1.Sammansatta byggdelar och installationssystem
1.1Brandkrav
1.2Ljudmiljö
1.3Miljöbyggnad
1.4Klimatkrav, termisk komfort mm
1.5Energianvändning
1.6Värmeeffektbehov
1.7Solvärmelast
1.8Energislag
1.9Radon
1.10Ventilationsstandard
1.11Fuktsäkerhet
1.12Legionella
1.13Luftläckage
1.14Materialkrav
1.15Dokumentation
1.16Utfasning av farliga ämnen och material
1.17Klassning
2.Byggnadsutformning
3.Förarbeten, hjälparbeten, rivningsarbeten, befintliga förhållanden mm
3.1Rivning
4.Grundkonstruktion
4.1Platta på mark
4.2Källarväggar
4.3Dräneringssystem
5.Yttertak/vind
5.1Yttre klimatskärm
5.2Utvändiga avvattningssystem från yttertak
5.3Installation på tak
6.Ytterväggar
6.1Yttre klimatskärm
6.2U-värden
7.Öppningskompletteringar i ytterväggar
7.1Entrépartier/ytterdörrar
7.2 Gångjärn
7.3 Klämskydd
7.4Fönster
8.Inre rumsbildande byggdelar
8.1Innerväggar (lättväggar)
8.2Frysrum
8.3Kylrum
8.4Innerdörrar
8.5Innertak
8.6Låssystem
8.7Trappor
9.Invändiga ytskikt
9.1Ytskikt på golv
9.2Keramiska plattor
9.3Ytskikt på väggar
9.4Källarväggar
10.Huskompletteringar
10.1Vattenutkastare
10.2Solskydd och solavskärmning
10.3Skrapgaller
11.Rumskompletteringar
11.1Fast inredning
11.2Lister, foder, mm
11.3Avslutningslist
12.Tillgänglighet

1.1 Brandkrav

Se projekteringsanvisning Brandskydd.

1.2 Ljudmiljö

För ny- och tillbyggnation gäller generellt ljudklass B. Skäliga avsteg kan göras efter dialog med beställare utifrån givna verksamhetsbehov.
Vid ombyggnation tillåts följande klassning:
Luftljud – klass C
Stegljud – klass B
Ljudnivå från installationer – klass C
Ljudnivå från trafik – klass C
Rumsakustik/Efterklangstid – klass B
För ny-, till- eller ombyggnation ska ljudklasser nås utan kompletterande ljudabsorbenter monterat utanpå vägg.
För mer information se Miljöbyggnad i projekteringsanvisning Miljö.

1.3 Miljöbyggnad

Se projekteringsanvisning Miljö.

1.4 Klimatkrav, termisk komfort mm

Se projekteringsanvisning VS.

1.5 Energianvändning

Se projekteringsanvisning Energi.

1.6 Värmeeffektbehov

Se projekteringsanvisning Energi.

1.7 Solvärmelast

Se projekteringsanvisning Energi.

1.8 Energislag

Se projekteringsanvisning Energi respektive VS.

1.9 Radon

Se projekteringsanvisning Mark.

1.10 Ventilationsstandard

Se projekteringsanvisning Ventilation.

1.11 Fuktsäkerhet

Fuktsäkerhetsprojektering ska alltid utföras i anslutning till ombyggnads-, tillbyggnads- nybyggnads- och underhållsprojekt.
Senaste upplagan av Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess ska tillämpas som metod för fuktsäkerhetsprojekteringen inklusive uppföljning. Mer information om ByggaF finns på Fuktcentrum | Fuktcentrum (lth.se)
Generellt gäller att diplomerad fuktsakkunnig ska utses inom beställarens organisation, samt fuktsäkerhetsansvarig inom entreprenörens organisation, för aktuellt projekt.

1.12 Legionella

Se projekteringsanvisning VS.

1.13 Luftläckage

Luftläckning (q50) genom byggnadens klimatskärm får maximalt uppgå till 0,20 l/s m2 omslutande area vid en tryckdifferens på 50 Pa enligt SS-EN 13829.
Vid till- och nybyggnad över 100 kvm ska entreprenör utföra verifiering via provtryckning och termografering. Risken för luftläckage ska minimeras både i projekteringsskedet och i entreprenadsskedet. Tätheten ska mätas när ångspärren fortfarande är synlig, innan skivor sätts, för att kunna åtgärdas om brister uppdagas. Mätning av täthet ska även genomföras enligt ovan vid större ombyggnad som omfattar arbeten med byggnadens diffusionsspärr eller betydande åtgärder på klimatskärm.

1.14 Materialkrav

Material

Mikrobiologisk påväxt eller avvikande lukt får ej förekomma på använda material. Synlig påväxt, blånader, svällning, betydande missfärgningar och fuktrosor på material får ej förekomma.

Krav ställda i Svensk Standard på materialbehandlingar ska beaktas.
På förskolor och skolor t.o.m. årskurs 3 får endast giftfria trämaterial användas. Avser utemiljö.

