1.Utformning av utemiljö
1.1Funktion
1.2Bakgrundsmaterial, inmätning, geoteknik etc.
1.3Trafiklösning och trafiksäkerhet
1.4Parkeringsplatser
1.5Disposition befintligt träd och naturmark
1.6Solskydd och solavskärmning
1.7Skötsel
1.8Tillgänglighet på tomtmark
2.Förarbeten, skydd under byggtid, flyttning, demontering, rivning och röjning
2.1Förarbeten
2.2Utförda undersökningar
2.3Radon
2.4Hjälparbeten
2.5Påkörningsskydd för träd
2.6Skydd för trädrotzon
2.7Åtgärder vid skada på vegetation
2.8Åtgärd för allmän trafik
2.9Inhägnad av arbetsområde och tillfälliga byggvägar
2.10Mark utanför arbetsområde
2.11Tillfällig VA-anordning och elmatning
2.12Flyttning, demontering och rivning
2.13Trädavverkning och röjning
2.14Borttagning av markvegetation och jordmån
2.15Uppläggning och lagring av tillvaratagen markvegetation och jordmån
2.16Utsättning av husbyggnad och anläggning
3.Terrassering, fyllningar, dräneringar m m
3.1Generellt
3.2Jordschakt
3.3Bergschakt
3.4Pålning och spontning
3.5Fyllning
3.6Dränerande och kapillärbrytande lager
4.Marköverbyggnader, anläggningskomplettering
4.1Materialavskiljande lager av geotextil
4.2Marköverbyggnader
4.3Obundna överbyggnadslager för väg, plan och dylikt
4.4Bitumenbundna överbyggnadslager för väg, plan och dylikt
4.5Markbeläggning av gatsten, betongmarkplattor, betongmarksten, marktegel och dylikt
4.6Sandytor
4.7Markbeläggningar av massor av gummi, plast eller dylikt
4.8Markbeläggningar av plattor eller mattor av gummi, plast eller dylikt
4.9Växtbäddar i AMA benämnd Överbyggnader för vegetationsytor
4.10Sådd och plantering
4.11Stöd och skydd för nya växter
4.12Färdigställandeskötsel under anläggningstiden till slutbesiktning
5.Anläggningskompletteringar
5.1Kantstöd
5.2Förtillverkade fundament, stolpar och skyltar
5.3Räcken, stängsel, staket, plank m m
5.4Fasta utsmyckningar och utsmyckningar i mark
5.5Lek- och idrottsutrustning
5.6Papperskorgar och askkoppar
5.7Cykelställ
6.Återställningsarbeten mark
6.1Återställande av hårdgjorda ytor och grönytor
7.Skötsel av markanläggning
7.1Kontinuerlig skötselplan
7.2Snöröjningsplan
7.3Skötsel av markanläggning under garantitiden

1.1 Funktion

Funktionskrav för funktionshindrade avseende trappor och steg som sammanfaller med skötselkrav på körbara vägar för bil och skötselfordon ska noga beaktas. Regler och riktlinjer om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder ska följas. För mer information se inledningsdokument.

1.2 Bakgrundsmaterial, inmätning, geoteknik etc.

Noggranna platsinventeringar krävs innan projekteringsstart.
Inmätningar som dokumenteras på plats kombineras tillsammans med information från tillgängliga relation- /arkivritningar till ritning ”befintlig situation/rivningsplan”. På inmätnings- och avvägningsritning ska befintliga träd redovisas med sort, stamomfång och krondiameter.
Befintliga ytor såsom gräs-, planterings- och hårdgjorda ytor med marknivåer ska redovisas innan projektets genomförande.
Befintliga ledningar, kablar och brunnar ska redovisas, om än i ungefärliga eller projekterad placering med angivna lägen och nivåer. Markprojektör ansvarar för att ärendet, om nödvändigt, samordnas med beställare. I större ombyggnadsprojekt ska även markprojektör på plats öppna tunga betäckningar och inspektera befintliga nedstigningsbrunnar för att försäkra sig om typ av brunn och om brunnens kondition.

1.3 Trafiklösning och trafiksäkerhet

Tillfartsvägar se projekteringsanvisning Miljö.
För skolor och förskolor ska gångstråk till och från byggnad länkas samman med säkra trottoarer och GC-vägar. För skolor och förskolor ska det finnas av- och påstigningsytor för bilar där möjlighet till kortare stopp kan göras. Detta kan, vid förskolor, även utföras som parkering skyltad för 15 minuter. Volym baseras på verksamhetens storlek. Körytor, parkering och gångangöring ska belysas väl. Förslag tas fram av markprojektör med avseende på placering. Stolphöjd och förslag till armatur, se projekteringsanvisning El/Tele/Data. Förslag till sträckning av el matning mellan ljuspunkter ska godkännas av markprojektör, så att inte onödiga konflikter uppkommer.

1.4 Parkeringsplatser

Parkeringsplatser ska främst tillskapas för besökare och verksamhet, dimensioneras utifrån typ av verksamhet. Antal parkeringsplatser för rörelsehindrade ska dimensioneras med hänsyn till avsedd användning och långsiktigt behov. Minst en (1) handikapparkering ska angöras i enlighet med gällande standard avseende avstånd till entré, lutning, skyltning och måttangivelser. Hämta/lämna parkeringar ska ej ha laddningsmöjlighet. Parkering ska i övrigt överensstämma med kommunal parkeringsnorm. För mer information se projekteringsanvisning El/Tele/Data.

1.5 Disposition befintligt träd och naturmark

Naturmark och befintlig vegetation ska skyddas och ingå i nya anläggningar i så stor utsträckning som möjligt.
Generellt ska stora träd sparas, dock inte närmare byggnad än 8 meter, eller där trädrotssystem kan innebära skada eller andra framtida negativa effekter på byggnad, ledningar i mark och hårdgjorda ytor. Träd som eventuellt anges som särskilt värdefulla ska utifrån gällande plan eller utifrån Myndighetsföreskrifter hanteras i linje med bestämmelse. Vid ombyggnad kan träd med aggressiva rotsystem skyddas mot rörledningar i mark, genom olika metoder med rotspärrar av dubbel särskild geotextil eller liknande. Vald metod ska godkännas av beställare. Hänsyn måste dock tas till vart fastigheten är belägen, centralt läge, skyddsvärda träd etcetera.

