhus/miljörum ska vara förberedda för installation av automatisk dosering av biobehandling som används för att minimera oönskad lukt.
Med fördel förses fristående miljöhus entré med vindfång där uppställning av vagnar för varuleveranser till köket kan ske. Även vindfånget ska ha närvarostyrd belysning.
På fristående miljöhus i miljöer där barn vistas bör det finnas möjlighet att titta in i miljöhuset genom okrossbara fönster/kikhål som placeras på lämpliga höjder. Det finns exempel att ta del av inom kommunorganisationen. I övrigt ska inte fristående miljöhus förses med fönster.
På fristående miljöhus ska det projekteras för en yta med budskap, ca 2×3 meter, framtaget av enhet Kommunikation. Foto från Motala kommun som väljs utifrån varje objekt, samt text ”Tillsammans för en hållbar kommun”. Se bild 2 nedan.
Bild 2. Exempel på yta med budskap på miljöbad
Storleken på miljöhusets/miljörummet ska vara så att det får plats med kärl och annan utrustning för alla fraktioner som anges i tabell 1 och beräknat för den volym som antas, samt med utrymme för kommande fraktioner/volymökningar.
Fristående miljöhus också samordnas med/inkludera separat kallförråd eller skärmtak för cykelparkering.
Förslag på fristående miljöhus är Biobod från Bioteria.
Dimensionering och utformning av miljöhus/miljörum görs i samarbete beställare.
4.13.3 Oönskad lukt
Restavfall och matavfall kan ge upphov till oönskad lukt. Utrymmen där avfall förvaras ska ej kylas eller behandlas med UV-ljus/ozon (joniserande). Vid oönskad lukt installeras Bioterias ORS BioSystem.
Efter avslutat projekt ska projektets miljödokumentation sammanställas och lämnas över till beställaren. Erfarenheterna från miljöarbetet bör gås igenom vid ett möte med projektledning och Motala kommuns representant.
Klimatdeklaration: Klimatdeklarationen ska vara inrapporterad till Boverket. All grunddata samt färdigställd deklaration ska lämnas till Beställaren i samband med projektslut.
Dokumentation ska visa att miljökraven tillgodosetts – både projekteringsanvisningarnas och Miljöbyggnads alla indikatorer. I annat fall ska det finnas godkända avstegsförfrågningar.
Av projektdokumentationen ska framgå vilken version av respektive kravdokument som använts – allt från BBR och BEN till Miljöbyggnad och projekteringsanvisningar.
Produktlistan med byggprodukter ska vara fullständig och inkluderas i miljödokumentationen.
Avfallsdokumentation från byggnationen ska tydligt visa vilka avfallsfraktioner som sorterats, hur mycket av varje fraktion som transporterats bort, samt hur de omhändertagits.
På relationsritningar ska framgå planerade källsorteringsstationer i verksamheten, fraktioner och kärlstorlekar i miljöhus/miljörum, samt installerad biobehandling. I ett bifogat dokument ska beskrivas beräkningar/antaganden av avfallsvolymer och hämtningsintervall.