Välj material och dimensioner som hos leverantör är ”standard” sortiment.

För mer information om träslag se projekteringsanvisning Miljö.

För trävaror gäller att fuktkvot < 0,20 kg/kg under byggtid (gäller även leveransfuktkvot till byggarbetsplatsen). Kravet innebär att materialet ska väderskyddas, både innan det byggs in i byggnaden och innan konstruktionen byggs igen.
Entreprenör ska genom kontroll säkerställa att fuktkvot inte är högre än < 0,16kg/kg vid inbyggnad och under förvaltningsskede.
För mer information om material se projekteringsanvisning Miljö.

Giftfritt trä

– Miljöcertifierat trä som är behandlat med 100 % biologisk olja och uppnår klass 1 eller 0 i rötskyddstest enligt EN 252 eller likvärdigt. (Till exempel EcoTimber.)
– Alternativt Värmeimpregnerat Svanenmärkt enligt ”Hållbart/beständigt trä för utomhusbruk 086” eller likvärdigt.
– Om man ska använda obehandlat virke med markkontakt så bör det vara kärnved.
Naturlig beständighet (obehandlad) mot rötsvamp hos kärnved i markkontakt beständighetsklassning 3 Måttlig (Furu/Lärk/Ek ligger i den klassningen) med förväntad varaktighet i kontakt med mark 5-15 (år).
– Om man vill ha lägre klassning 1 Mycket beständig alt 2 Beständig med längre hållbarhet så är det typ Teak 15 år eller Robinia 25 år. Men dessa är både dyrare och svårare att få tag på.”

Impregnerat trä

– NTR A Trä av furu väljs i de fall virket kommer i kontakt med mark, sötvatten och konstruktioner ovan mark där personsäkerheten kräver att det inte försvagas eller som kan vara svåra att inspektera eller byta ut.
Exempelvis regelkonstruktioner altaner, trall direkt på mark, stolpar, och trappor (utvändiga upp till trädäck, altaner).
– NTR AB Trä av furu väljs i de fall virket ska användas ovan mark.
Exempelvis staket, plank, räcken, spaljéer och pergolas.

1.15 Dokumentation

En byggnadsrelaterad loggbok upprättas med information om bygg- och installationsvaror. Loggboken ska vara digital och omfatta registrering av mängd och placering av bygg-/installationsvaror samt ha en innehållsförteckning för byggvarudeklarationerna eller motsvarande.

1.16 Utfasning av farliga ämnen och material

Se projekteringsanvisning Miljö.

1.17 Klassning

Se projekteringsanvisning Miljö respektive Energi.

För sammanhållen byggnadsform se projekteringsanvisning Energi.
Vid nybyggnation ska frågan om den tilltänkta lokalen/byggnaden kan bli en strategisk lokal för Motala kommun hanteras under projekteringsfasen och i samråd med beställaren.
Lägstanivån för inbrottsskydd är skyddsklass 1. Verksamheter som omfattas av säkerhetsskydd kan behöva ett högre skydd än skyddsklass 1. Inbrottsskyddet ska alltid dimensioneras i projekteringsfasen och nivån ska godkännas av beställaren. Se mer i projekteringsanvisning El/Tele/Data.
Byggnaden bör utformas med sadeltak med minimum 14° lutning. Om mindre taklutning måste utföras pga. av tekniska skäl eller myndighetskrav (detaljplan), får taklutningen ej understiga 6° och ska godkännas av beställaren.
Avstånd mellan färdigt golv och marknivå ska vara minst 10 cm (gäller även i anslutning till byggnadens entréfunktioner, uteplatser etcetera.). Se även punkt 8.1.
Se mer information om byggnadsutformning i projekteringsanvisning Brandskydd.

3.1 Rivning

Lokalen ska tömmas på lösöre innan rivningsentreprenör tilldelas entreprenadområdet.
Beakta miljö- och hälsoskadliga ämnen i material. Inför ombyggnationer, renoveringar och rivning ska en miljöinventering utföras. Se projekteringsanvisning Miljö.
Entreprenören bereder/säkrar entreprenadområdet med erforderlig skyddsanordning innan påbörjade demonterings- och rivningsarbeten. Entreprenören ska säkerställa att spridning av damm, mögel, emissioner och lukter förhindras. Rivningsarbeten och andra arbeten som medför dessa risker ska utföras med hjälp av försluten ventilation och brandlarm, inplastade zoner, luftrenare och undertryck. Spridning till övriga utrymmen, tekniska system, verksamheter och intilliggande fastigheter får ej ske. Entreprenören säkrar upp arbetsområdet med erforderlig skyddsteckning i form av staket, skyltning mm. Provisoriska staket ska alltid undertätas och monteras för att eliminera skador vilket kan kräva fast förankring.
För mer information om rivning, se projekteringsanvisning Mark respektive Miljö.