1.6 Solskydd och solavskärmning

Om vegetation vid nyplantering ska nyttjas som solskydd ska hänsyn till provisorisk möjlighet till solskydd hanteras i projektering i samråd med beställare.
En solstudie ska göras innan utformning och montering av solskydd. Fast monterade solskydd ska förebyggas. Solskydden ska vara i underhållsfria material. För mer information se projekteringsanvisning Bygg respektive Miljö.
Huvud- och halsmått ska beaktas vid projektering och montage, dvs. omslutande yta av 8,9 – 23 cm eller där det finns risk att fastna får ej förekomma. Fingermått beaktas vid projektering och montage, dvs. 8 – 12 mm vid tvingande rörelser ska undvikas.

1.7 Skötsel

Utemiljön ska planeras med beaktande av en effektiv skötsel och ett minimalt underhåll. Under garantitid (normalfallet två (2) år) ska alltid garanti-/etableringsskötsel ingå i markentreprenaden vid nybyggnad eller när större delen av fastigheten omfattas. Kontroll under garantitiden ska ombesörjas av fastighetsförvaltaren.

Ytskikt med stenmjöl får inte föreskrivas på ytor som ligger närmare än 6 meter från entréer. Detta för att minska risken för stenflisor dras med in i vindfång och kapprum, vilket orsakar stort slitage på golvytskikt.

Alla entréer förses med skrapgaller, lämpligtvis under tak. Viktigt att de ej utförs för stora (tunga) utifrån arbetsmiljösynpunkt.
Entréer till UC, miljörum, förråd etcetera behöver ej ha skrapgaller.

Dagvattenbrunnar får ej placeras närmare än 8 meter från sandytor, grusytor och andra lösmaterial.

Vid mindre ombyggnader ska etableringsskötseln under garantitiden utföras av Motala kommuns Fastighetsservice, säkerställs inför upphandling.
Maskinell snöröjning är en projekteringsförutsättning och avser även anslutning till skolgård via grind. En snöröjningsskiss ska presenteras där möjlighet till magasinering av snö på eller i anslutning till grönyta som kan ta hand om smältvatten. Snöröjningsskissen ska även beakta ytor som ska snöröjas för att möjliggöra räddningsinsats. Se projekteringsanvisning Brandskydd gällande räddningsvägar.

På ytor för tung trafik; personbilsparkeringar och vändplaner för sopbil och varubil är traktorer med totalvikt upp tom 8 ton tillåtna. Ytor för gångtrafik ska dimensioneras med minsta bredd 2,4 meter och vikt max 2,5 ton.

Snöupplag ska beredas plats i anslutning till snöröjda ytor. Trappor och steg ska undvikas i största möjliga mån men vid förekomst utföras med minsta bredd 1,2 meter för att möjliggöra handskottning. Trappor ska markeras på ritning.

Maskingräsklippning (klippaggregat maxbredd 2,2 meter) ska tas upp som en förutsättning i projektering. Behovet av putsklippning ska minimeras. Släntlutningar ska utformas med max 1:2 lutning.
Där gräsytor möter fasad läggs betongplattor, bredd minst 700 mm, i nivå med anslutande gräsyta. Planetringsytor vid fasad ska undvikas, där planteringsytor möter fasad läggs betongplattor bredd minst 1050 mm.

Alternativ kan singel användas beroende på typ av verksamhetslokal (dock aldrig i skol och förskolemiljöer).

Ytor under utstickande taksprång ska beläggas med asfalt eller betongplattor.

Vid projektering av växtlighet i rabatter ska marktäckande växter eller vintergröna perenner användas.

En busksort per rabatt bör användas. Växter som kräver årlig klippning bör undvikas. Undantag, till exempel häckar, diskuteras särskilt med beställaren.
Generellt ska samtlig vegetation projekteras så att drift och underhåll kan ske från mark utan trappstege eller ställning.

Giftiga eller oätliga bär / växter får generellt inte planteras, se giftinformationscentralen. Fruktträd och bärbuskar får planteras i separat odlingsområde (inhägnat), beroende på verksamhet, enligt särskild överenskommelse med beställaren.

Högväxande träd ska placeras så att de minimerar spridning av löv till intilliggande byggnaders hängrännor.

Barkmull eller motsvarande ska värderas mot intilliggande brunnar för att minimera risker för stopp med anledning av kraftig nederbörd. På förskolor ska odlingsområde, om möjligt, placeras avskilt och inhägnat. Kompletteras stängsäll ska det vara likvärdigt typ befintligt om så är möjligt. Stängsel utförs lika som övriga projekterade befintliga stängsel.

På grundskolor ska beaktas att växtlighet utsätts för genomspringning och stort slitage. Lämplig vegetation är rena gräsytor och stamträd (som komplement kan konstgräs och/eller hybridgräs tillåtas).

På boenden, exempelvis äldre- och LSS-boende, får fruktträd, bärbuskar och växter med dekorativa bär förekomma. Behovet av upphöjda växtbäddar samt vem som ska sköta odlingar ska beaktas. Hanteras i projektering i samråd med verksamhet och beställare. Trädgårdskompost kan förekomma.

1.8 Tillgänglighet på tomtmark

Tillgänglighet ska alltid granskas av sakkunnig. Tillgänglighetssakkunnig ska alltid kontaktas i tidigt skede tillsammans med beställare.
I vissa fall, där rullstolsburna personer vistas i hög utsträckning, ställs särskilt höga krav på låga tröskelnivåer, se lokalprogram för vård och omsorgsboende. Mark runt byggnad ska luta minst 3% (2% vid tvärfall på GC-banor). Från byggnad minst tre (3) meter, förutom vid entrépartier där 2% lutning gäller på en sträcka av två (2) meter ut från entrén, enligt krav för god tillgänglighet. Lutning mot dagvattenbrunn ska inte understiga 1%.

Framkomlighet för sophämtningsfordon ska dimensioneras enligt angivelser/riktlinjer och projekteringen granskas av beställaren, beaktar korsande flöden för att eliminera personskador. Framkomlighet för utryckningsfordon utförs i enlighet med BBR och projekteringsanvisning Brandskydd. Granskning sker i bygglovshandling. Avsteg från allmänna riktlinjer i BBR/projekteringsanvisning Brandskydd ska stämmas av med räddningstjänst och beställare.

Beakta brandskyddsdokumentation. Maximalt avstånd från planerad uppställningsplats för räddningsfordon till byggnad får vara 50 meter. Räddningsväg ska skyltas och vinterväghållas.

Eventuella behov av brandposter ska stämmas av med befintligt va-nät. Är avståndet längre än 75 meter till förevisad uppställningsplats för räddningsfordon så ska så kallad brandpost inom fastighet föreskrivas och projekteras in i samarbete med räddningstjänsten.

För mer information om brandskyddsdokumentationen se projekteringsanvisning Brandskydd. Vid utformning av förskole gårdar ska det föras dialog med verksamhet och beställare.

Upprättande av teknisk markbeskrivning ska följa upplägget i Kap B Anläggnings AMA senaste upplaga.

2.1 Förarbeten

Ange kortfattad geografisk beskrivning av objektets läge inom Motala kommun. Ange de topografiska förhållandena översiktligt, t.ex. marken lutar ca tre (3) meter från öster till väster.

2.2 Utfärda undersökningar

Ange om miljögeoteknik och geoteknisk undersökning har utförts under projekteringen samt redovisa kortfattat om befintligt jordarter och grundvattennivå. Ange om höjdavvägning har utförts och vilken ritning den redovisas på. Vid behov av geoteknisk undersökning ska undersökning utföras i förprojektering om inte annat anges. För att förhindra oförutsedda kostnader och kostsamma om projekteringar.

2.3 Radon

Vid all nybyggnad skall marken betraktas som högradonmark, varvid grundkonstruktionen utförs som ”radonsäkert utförande”.
Rikt- och gränsvärde för radon i bostäder på 200 Bq/m3 ska följas.

2.4 Hjälparbeten

För hjälparbeten ska det anges vilken typ av arbete och hur det ska utföras.
Exempel 1: Vid tillfällig avledning av vatten vid högt grundvattentryck.
Exempel 2: Om tillfällig markförstärkning med t.ex. spontning/schaktsläde.
Spontning se kod BGB (i AMA). Ange om befintliga ledningar i mark ska skyddas under byggtiden.

2.5 Påkörningsskydd för träd

Höjd tre (3) meter eller till första förgreningen. Träd skyddas enbart om de ska behållas. Lagring av material intill träd som avses behållas ska ske minst tre (3) meter från trädet eller där trädkronan slutar. Anges i arbetsdepositionsplan (APD-plan) och godkänns av beställare.

2.6 Skydd för trädrotszon

Utförs med byggstaket under hela trädkronans projektion på marken. Grovt räknat kan man förutsätta att befintligt rotsystem sträcker sig ungefärligt i kronans dropplinje. Föreskriv att inga maskiner får köra över trädens rotsystem, att inga materialupplag eller upplag av bränsle får ställas upp inom trädkronans projektion på marken.

2.7 Åtgärder vid skada på vegetation

Frischaktade rötter ska inom fyra (4) timmar skyddas mot uttorkning och vattnas. Skadade rötter dokumenteras och därefter renskärs med grensåg eller sekatör. Återfyllning ska ske snarast.

2.8 Åtgärd för allmän trafik

Beskriv förutsättningar för allmän trafik; vilken fordonstrafik och vilken gång- och cykeltrafik som förekommer till objektet på morgonen och eftermiddagar. I större projekt och där trafiksituationen är farlig, så ska en trafikanordningsplan (TA-plan) upprättas och godkännas av Samhällsbyggnadsförvaltning enligt gällande kommunal norm.

2.9  Inhängnad av arbetsområde och tillfälliga byggväggar

Ska ske med två (2) meter högt byggstaket som monteras i lösa betongfundament. Byggstaket ska allmänt undertätas för att förhindra att barn kryper under staket. Anbudsgivaren ska kalkylera med byggvägar av packat slitlager av grus.

2.10 Mark utanför arbetsområde

Får ej användas som etablering / upplag utan beställarens tillstånd.

2.11 Tillfällig VA-anordning och elmatning

Projektör ska upprätta en dispositionsplan som visar eventuella anslutningar av byggvatten och avlopp samt elmatning till tillfälliga byggbodar för entreprenörens personal. Dessa förutsättningar stäms av tillsammans med beställaren, VS-projektör och EL-projektör samt inarbetas i markbeskrivning och en separat ritning.
Kostnad för byggvatten, byggel och övriga media ska ingå i entreprenaden.

2.12 Flyttning, demontering och rivning

Redovisa, efter platsinventering, vilket befintligt material som ska flyttas inom anläggning, demonteras för återanvändning/återbrukas samt vad som ska rivas inom befintlig anläggning.

Ange hur det rivna materialet ska omhändertas (oftast med hänvisning till AF-del att varje enskilt fack E-fack tar hand om och bekostar sitt byggavfall alternativt om det ska förbli beställarens egendom), om det blir entreprenörens egendom, om det måste transporteras till godkänd avfallsanläggning.
Föreskrivs asfaltsrivning ska befintlig asfalt kontrolleras gällande innehåll av stenkolstjära, som bedöms som miljöfarligt avfall. Denna förutsättning ska i sådana fall redovisas i upprättad handling. Se mer information i projekteringsanvisning Miljö.

Rivning av befintliga asfaltytor: ange bedömd tjocklek och vilken tjocklek som anbudsräknare ska kalkylera efter. Ange att verklig uppkommen tjocklek regleras under byggtiden. Ange uppskattad kvadratmetersyta som ska rivas. Detta för att underlätta anbudsgivningen och att alla anbudsräknare kalkylerar samma uppgifter.

Om befintliga växter klarar att flyttas (t.ex. stora solitära buskar som är i god kondition och har arttypiskt utseende) så kan flyttning föreslås av projektör. Då ska tillfällig växtdepå, vattning och skuggning med säckväv projekteras. Varje läge får avgöras separat, utifrån föreliggande förutsättningar. Inga stora träd flyttas, det kräver för stora insatser.
Om befintligt material (t.ex. kan betongplattor efter högtryckstvätt återanvändas som plattrader utmed byggnadens fasad där den möter planterings-eller gräsytor) och utrustning går att återanvända, så ska demontering föreskrivas så att utrustningen bevaras intakt. Ange hur materialet ska mellanlagras på arbetsplatsen under byggtiden (annars föreligger stor risk att det försvinner eller skadas). Stenmaterial som till exempel smågatsten, storgatsten, lösa blockstensmurar och kantsten av granit som demonteras är alltid Motala kommuns egendom. Återanvändning av material ska alltid sättas i paritet till eventuella merkostnader.