Vid om- eller tillbyggnad av en modulbyggnad ska det tydliggöras vilken typ/leverantör av modulbyggnad som avses och byggnadsår. Bifogar relationsritningar.

4.1 Platta på mark

Grundläggning med platta på mark ska alltid fuktsäkerhetsprojekteras. Uttorkningsberäkningar ska utföras för att verifiera uttorkning och krav på RF vid golvläggning (enligt senaste upplagan GBR Branschstandard) beroende av betongkvalitet. Risken för tjällyftning under välisolerade grundkonstruktioner ska alltid beaktas. Vid grundläggning med platta på mark och källargolv ska betongplattan generellt förses med underliggande isolering och fuktspärr. Befintliga byggnader grundlagda med betongplatta på mark som saknar underliggande fuktspärr och/eller isolering får ej beläggas med plastmatta eller annan fuktkänslig golvbeläggning utan att särskilda åtgärder vidtas.

4.2 Källarväggar

Motfylld källarvägg ska utvändigt förses med dränerande isolerings skivor. Isolerskivorna skyddas mot återfyllnadsmaterialet med geotextilduk. Återfyllnad ska utföras med makadam.

4.3 Dräneringssystem

Kringfyllning ska utföras med minst 200 mm makadam. Kringfyllnad ska åtskiljas från återfyllnadsmaterialet och schaktbotten via fiberduk (geotextil).
För mer information om dräneringssystem se projekteringsanvisning Mark.

5.1 Yttre klimatskärm

Glastak eller takfönster ska ej tillämpas utan särskilda skäl.
Takfot ska generellt utföras så att indrivande fukt/nederbörd och snö (nysnö) och snö (yrsnö) förhindras.
Takkonstruktion ska generellt fuktsäkerhetsprojekteras.
För obrännbart eller brandskyddat material se projekteringsanvisning Brandskydd.
Takkonstruktion ska utföras som varmt tak med isolering i yttertaket.
Yttertaket ska utföras så att u-värde för hela takkonstruktionen ≤0,13 W/m2 K.

5.2 Utvändiga avvattningssystem från yttertak

Se projekteringsanvisning Mark respektive VS.

5.3 Installation på tak

Möjlighet till installation av solelanläggning ska utredas vid nyproduktion, större renoveringar/ombyggnationer, samt vid omläggning av tak.
Konstruktion för tak ska dimensioneras för anslutning av solceller.
Takkonstruktion på de tak där solceller förekommer ska dimensioneras för en tillkommande last (utöver snölast och övriga laster) på 20 kg/kvm.
För mer information se projekteringsanvisning Solceller.
För brandskydd gällande Solceller se projekteringsanvisning Brandskydd.
För tak säkerhet gäller Taksäkerhetskommittén senaste upplagan.

6.1 Yttre klimatskärm

Ytterväggskonstruktion ska generellt fuktsäkerhetsprojekteras och upprättas i underhållsfria fasader exempelvis tegel och skrivmaterial.
Insidan på ytterväggskonstruktion, utförd av regelverk ska generellt utföras med minst 45 mm indragen diffusionsspärr för att skapa installationszon. Insida väggkonstruktion utförs med skivbeklädnad 12 mm plywood (eller annat motsvarande skivmaterial) och 13 mm gips, ljud och brandkrav ska dock beaktas.
För brandskydd gällande ytterväggar se projekteringsanvisning Brandskydd.

6.2 U-värden

Se projekteringsanvisning Energi.

7.1 Entrépartier/ytterdörrar

Entrépartier utförs av stål eller aluminium och ska generellt förses med klämfri bakkant.
Ytterdörrar monteras försänkta så att tröskels överkant skall vara i nivå med rummets golvyta. Max nivåskillnad 15 mm ovansidagolvyta respektive markyta för att eliminera ramp e.dyl. utanför dörr/drörrparti. Ramp ska vara fast monterad/förankrad. Försänkning anpassas till mått på dörrkarm.
Öppningskompletteringar i klimatskärm ska utföras enligt sekundärtätning för att erhålla en tvåstegstätning runt dörrmiljöer.
För att undvika olyckor ska slagdörrar inte öppnas mot ytor där man rör sig snabbt. Barn ska kunna öppna dörrarna själva men beslagen ska sitta på vuxenhöjd. Dörrar som barn inte kan öppna själva ska godkännas av beställaren och verksamheten.
Samtliga dörrar i byggnadens omslutningsyta förses med dörrstängare, uppställningsbeslag (i överkant av dörren) och klämskydd.
Kontrastmarkering glasytor ska utföras enligt BBR, utformning tas fram i färdigprojekteringen i samråd med beställaren. Markeringen ska vara anpassad för synskadade.
Tillgängliga entréer ska vara lätta att upptäcka. Ytor utanför bostaden dimensioneras för Klass B-rullstol, vändcirkel 1,5 m.
Altandörrar utförs av trä/aluminium.
Tröskel vid entrédörrar till storkök ska vara av rostfri durkplåt alternativt aluminium med halkskyddande mönster och av tjocklek utifrån belastningskrav MHT. Ramper ska vara fast monterade/förankrade. Ramper utanför köksentréer ska vara integrerade med tröskel och förankrade i mark vid anslutning ner mot markytan, med underliggande betongfundament.
Projektsanpassat bestyckningsschema tas fram under projekteringsfasen i samråd med beställare och verksamhet.
Mer information om entréutformning se projekteringsanvisning Energi.