Rivning av befintligt VA-ledningar, ska om dessa kommer i konflikt med ny anläggning, avlägsnas ur marken. I annat fall kan de lämnas i mark, under förutsättning att ledningsändar kapas och grendel/anslutning på stam proppas med motsvarande som ledningen består av, ska dokumenteras med foto. Lämnade brun/rördelar kapas minst 1,5 meter under marknivå och fylles med grus. Gamla ledningsnät ska markeras på relationshandlingar, typ yttre VA.
Vid rivning av belysningsstolpar, stolpar för skyltar, stolpar tillhörande lekutrustning, stängsel, staket och fasta utemöbler redovisa även rivning av tillhörande betongfundament i mark. Redovisa om befintliga träkantstöd är tryckimpregnerade eller ej. Återanvändning kan förekomma och om detta föreskrivs ska det i de fallen bevaras på anvisad plats inom entreprenadområdet.

2.13 Trädavverkning och röjning

Entreprenörpersonal som avverkar träd och röjer buskar ska ha dokumenterad erfarenhet eller teoretisk utbildning i sågning med motorsåg och röjsåg, samt att de följer rådande arbetsmiljöföreskrifter.
Trädfällning och röjning får inte påbörjas förrän samråd skett med beställaren och verksamhet.
Inhägnad eller vakt ska finnas om träd av arten skogsalm, Ulmus glabra, avverkas, så ska all ved, stammar och grenverk skickas till förbränning vid av myndighet godkänd förbränningsanläggning. Detta för att begränsa spridning av almsjukan.
Föreskriv stubbrytning eller stubbfräsning (minst 0,8 meter under mark) av de avverkade trädens stubbar och rotsystem.
Eldning av stubbar och ris får ej ske.

2.14 Borttagning av markvegetation och jordmån

Markvegetation och växtjord tas av inom området som berörs av schakt och/eller fyllning. Avtagning utförs till ett djup som anges i varje särskilt fall.
Massorna får ej återanvändas som växtjord, endast som fyllnadsmassor till exempelvis pulkabackar.

2.15 Uppläggning och lagring av tillvaratagen markvegetation och jordmån

Placering av upplagsyta för växtjordsdepå sker i samråd med beställaren.

2.16 Utsättning av husbyggnad och anläggning

Projektör ska redovisa vilka krav som ställs på utsättning (mätningssakkunnig projektör, typ av mätningsinstrument och vilket koordinatsystem som gäller). Ange var uppgifter redovisas samt vilka entreprenörer som ansvarar för vad. Ska samordnas av anlitad projektledare och redovisas i AF-del.

Upprättande av teknisk markbeskrivning ska följa upplägget i Kap C Anläggnings AMA senaste upplaga.
Dräneringsledning ska vara av styva PE-rör med minsta invändig diameter av 100 mm. Ledningen placeras med vattengångens högsta punkt i nivå med underkant på dräneringslagrets lägsta punkt. Undvik 90 graders böj på rör, utförs med 2×45 ° böj.

3.1 Generellt

Yttre miljöer på förskolor och grundskolor ska projekteras så att det blir överblickbara för pedagoger/personal.

”Lägre” kullar kan föreskrivas på förskolor, för användning som mindre pulkabacke etcetra.

På förskolor ska yttre miljöer projekteras för att utveckla och öka kunskap om utformning och planering för att bygga stimulerande miljöer. Miljöerna ska stödja barnens möjligheter till undervisning och lärande. Yttre miljöer ska utformas i olika områden/zoner utifrån objektets möjligheter (målbild enligt DEHORS upp till 8 zoner). Omfattning av målbild är objektspecifikt och utförs i samråd med projekterings- / projektledare.
Markprojektör ska alltid ta del av geotekniska undersökningar, om detta saknas tas det fram i samråd med beställaren.

Markbeskrivningen ska innehålla föreskrift om att geotekniskt sakkunnig utför schaktbottenbesiktning för nya byggnader. Inkluderar även grundläggning för terrasser.

3.2 Jordschakt

Innan schaktning påbörjas tas kontakt med ledningsägare (via Motala kommun och Ledningskollen) för att erhålla lägen av befintliga ledningar i mark.
Detaljerade hänvisningar ska upprättas mot övriga discipliner. Markprojektör kontaktar konstruktör för redovisning av vald grundläggningsmetod av byggnad/terrassering.

3.3 Bergschakt

Redovisa vilka förutsättningar som gäller om risk för bergschakt föreligger:
– att överyta berg ska avtäckas och mätas in
– att entreprenören ska lämna á-priser för ingående bergsschakter (både som tillkommande och som avgående kostnader)
– att markprojektör redovisar en kvalificerad bedömning av bergvolymen (så att alla anbudsräknare kalkylerar på samma mängd)
– att verklig uppkommen mängd regleras under byggtiden
Vibrationsmätningar, besiktningar m.m. ska alltid föreskrivas för befintliga byggnader/byggnadsverk som angränsar till arbetsområdet, det vill säga inom 50 meter. Vid dåliga markförhållanden kan ytterligare avstånd behövas, bedömning görs i samråd med beställaren.

3.4 Pålning och spontning

Pålningsarbeten ska ingå i Byggentreprenörens arbete och redovisas i Byggbeskrivning enligt aktuell AMA. I de fall, när markprojektör ska redovisa pålning eller spontning i sin markbeskrivning ska underlag tillhandahållas från anlitad konstruktör i projekteringsgruppen.

3.5 Fyllning

Projektören ska redovisa vilka olika typer av fyllningar som entreprenören ska förutsätta avseende eventuella fyllningar för:
– Väg (beroende på användningsområde)
– Hårdgjorda ytor
– Vegetationsytor
– Byggnader som krävs för att nå upp i höjd med underkantöverbyggnad och/eller grundläggning.

Vidare ska fyllningar för ledningar angesavseende ledningsbädd, kringfyllning och resterande fyllning för ingående ledningstyper (el- och teleledningar, va-ledningar, dräneringsledningar samt värmeledningar). Maximal stenstorlek för respektive ledningsbädd anges för ovanstående ledningstyper. För stor stenstorlek kan på sikt skada ledningarnas utsidor / skyddshöljen. Fyllning på tjälad mark får ej ske.

3.6 Dränerande kapilärbrytande lager

Projektör ska redovisa vilka lekytor som ska anläggas med dränerande lager och dräneringsslang (företrädesvis fallskyddsytor och lekytor). För lekytor ska SS-EN 1176 gälla. Dränering utföres med geotextil mot terrass som leder till ny eller befintlig dagvattenbrunn samt ovanliggande geotextil mot sandlagret.
Projektör ska redovisa hur dränerande lager under och utmed nya byggnader ska utföras. Avjämningslager med stenmjöl på dräneringsgruslager får inte utföras, då detta försämrar den kapillärbrytande förmågan. Projektör ska redovisa om eventuella stödmurar ska förses med dränerande lager på motfyllnadssidan och det ska godkännas av beställaren.

Upprättande av teknisk markbeskrivning ska följa upplägget i kap. D Anläggnings AMA senaste upplaga.

4.1 Materialavskiljande lager av geotextil

Geotextil som läggs ovanpå terrassen, ska föreskrivas under nya hårdgjorda ytor samt under ny grundläggning för byggnader. Under nya sandytor, både strid och formbar sand, ska dubbla lager av geotextil föreskrivas. Ett lager mot terrassen och ett lager mellan det dränerande lagret av dräneringsgrus och ny sand. Detta för att förhindra att sand fyller upp hålrummen i dräneringsgruset.

4.2 Marköverbyggnader

Dimensionering av nya körytor och gångytor ska utföras utefter de förutsättningar som framkommit i den geotekniska undersökningen (materialtyp, klimatzon, tjärfarlighetsklass, grundvattennivå etcetera.)
För att lösa tillgängligheten vid entréer ska i första hand marken byggas upp, andra hand ska fast ramp byggas upp av stål. En ramp får inte luta mer än 1:20 för att minimera risken att någon ska välta.

4.3 Obundna överbyggnadslager för väg, plan och dylikt

Besiktningsförrättare ska kunna begära att få kontrollera fraktsedlar och kornstorlekskurvor från grustäkten. Mått på lagertjocklek gäller efter packning.
Förstärkningslager av krossat berg ska utföras under nya körytor för tung fordonstrafik och där driftfordon vänder eller vrider hjulen i låga hastigheter. Fraktion enligt AMA.

Bärlager av krossat berg ska utföras under nya gång- och vistelseytor samt där platsgjuten gummimatta eller gräsarmering föreslås.
Ytskikt som föreslås med stenmjöl ska utföras med en tjocklek överskridande 70 mm, så att ytan ska kunna underhållas med ogräsharvning.
Stödremsa av väl komprimerat grusmaterial ska utföras utmed nya körbara asfaltytor, om inte kantsten erfordras, där de möter gräsytor eller planteringsytor.

4.4 Bitumenbundna överbyggnadslager för väg, plan och dylikt

Efter arbetet med slitlager av asfalt så ska brunnsbetäckningar noga rengöras och överblivet material hopsamlas och borttransporteras. Gränser mot befintliga asfaltytor som inte påverkas ska raksågas med motorkap, skarpt skärhjul eller motsvarande. Vid ny höjdsättning och där nivån mellan ny asfaltyta och befintlig asfaltyta skiljer något, så ska anslutningsfräsning på en bredd av minst en (1) meter föreskrivas.
Där körytor kommer att trafikeras av tunga fordon samt där driftfordon vänder eller vrider hjulen vid långsamma hastigheter, så ska ett extra lager av bundet bärlager av asfaltgrus utföras.

4.5 Markbeläggning av gatsten, betongmarkplattor, betongmarksten, marktegel och dylikt

Gatsten

Nya markanläggningar med gångytor av gatsten, särskilt vid entréytor, ska undvikas. Detta då ytan inte uppfyller kraven på god tillgänglighet. Däremot kan bårder av och kanter av gatsten projekteras, som säkrar upp kanter på platt- och markstensytor från att glida isär med sättningar som resultat. Gatstenen i ytterkant ska sättas i jordfuktigt cementgrus.
Smågatsten sättes med fördel även som grusavskiljare kring brunnsbetäckningar i grusytor, föreskriv minst tio (10) raders bredd, sätts i betong och förseglas. Återanvänd befintlig gatsten som finns i anläggningen, om dessa ytor ändå påverkas av schakter. Se 2.11 Flyttning, demontering och rivning.

Natursten, stenplattor

Får endast föreslås i anläggningar där det motiveras av till exempel kulturhistoriska skäl. Avgörs alltid i varje unikt projekt, samråd ska ske med beställare.

Kullersten, rundad stor natursten

Rundad natursten av storlek Ø 150-250 mm, kan utföras i refuger som uppstår i trafikytor mellan olika trafikslag. Detta för att särskilja och separera gående från cyklister / mopedister och motorfordon. Kullerstenen ska sättas med bredsidan mot överbyggnaden, i samma höjd som omgivande mark och i betong samt att betongslamman omedelbart ska avlägsnas med stålborste och rent vatten.
Rundad stor natursten kan utföras som trafikhinder, under förutsättning att de grävs ned till 1/3 av stenens höjd och att det finns i synfält för personbil med fem (5) meters avstånd.

Betongmarkplattor / betongmarksten

Beläggning med betongmarkplattor undviks på gång- eller körväg.
Vid beläggningskant som möter gräs- eller planteringsyta utan kantstöd ska cementblandat sättgrus användas (4:1), 100 mm från ytterkant. Ingår automatiskt då det projektering hänvisar till AMA’s kod och principritning DCG för plattläggning. Kapade bitar mindre än 1/3 av den ursprungliga storleken får inte användas. Betongmarkplattor och betongmarksten ska uppfylla krav enligt SS-EN 1338 respektive 1339 och sättas i sättgrus, stenmjöl fraktion 0-4 mm, med tjocklek min30 mm.

Marktegel

Kan förekomma på utvalda ytor inom anläggningar, till exempel uteplats där förskola fikar eller äter lunch utomhus samt särskilda boenden. I många objekt kan marktegel ersättas av infärgad betongmarksten. Avgörs alltid i varje unikt projekt, samråd ska ske med beställaren.
Marktegel ska vara bränt och helt frosttåligt. Mönster enligt fiskbensformat bör undvikas, välj hellre raka förband om 2 – 4 stenar i varje enhet som vrides 90° i förhållande till varandra.

4.6  Sandytor

För sandytor gäller generellt både strid och bakbar sand. Se även rubrik dränering. Sanden ska hållas på plats med någon typ att kantstöd eller sandlådesarg. Föreskriv att bakbordsytan där sanden bearbetas ska vara av icke impregnerat trämaterial, exempelvis lärk, ek eller organowood, ekonomiskt mest fördelaktiga värderat utifrån LCC ska användas. Framkomlighet med traktor för byte av sand ska om möjligt utföras.
Se mer information i projekteringsanvisning Miljö.