7.2 Gångjärn

Entrédörrar/partier

Gångjärn typ svetsgångjärn, ej justerbara (justerbara gångjärn hoppar lätt ur läge, gör dörren skev och kräver ofta underhåll), dimensioneras utifrån dörrens användning. Vid normalt belastad dörr används slitbricka av mässing och vid tungt belastad dörr används kullager. OBS! kullager får ej målas.
Dörrar som ska förses med dörrautomatik sliter hårt på infästningar och gångjärn. Dessa dörrar måste därför förses med minst två gångjärn uppe och ett nedtill.

7.3 Klämskydd

Krav på klämskydd enligt BBR. Typ av klämskydd anpassas efter verksamhet. Klämskydd kan monteras på gångjärnssida eller motstående sida alternativt båda sidor. Klämskydd monteras endast på bakkant dörr. Tunga entrédörrar, försedda med dörrstängare, förses med infällda köldresistenta klämskydd. På dörrar utan ljudkrav kan integrerade klämskydd monteras. De integrerade smälter visuellt in i dörrens konstruktion.
För dörrar med ljudkrav är det viktigt att klämskyddet inte sänker väggens och dörrens totala ljudklass. För att vara på den säkra sidan kontaktas leverantör och akustiker. Dörrens
brandklass och fria passagemått kan påverkas av klämskyddet, detta måste kontrolleras vid projektering.
För dörrstängningsfunktioner på förskola eller annan verksamhet för små barn från förskola till årskurs 3 så skall typ av dörrstängare värderas. Dörrstängarens funktion skall motverka en snabb/slående stängningseffekt där barn riskerar att skadas via klämning eller slag. En stängare ska därför kunna regleras i effekt och ha en funktion där den stänger långsamt till ca 5-10 centimeter kvarstår innan dörr är stängd och sedan tillåter ett kraftigare drag för att dra igen dörren. För utförande exempel så se Dormia 73 stängare.

7.4 Fönster

Fönster ska utföras i standardmått och kulörer. Fönster och fönsterdörrar ska vara P-märkta. Samtliga val av fönster ska utföras med laminerat glas. Ytterbåge och karm ska vara av pulverlackerad metall eller av trä med metallklädd utsida. Öppningskompletteringar i klimatskärm ska utföras enligt sekundärtätning för att erhålla en tvåstegstätning runt fönstermiljöer. Invändiga fönsterpartier i glas ska ha tydliga kontrastmarkeringar.

Fönster ska utformas så att både barn och vuxna kan se ut. Högre monterade fönster kan accepteras av tekniska skäl. Det bör finnas ett öppningsbart fönster i varje rum och fönster på plan 2 och uppåt ska vara öppningsbara inåt. Vädringsfönster som är inåtgående bör vara på en sådan höjd att barn ej riskerar att slå huvudet i fönsterbågen när fönstret är öppet. Öppningsbara fönster ska förses med fönstertillvärkarens godkända spärranordning (ej i plast) placerad utom räckhåll för barn mer i höjd där åtkomst för vuxna är möjlig utan stege eller stol. Yttersta glasrutan på fönster som är högt sittande eller svåråtkomliga, utförs med självrengörande glas.

Behovet av okrossbara fönster eller fönsterfilm ska beaktas under projekteringsfasen i samråd med beställaren och verksamheten.
Fönster som omfattas av Skyddsklass 1 ska utföras med glas i minst klass P1A enligt SSEN 356.

Fasta fönster

Fönster ska bestå av 3-glas isolerruta.

Öppningsbara fönster

Fönster ska bestå av 3-glas isolerruta. Öppningsbara fönster ska vara inåtgående.

Glas

Glas ska uppfylla personsäkerhetskrav för härdat glas klass 1(C)3 eller laminerat glas klass 2(B)2 enl. MTK och BBR. -Brandklassat glas ska vara klart genomskinligt glas, ej trådlaminerat.

Lås och beslagning

Barnsäkert handtag och låsanordning, fönsterbroms. Kompletteras med barnskyddande spärranordning som monteras i fönstrets ovankant, spärranordning ska ej utföras i plast. Fönstervreden ska kunna tas bort alternativt låsas med cylinderlåsning av säkerhetsskäl vid behov och skall ingå i fönsterleveransen. Cylinderlåsningen ska ingå i byggnadens låssystem.