4.6.1 Fallsandytor av strid sand vid lekplatser

Sanden ska uppfylla leksäkerhetsnormen i SS-EN 1176 (lagertjockleken ska vara 400 mm eller enligt lekutrustningsleverantörens krav) den ska vidare följa AMA’s kornstorleksfördelning och korrekt fraktion, 0,2-2 mm, det vill säga att sanden ska vara tvättad.
Staket vid gungställningar på förskolor ska monteras på vardera sida, ej framför och bakom, som inspringningsskydd. Inspringingsskydd ska vara av icke impregnerat trämaterial, se punkt 4.6.
Fallsandytor ska följa intilliggande lekutrustning monteringsanvisningar, lekutrustningen ska vara klassad enligt SS-EN 1176 och 1177.
Träflis ska generellt undvikas som komplement till fallsand.
Rita inte fallskyddsområdena för optimerade, det vill säga så det inte blir för små.

4.6.2 Sandytor av baksand vid lekplatser

Vid nyanläggning att sanden ska vara ren och nyproducerad, begagnad sand får inte återanvändas. Sanden ska följa AMA’s kornstorleksfördelning och korrekt fraktion, 0,063-2 mm samt ha en lagertjocklek om 400 mm. Sandlådor placeras så att fyllning och utbyte om möjligt kan ske maskinellt.
På förskolor gäller att minst en (1) sandlåda ska ha sandbakbord som är tillgängligt för ett barn som sitter i rullstol eller specialbarnvagn. Vidare ska minst en (1) sandlåda ha någon form av solskydd. Solskydd ska förebyggas med en solstudie och vara i underhållsfritt material, dock ej impregnerat virke. Se mer information om solskydd och solstudie i projekteringsanvisning Energi respektive Miljö.

4.7 Markbeläggningar av massor av gummi, plast eller dylikt

Avser fallskyddsytor av platsgjutna ytor av EPDM-gummi med infärgat ytskikt. Lösa gummiplattor ska inte föreskrivas. Utförs enligt leksäkerhetsstandard SS-EN 1176. Avgörs från fall till fall, om denna kostnadskrävande och underhållskrävande beläggning ska användas. Markprojektör samråder med beställare. Markbeläggningar av dessa typer ska undvikas, kan vara aktuellt i vissa fall pga. tekniska skäl.

4.8 Markbeläggningar av plattor eller mattor av gummi, plast eller dylikt

Avser vissa typer av gräsarmeringsplattor, föreskrivs med tillhörande grusöverbyggnad för att erhålla den trafikklass som erfordras. För ytor där tung trafik förekommer ska föreskrivna plattor dimensioneras för belastningen samt ha pusselliknande hakar som griper in i närliggande platta.
Ovanstående funktion kan även erhållas med betonghålsten. Dock ger denna lösning ofta mera intryck av en betongstensyta, än en armerad gräsyta. Betonghålsten föreskrivs med fördel tillsammans med grusfyllning på körytor, då ytvatten ska infiltreras. Ska alltid kombineras med dagvattenbrunnar, för funktion då marken är tjälad. Se mer information i projekteringsanvisning VA.

4.9 Växtbäddar i AMA benämnd Överbyggnader för vegetationsytor

Alla planteringsytor ska projekteras med förutsättningen att de är växtbäddar, det vill säga ej trädgropar eller diken för rabatter. Detta för att öka förståelsen hos anläggande entreprenörer hur viktigt det är att växtbädden är sammanhängande och samverkar med omgivande befintlig jord. Detta kan enkelt uppnås genom att luckring med tandad skopa föreskrivs av växtbäddarnas botten och sidor.
Föreskriv att bestämmelser i AMA gäller; jord ska läggas ut så att växtbädd och terrass inte packas, växtjord ska vara fri från rötter och fleråriga rotgräs och att anskaffad växtjord ska provas.

Analysen ska visa viktprocent ler, silt, sand och grus i jordmaterial med kornstorlek mindre än 20 mm (alternativt redovisas kornstorlekskurva), mullhalt, torr volymvikt, ledningstal, pH och näringsinnehåll. Mullhalten ska ligga mellan 5 – 8 % (-vikt), ledningstal ska ej överstiga fem (5) för vedartade växter (för växtodling i odlingsbäddar och grässådd ej överstiga 4), pH-värdet ska ligga mellan 6,5 till 7,0.

Växtjord ska uppfylla de allmänna kraven enligt tabell DCL/1 i AMA. Växtbädd för träd och buskar / häckar / perenner ska delas upp olika lager;
i botten mot luckrad terrass, fukthållande lager av lerjord med maximal mullhalt 2 % (-vikt) och tjocklek 200 mm. Ovanpå den fukthållande jorden, organisk växtjord med maximalt djup 400 mm från markytan. Tänk på att hålla undan 70 – 100 mm för eventuell täckbark, så att inte jorden och barken spolas av ytan vid regn och snösmältning.

Växtbäddens djup ska alltid anpassas till växtplatsen och dess förutsättningar, men generellt gäller följande djup;
Växtbädd för träd, från botten och uppåt: 200 mm fukthållande lager, 400 mm växtjord och 100 mm täckbark. Växtbädden ska minst ha en yta om 1,5 x 1,5 meter.
Växtbädd för buskar, häckar, perenner och klätterväxter, från botten och uppåt: 100 – 200 mm fukthållande lager, 300 mm växtjord och 100 mm täckbark. Lager av täckbark utesluts vid
perenna ytor, kryddväxter och klätterväxter. Barken kan resultera i syrebrist och påverkar växterna negativt. Föreskriv istället tätare c/c-avstånd på växtmaterialet för snabbare etablering.
Växtbädd för ny grässådd och grästurf, från botten och uppåt: 100 mm fukthållande lager, 100-200 mm växtbädd för gräsytor.
Vid de fall en växtbädd nyttjas som planteringsyta i rekreation eller rehabiliteringssyfte, typ LSS eller SÄBO, ska materialval på odlingslåda inte vara av tryckvirke då risk för spridning av impregneringsmedel från odlingslåda föreligger. Odlingslåda ska vara tillgänglig för rullstol och eventuellt annat hjälpmedel beroende på verksamhetsbehov.