Torra väggar

Väggar i ”torra” miljöer ska generellt Lättväggar i torra utrymmen ska utföras med 12 mm plywoodskiva +13 mm gipsskiva på plåtregel (ljud- och brandkrav ska dock beaktas separat). Alternativt med farmacell.

För fast monterad inredning på vägg ska kortling i vägg utföras.

Ytterhörn på innerväggar ska förses med hörnskydd, från golv till tak. Rostfritt blankt stål, 30 mm på varje sida. Bildning av damfickor ska undvikas. Erforderlig tätning utförs efter behov för att förhindra damm fickor, fuktinträngning etcetera. Tätning ska utföras enhetligt. Tätningar av akryl fog ska alltid målas in.

Fuktbelastade väggar

Nya väggar i våtutrymmen och i anslutning till WC eller städrum ska utföras murade, gjutna eller enligt senaste upplagan av Säker Vatten Våtrumsvägg med skivor godkända av Byggkeramikrådet/GVK. Från golv och 500 mm upp på vägg utförs skivbeklädnad med dubbla oorganiska skivor.
Utsida regelvägg (mot torrt utrymme) kan utföras konventionellt med plywood och gips.

Definitionsmässigt av ”våtutrymmen” är ett utrymme där golv och vägg utsätts för vattenbegjutning, till exempel badrum, duschrum eller tvättstuga. Beroende på graden av fuktbelastning ska ytskikt i sådana utrymmen utföras som antingen vattentäta eller vattenavvisande.

Väggar bakom diskbänk och utslagsback utförs likt övriga våtutrymmen, avser ej diskho eller handfat om inte rumsfunktionen kräver.

För väggar i våtrum med beklädnad av keramiska plattor ska reglar i installationszonen (mellan tätskikt och ångspärr) alltid utföras av stål.

Väggar i våtrum som kommer vattenbegjutas från båda håll ska utföras som dubbla konstruktioner med en mellanliggande mekaniskt ventilerad luftspalt. Detta gäller oavsett om väggen är utförd murad eller som lättvägg. Denna åtgärd erfordras dock ej om våtrumsmatta/plastmatta tillämpas som väggplastmatta väggytskikt.

Dörr och fönster får inte förläggas så att vatten från duschar eller andra tappställen kan skada karm, foder, dörrblad eller fönster.

Placering av duschplats mot yttervägg ska undvikas. Detta gäller speciellt regelytterväggar med ytskikt av kakel.

Vid utförande av ”skärmvägg” mellan duschplatser bör dessa utföras med glasblock alternativt som murade.

Spegel ska vara infälld i kaklet i WC och RCW i skola. För väggar med keramiska plattor som ytskikt gäller även …(fattas text?)

Tak ska alltid utföras vattenavvisande i våtutrymmen.

8.2 Frysrum

Frysrum ska byggas som rum i rummet av prefabricerad lösning av typ kylkasetter av ej organiskt material om inget annat är kravställ i specifikt projekt.
Rummet ska mekaniskt ventileras från alla sidorna, inkluderar även golvkonstruktionen alternativt att golvkonstruktionen isoleras i erforderlig omfattning. Se mer information i projekteringsanvisning Ventilation och Varukyla.

8.3 Kylrum

Kylrum ska byggas som rum i rummet av prefabricerad lösning av typ kylkasetter, av ej organiskt material om inget annat är kravställ i specifikt projekt.
Rummet ska mekaniskt ventileras från alla sidorna, inkluderar även golvkonstruktionen. Se mer information i projekteringsanvisning Ventilation och Varukyla.

8.4 Innerdörrar

Dörrar ska utföras i standardmått och- kulörer. Dörrar och dörrpartier ska utföras av typen massivdörr/homogen träkonstruktion med laminatklädd yta och massiva kantlister av trä.
Klämskydd se 7.2.
Dörrmiljöer i storkök Storköksdörrar ska utföras enligt gällande hygiennormer och vara godkända av miljö- och hälsoskyddsmyndigheterna. Storköksdörrar ska utföras vatten- och fuktbeständiga samt tåliga mot starka tvätt- och desinficeringsmedel.
Dörrar bör vidare beaktas utifrån rörelse i lokalerna. För en dialog med verksamhet gällande uppställning.
Dörrar ska följa given ljud- och brandklass.
Dörrar utan ljud- och brandklass förses med infällda klämskydd.
På förskolor och skolor upp till årskurs tre (3) ska samtliga innerdörrar förses med integrerat klämskydd
Vid dörröppningar där plastmatta med uppvik monteras ska uppvik tillämpas även i väggöppningen bakom dörrkarmen.