4.10 Sådd och plantering

Grässådd och grästurf

På förskolor och skolor föreskrivs bara grästurf, grässådd har ingen möjlighet att hinna etablera sig. Vid utsatta ytor ska byggstängsel projekteras kring nya gräsytor. Stängsel bör stå kvar minst två (2) månader eller tills gräset har etablerats, men detta ska inte hindra bevattning.
Vid planering av skolgårdar ska det beaktas om gräsytor rimligen kan anläggas i närhet till gångstråk och entréer med tanke på slitage och risk för skada på grund av frekvent passage.
Nya ytor för grässådd eller turfläggning ska vara jämn och rensad från skräp, pinnar, rötter, ogräs och stenar (stenar med storlek mindre än 15 mm godkänns).
Jordytor inför grässådd och turfläggning ska vältas med tyngdbelastad gallervält (maximalt 30 kg). Vid turfläggning att varje gräsrulle ska läggas dikt mot varandra och att även den utlagda gräsmattan ska vältas enligt ovan.

Plantering och val av växtmaterial

Vid allt arbete med växtmaterial ska hänvisning till AMA senaste upplagan föreskrivas. Plantskoleväxter ska uppfylla fordringarna i Statens jordbruksverks författningssamling SJVFS 2018:20 samt SJVFS 2017:31. Föreskriven storlek och kvalitet ska överensstämma med kvalitetskrav angivna i Kvalitetsregler för plantskoleväxter.

Planteringsdjup för träd och dess klump / kontainer får inte planteras för djupt, ska sättas med ovansida klump lika med ny markyta.
Vid plantering av plantskoleväxter gäller följande:
– Beställaren ska beredas möjlighet att leveransbesiktiga växtmaterialet vid leveranstillfället
– Entreprenören ska meddela projekt-/projekteringsledare i god tid före leverans.
– Vårplantering inte får utföras senare än den 31 maj.
– Höstplantering av barrväxter får påbörjas den 1 september.
– Övrig höstplantering får påbörjas den 1 oktober och får fortgå tills jorden tjälar.

Växter som inte kan planteras inom en dag på våren och två dagar på hösten, leveransdagen inräknad, ska omgående placeras i ett vindskyddat läge, jordslås i mosand och vattnas.
Föreslå planteringar med följande sammansättning; en busksort per planteringsyta ska användas, får kombineras med träd. Växter som kräver årlig klippning bör undvikas.
Buskar ska planteras med ett minsta mått från stängsel på 1,5 meter. Maximal höjd på färdig buske får inte vara högre än underkant fönster.
Föreslå att plantering av träd ska ske med ett minimimått från fasad på åtta (8) meter (inkl. utskjutande takfot). Träd och högväxande buskar får ej planteras så att de i framtiden kommer att störa belysning. Placering av belysning planeras i samråd med elprojektör.
På förskola gäller att minst ett stort träd ska planeras in för skugga.
Träd som bär frukt eller savar på underliggande ytor och möblering tillåts ej.

4.11 Stöd och skydd för nya växter

Trädstöd av trämaterial ska föreskrivas samt att planteringsytan för träd och buskar förses med täckbark (fraktion 20 – 80 mm) med tjocklek 70 – 100 mm. Vid planteringsytor som ligger nära vattendrag och entréer väljs annan marktäckning.
Vid objekt som ligger i områden där gnagskador av vilt kan förekomma, ska skydd av trädstammar installeras. Detta kan utföras som gnagskydd direkt mot stam eller genom att plastnät fästes runt de tre trädstöden. Höjd ska vara minst 800 mm, betänk säkerhet så att inga farliga huvud- och halsmått. , fot- eller fingermått uppkommer. Se även punkt 5.3.Vid inhägnad gård kan åtgärd utgå.
Yttäckning av planteringsytor eller runt träd med fiberduk ska diskuteras med beställaren i varje särskilt objekt.

4.12 Färdigställandeskötsel under anläggningstiden till slutbesiktning

Färdigställandeskötsel ska entreprenören utföra från och med att växtmaterial planterats och att gräsytor anlagts till och med att godkänd etableringskontroll föreligger.
Etableringskontroll av växter infaller oftast 4-6 månader efter slutbesiktning, om 4-6 månader innfaller under november-mars, utförs denna i april om väder tillåter, till dess ska entreprenören ansvara för vattning och ogräsrensning av vedartat växtmaterial och perenner samt vattning och klippning av gräsytor.

5.1 Kantstöd

Granit- och betongkantstöd

Kantsten ska vara nergrävd med bygghöjd 100-120 mm. Kan vara utav betong eller granit. Val av granit utföres i undantagsfall, där det är motiverat med avseende på stadsmiljö, trafik, snöröjning etc.
Beroende på typ av objekt ska projektör föreskriva i vilken utsträckning som ska ske med sättning i betong eller med motstöd av asfaltmassa. Om kantstöd av granit användes, kravställs kvalitet enligt SS-EN 1343 (specificerar bland annat frostresistens, brottlast- och böjhållfastklass).
Kantstöd ska avslutas med fasad sten eller avslutningssten.
Vid materialgräns mellan asfalt och gräs användes kantstöd normalt inte. Undantag är vid körytor där risk för otillåten sidoparkering finns.
För att skydda gräsytor föreskrives antingen trafikhinder (nedgrävda naturstenar) eller ett tillåtande ytskikt som gräsarmering.
Kantstöd av granit eller råkantsten med fas används vid trafiksäkrade infarter. Detta för att spänna in ytor av marksten i avvikande färger och mönster. Bygghöjd ska vara minst 60 mm från angränsande asfalt till överkant granitsten.

Busshållplats

På skolor som trafikeras med skolbuss ska hållplatser utföras med förhöjd busshållplatskantsten, visningshöjd 170 mm, inklusive anslutnings sten mot smalare och lägre granit- eller betongkantsten. Utmed kantstödet ska två rader med vita plattor föreskrivas.

Träkantstöd

Kantstöd av trä används främst kring ledkytor med strid sand. För kantstöd i trä ska SS-EN 1176 uppfyllas.
Kantstöd används mellan planteringsyta och hårdgjord yta där risk för att jord ”rinner ut” på hårdgjorda ytor föreligger.
Virke ska inte vara tryckimpregnerat. Välj istället naturliga material utan impregneringsmedel. Se mer information i projekteringsanvisning Miljö.

Sandlådesarg

Sandlådesarg utföres kring lekytor med formbar baksand. Material alt utförs fria från tryckimpregnering i skol- och förskolemiljöer. För mer information se projekteringsanvisning Bygg respektive Miljö.