Trösklar ska undvikas. För brand och ljudklass förespråkas släplist eller annan teknisk lösning.
Dörrstopp monteras på vägg och är extra viktig för dörrar med dörrstängare/dörrautomatik då dörrbladet ej skall öppnas mer än 110 grader, eftersom dörrstängaren/dörrautomatiken annars utsätts för onödigt mycket slitage och går sönder. Entrédörrar och andra utsatta dörrar ska förses med extra stabila dörrstopp av stål. Fabrikatexempel: Preconal dörrstopp 1. Dörrstopp ska installeras för att klara mekaniskt slitage (stötar och hängande last). Förstärkning av vägg eller dörrparti måste utföras i erforderlig omfattning.
Dörrstopp monteras på vägg i överkant på dörren där dörr slår upp mot vägg. Dörrar med dörrautomatik ska alltid dörrstopp monteras på vägg i över kant på dörren.
Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Även andra öppningar i förflyttningsvägar ska utformas så att de medger passage med rullstol.
Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga.
Det fria passagemåttet bör vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90°, vid entrédörrar, hissdörrar.

8.5 Innertak

I samtliga utrymmen där demonterbara undertak behövs ska det anordnas så att det ger god åtkomlighet för service av ovanliggande installationer och att det är lätt att återmontera utan verktyg. Undertaksskivor ska utföras i standardmått (600×600) där ej annat anges.
Innertak ska vid nybyggnation alltid vara minst 2,7 meter ovan golv. Vid om- och tillbyggnad kan undantag göras på höjd, dock lägst i enighet med gällande myndighetskrav.
Innertak ska följa given hygien-, ljud- och brandklass.

8.6 Låssystem

Projektanpassade låssystem tas fram under projekteringsfasen i samråd med beställaren och verksamheten. Entrédörrar ska förses med passersystem. I fasad ska kanalisation förberedas för möjlighet till senare anslutning av ellås vid samtliga dörrar. Projektanpassat låskort ska tas fram under projektering.
För mer information om ellås se projekteringsanvisning El/Tele/Data.
Innerdörrar ska förses med mekaniska lås om inte annat föreskrivs.
Utrymningskrav beaktas enligt gällande regelverk och projekteringsanvisning Brandskydd.

8.7 Trappor

Trappor och räcken utförs barnsäkra och ej klättringsbara enligt BBR. Trappsteg ska utföras halksäkra.
Dubbla handledare i barn- och vuxenhöjd på vardera sidan av trappan på förskolor och skolor upp till årskurs 3. Trappor i förskolor förses med trappgrindar. Trappan utformas på så sätt att tillgängligheten för synskadade säkras. På första och sista steget ska trappor markeras med minst 40 % ljushetskontrasterande material. Vid öppna trapphus ska räcke från och med plan 2 utföras barnsäkert, icke klättringsbart och transparent med en höjd minst 1,8 meter.

9.1 Ytskikt på golv

Generellt

Golvmaterial ska uppfylla höga krav på hållbarhet samtidigt som det ska vara lättstädat, ljuddämpande och komfortabelt att gå på. Beakta eventuella akustikkrav.
Golv i förskolors vistelserum ska vara rekommenderade i BVB avseende innehåll. Se även projekteringsanvisning Miljö.
Matt- och limrester ska tas bort till 100 % vid byte av golvbeläggning. Om det är svartlim ska detta lämnas för asbestanalys.
Limmad matta direkt mot befintligt källargolv och befintlig platta på mark som saknar fuktspärr eller värmeisolering mot markfukt får inte förekomma.
Eventuell fukt i betongplattor ska beaktas vid val av golvmaterial. Om det föranleder risk för att bygga in fukt ska annat lämpligt golvmaterial användas istället för föreskrivet material, alternativt teknisk lösning. Val av nytt material ska ske i samråd med beställaren och verksamheten.
Skarvar i golvbeläggning av plast- eller linoleummattor ska fogförslutas.
Trösklar undviks generellt och till våtutrymmen väljs ihålig gummitröskel eller likvärdig.
Golvmaterial ska väljas utifrån rummets funktion och i samråd med beställaren.
Aktuella regler för respektive branschorganisation ska följas gällande materialbestämmelser, rekommendationer och arbetsmetoder.
Linoliummateralet ska vara fritt från kork.
Vid entréer ska haksäkra golv användas.

Våtrum

I våtutrymmen (duschrum, kök) ska halksäkra golvmaterial användas.
Vid hemlika miljöer går funktion före estetik. I hemlika miljöer accepteras mattuppvik generellt. De delar av golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller risk för vattenläckage ska ha ett beständigt vattentätt skikt. Det ska hindra fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar eller utrymmen som inte tål fukt.
Fukttäta, slitstarka och smutsavvisande egenskaper ska beaktas vid val av golv. Golvet ska vara speciellt anpassad för våtrumssystem Vattenavvisande ytskikt (VA) och vattentätt ytskikt (VT).
För angivna rumsfunktioner föreskrivs följande ytskikt:
– Entréer, kapprum, klassrum, kontor, personalrum mm – löslagda ytskikt med 10 cm uppvik på vägg. Limmade ytskikt kan accepteras pga. av tekniska skäl, 10 cm uppvik på vägg gäller även då. I rum det föreligger låg risk för läckage och spill (kontor, konferens etcetera) kan golvytskikt med golvlister av trä accepteras i samråd med Motala kommuns representant. I konferensrum eventuellt kontor, öppna landskap och personalrum kan textilgolv med golvlist i trä föreskrivas i särskilda fall, i samråd med Motala kommuns representant.
– Omklädningsrum – limmade ytskikt med minst 10 cm uppvik på vägg typ plastmatta.
– Storkök/diskrum – föreskrivs ytskikt av typ massagolv med erforderligt uppvik på vägg.
– Kök – plastmatta med minst 10 cm uppvik på vägg.
– WC – limmade ytskikt med 10 cm uppvik på vägg typ plastmatta.
– RWC – limmade ytskikt med minst 10 cm uppvik på vägg typ plastmatta.
– Städrum – limmade ytskikt med minst 10 cm uppvik på vägg typ plastmatta.
– Tvättstuga – limmade ytskikt med minst 10 cm uppvik på vägg typ plastmatta.
– Duschrum och övriga våtutrymmen – limmade ytskikt med erforderligt uppvik på vägg typ plastmatta.
– Teknikrum/ventilationsrum – limmade ytskikt med erforderligt uppvik på vägg typ plastmatta alternativt dammbunden betong med uppvikt hålkäl av massagolv eller annan teknisk lösning, fukttäthet på utförandet beaktas vid projektering.
– Drift – dammbindande betong med uppvikt hålkäl av massagolv eller annan teknisk lösning, fukttäthet på utförandet beaktas vid projektering. på bottenplatta.
– Soprum – föreskrivs ytskikt av typ massagolv med erforderligt uppvik på vägg (utvändiga soprum utreds då ytskiktsval eller markytor utförs enligt produktleverantörens anvisningar).

Plast- / vinyl- / linoleummattor

Plastmatta ska generellt vikas upp minst 10 cm på vägg.
Uppvik av plastmatta vid dörröppningar anordnas även bakom karm och trådsvetsas till anslutande uppvik på väggar.
I förskolemiljö väljs ”Giftfria mattor”. Se mer information i projekteringsanvisning Miljö.

Textilgolv

Vid val av textilgolv ska detta bestå av plattor (ex 40×40, 60×60) som tejpas, eller monteras i enlighet med gällande monteringsanvisningar.

Massagolv

Vid val av massagolv utförs ett uppvik av minst 10 cm på vägg. Uppvik av massagolv vid dörröppningar anordnas även bakom karm.

Sportgolv

För sportgolv ska kombinationelastiska golv som uppfyller SS-EN 14904 väljas.
Med sportgolv menas golv i lokal där sportaktivitet utförs till exempel idrottshall. Avser ej omklädningsrum och övriga gemensamhetsutrymmen.

Trägolv

Trägolv ska vara slipbart minst tre (3) gånger och det ska vara slitstarkt, tåligt, miljösmart och underhållsfritt.

Sten/Terassogolv

Kalksten, blankpolerade stenmaterial eller skifferplattor ska ej användas.

Gummigolv

Gummigolv ska ha en tät yta och följa givna standarder och krav för det givna användningsområdet. Det ska följa krav på hygien, rengöring och underhåll samt fläck- och kemikaliebeständighet.
Val av gummigolv ska vara projektspecifikt. Förslag tas fram av projektör och ska godkännas av beställaren.

9.2 Keramiska plattor

Keramiska plattor får aldrig läggas på träbjälklag eller flytande golvkonstruktioner. Detta
gäller även betongbjälklag med uppreglat golv av trä. Vid val av klinkergolv utförs klinkersockel av minst 10 cm på vägg. Beakta halksäkra underlag utifrån rumsfunktion.

9.3 Ytskikt på väggar

För angivna rumsfunktioner föreskrivs följande ytskikt:
– Entréer, kapprum, klassrum, kontor, personalrum mm – målade väggytor.
– Omklädningsrum – våtrumsmatta.
– Storkök/diskrum – ytskikt av typ keramiska plattor i köksdel och målade väggytor i varuintag torrförråd mm.
– Kök – målade väggytor och kakel ovan bänkytor.
– WC – målade väggytor.
– RWC – våtrumsmatta.
– Städrum – våtrumsmatta.
– Tvättstuga – våtrumsmatta.
– Duschrum och övriga våtutrymmen – våtrumsmatta.
– Teknikrum/undercentral – målade väggytor.
– Soprum/återvinningsrum inomhus – invändig beklädnad av miljöklassad PVA-fibercementskiva, HPL-skiva eller likvärdig funktion med för rummet rätt brandklass, minimalt underhåll, låga driftkostnader, lång livslängd och beständigt utseende.
– Sophus/återvinningshus fristående – väggar av miljöklassad HPL-skiva eller likvärdig funktion med brandklass, minimalt underhåll, låga driftkostnader, lång livslängd, beständigt utseende och lätta att klottersanera utan bestående kulörskillnader. Takyta med samma funktioner, till exempel med ett yttertak av styv alucoil-skiva eller likvärdig funktion.

Vid målning hänvisas till senaste upplagan av Måleriets Branschstandard, referensytor måleri.
Samtliga väggytor ska tåla rengöring, minsta glansvärde 7 på målade ytor.
Där ej annat anges ska nedanstående glansvärden gälla:

Glasfiberväv ska ej användas. Detta för att undvika limmer och i brukarskedet damm på väggarna. Om väv av särskilda skäl ändå måste användas ska den vara slät typ Microlite eller GF100, omfattning beslutas i samråd med beställaren. Pappersrämsor ska användas i gipsdiken, ej glasfiberrämsa.

9.4 Källarväggar

Vid målning av insida källarvägg ska detta utföras med ånggenomsläpplig silikatfärg, beakta även val av spackel mm.

10.1 Vattenutkastare

Vattenutkastare ska vara i frysskadesäkert utförande monterad enligt Säker vatten och med avstängning på insida fasad samt magnet-ventil för förregling via tidur eller larmad anläggning.
Se projekteringsanvisning VS respektive El/Tele/Data.

10.2 Solskydd och solavskärmning

Solavskärmning utförs av typ fast i metall. Om det av tekniska skäl eller p.g.a byggnaden utformning inte möjligt tas ett alternativt lösningsförslag fram av projektör i samråd med beställare. Klättrings- och skadegörelserisk måste beaktas oavsett lösning. Beakta huvud och- halsmått så det inte föreligger risk för allvarliga skada alternativt stor risk för mindre skada enligt SS-EN 1176-1-7 och SS-EN 1176-10-1.
Vid rätt väderstreck ska solcellspanel i solavskärmning nyttjas. För mer information se projekteringsanvisning Solceller, Energi, Miljö och Mark.
Alternativ löning
Generellt ska fönstren (även mot norr) förses med solavskärmning i form av rullgardin i kassett med vev funktion, alternativt elmanövrerad vev för fönster som sitter högt upp. Rum där behov finns utrustas med mörkläggningsgardin istället för rullgardin. Projektspecifikt kan godtas där behov för ovan är avsaknad eller vid tekniska skäl. Observera att där utrymning sker genom fönster får inte solavskärmning påverka möjligheten att öppna fönster. Vid montering av rullgardin/mörkläggningsgardin på fönster ska det säkerställas att dessa inte åker med vid öppning och stängning.

10.3 Skrapgaller

Innan- och utanför entrédörr läggs gummimatta i försänkt ingjuten ram av metall.
Allmänna entréer ska utformas i 3 zoner. Riktvärde, tre (3) steg i varje zon. Ska projekt anpassas och godkännas av beställaren.
– Zon 1 = Skrapgallerzon utanför entrédörr och under tak. – Zon 2 = Skrapmatta inomhus försänkt i golv. – Zon 3 = Textilmatta ovan golv (löslagd matta, byts kontinuerligt vid blöt väderlek) yta för zon 3, avtal regleras i projekteringen.

11.1 Fast inredning

Väggfasta skåp i vistelseytor såsom köksskåp (avser ej storköksinredning) och liknande förvaring ska gå hela vägen upp i tak för att öka städbarheten samt för att undvika att saker samlas ovanpå skåpen.
Alla fasta bänkskivor ska vara i standardhöjd. Förskole- och skollokaler där ska monteras i barnhöjd.
Generellt ska all fast inredning och utrustning tippsäkras mot vägg.
Golvmaterial, sockel och väggbehandling ska vara intakt även bakom och under fast inredning.
Skåpsinredning, passbitar, inklädnader m.m. ska generellt ha fronter anpassat till förskole- och skolmiljö.
Luckor och lådor ska utföras med inbyggd dämpare i gångjärn, gasfjäder ska undvikas.
Skåpshyllor ska vara laminatbelagda på vita brännlackerade väggskenor och konsoler.
Höj- och sänkbar inredning kan förekomma vid specifika verksamhetsbehov.
Inredning i utrymningsvägar, väg till utrymningsväg (ex i trapphus, skolkorridorer m.m.) ska generellt beaktas som fast inredning. Se projekteringsanvisning Brandskydd.

11.2 Lister, foder m.m

Trädetaljer inomhus såsom golvlister, foder, karmar, ledstänger m.m. ska vara av matt vit fabriksmålat massivt trä. Foderlister, smyglister och sockellister ska utföras med mått 12×56 mm. I storkök ska foderlister och smygar av trä kring fönsterpartier undvikas och ersättas med kakel.

11.3 Avslutningslist

Övergång mellan golvmaterial ska ske med avslutningslist i aluminium.

Regler och riktlinjer om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder ska följas. För mer information se inledningsdokument.