5.2 Förtillverkande fundament, stolpar och skyltar

Skylt för vägmärken bestäms i samråd med beställaren. Skyltning anpassas till verksamhet. Markprojektör tar fram förslag på placering av vägmärken. Exempelvis för var parkering är tillåten och för vilka bilar, skyltar för eventuell personalparkering och varuangöring. Personalparkering ska allmänt inte tillgodoses av Motala kommun inom stadsnära fastigheter. Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara tydligt skyltade, även vintertid.
Skyltar som ska finnas på förskolor och skolor:
– Hänvisningsskyltar från närmaste huvudväg.
– Rastning av hundar förbjuden.
– Parkering skyltas ”typ” boende, personal, handikapp, särskilt tillstånd och tilläggstavlor (beroende på geografisk placering kan inhämtande av p-tillstånd krävas).
– Varutransporter
– ”Ej vinterväg” skyltas.
– Parkering för cyklar skyltas upp.
– Vid behov ska rökplats anvisas, i övrigt ska rökning förbjuden skyltas.
Fundament och stolpar för yttre belysning föreskrivs av elprojektör i projektet. Markprojektör samråder med denne om omfattning av belysning och hur schakt för elmatning och packning kring fundament ska utföras.

5.3 Räcken, stängsel, staket, plank m.m

Allmänt

Huvud- och halsmått ska beaktas vid projektering och montage, dvs. omslutande yta av 8,9 – 23 cm eller där det finns risk att fastna får ej förekomma. Fingermått beaktas vid projektering och montage, dvs. 8 – 12 mm vid tvingande rörelser får ej förekomma.

Räcken

Exempelvis trafikräcken, fallskyddsräcken och handledare.
Markprojektör ska föreskriva trafikavskiljande trafikräcken i den omfattning som anses nödvändig och det ska godkännas av beställaren. Fallskyddsräcken ska föreskrivas där nivåskillnader överskrider 600 mm, till exempel vid stödmurar eller andra terrasseringar. Gångramper, terrängtrappor och källartrappor förses med handledare på 900 mm höjd. Även avåkningsskydd med höjd 100 mm och en nedre handledare på 700 mm höjd ska projekteras in där tillgänglighet ska uppnås. För mer information om material och träslag se projekteringsanvisning Bygg respektive Miljö.

Stängsel

Stängsel runt förskole gård ska vara typ Gunnebo förskole stängsel eller likvärdigt inklusive grindar. Höjd på överliggare 120 cm. Underkant staket ska ha ett frimått av minst 30 mm och max 50 mm ner mot mark. På skol- och förskole gårdar ska diagonala mellanliggare täckas med stängsel på både sidor så att de ej är klättringsbara. Stängsel för ”avskiljande” inne på förskole gård kan utföras i lägre höjd utan överliggare.
Grindar vid förskolor ska vara barnsäkra och öppnas med tvåmoments trycken; Normalt handtag / trycke och överliggare med bygel. Dubbelgrindar ska förses med markrör. Minsta bredd för fordonsgrindar, där grönytemaskiner och snötraktorer ska kunna passera, är 2,5 meter.
Inga växter som buskar eller häckar ska växa in i stängsel. En zon på minst en (1) meter ska finnas mellan stängsel och växter.
SE mer information om staket i projekteringsanvisningar Brandskydd.

Staket och plank

Staket och plank av målat trä ska undvikas ur skötselsynpunkt. Inhägna hellre med nätstängsel. I de miljöer som trästaket kan bli aktuella, till exempel äldreboenden och gruppboenden, välj träslag eller ytbehandling så att skötselinsatser kan minskas helt.
För bollplank på skol- eller förskolegård kan målat trä godkännas. Bollplank ska placeras så att inga bakomliggande flöden/gångstråk föreligger samt så att bollar inte riskerar att hamna på personer, byggnader eller utanför inhägnad gård. Bollnät bakom plank kan godkännas.

Pollare, farthinder, barriärelement

I de miljöer där så erfordras kan trafikpollare av stål eller påkörningsbara vägbommar utföras. Betänk att samråda med räddningstjänsten och berörd förvaltare i varje projekt.

5.4 Fasta utsmyckningar och utsmyckningar i mark

Soffor, bänkar och bord

Klarlackerade och målade träytor på bord, ryggstöd och sittbrädor bör undvikas. Underreden till bord och soffor samt armstöd ska helst väljas med ytbehandling varmgalvaniserat eller betong.
Under projekteringsfasen ska planering för fast monterade objekt i utemiljöer, t.ex. grillar, bänkar och staket beaktas för att skapa säkra skol- och förskolegårdar. Grillar, eldningsplats eller annan fast monterad struktur för öppen eld eller glöd ska placeras på minst 16 meters avstånd till fasad. Placering ska beakta risk för spridning till andra byggnader så som förråd
eller miljöhus och placeras på minst 8 metes avstånd samt att rök/matos inte letar sig in i byggnader.
Skärmtak ska placeras synligt för förbipasserande på skol- och förskole gårdar.

5.5 Lek- och idrottsutrustning

Lekutrustning

Lekutrustning ska säkerhetsmässigt vara godkänd enligt EU-standard (SS EN 1176, SS EN 1177) och regelbundet besiktas av beställarens besiktningsförrättare. Ny lekutrustning ska installationsbesiktas enligt SS-EN 1176. Se mer information under punkt 5.3. Leverantör av lekplatsutrustning ska finnas med i Adda avtalsdatabas.
Leverantören ska tillhandahålla lekplatsutrustning av trä, aluminium, stål och/eller HPDE/HPL eller annat underhållsfritt material. Generellt ska minst 15 års produktsgaranti gälla, kan variera mot specifika verksamhetsbehov.
Staket vid gungställningar på förskolor ska monteras på vardera sida, ej framför och bakom, som inspringningsskydd. Inspringingsskydd ska vara av icke impregnerat trämaterial, se punkt 4.6.
Gungställningar och större klätteranläggningar bör utföras med galvad stålstomme. Gung- och lekställningar som saknar förankring i mark får ej installeras.
Gungställningar ska inringas med staket på angivet avstånd enligt monteringsanvisningar.
Gungor ska förses med inspringningsskydd vid korsande rörelsestråk eller intilliggande lek. I gungriktningen får det inte finnas hinder (gäller även inspringningsskydd) närmare än vad Europastandarden EN 1176-1177 tillåter.
Däckgungor ska ej föreskrivas. Befintliga däckgungor ska ersättas med annan typ.
Under projektering ska det utredas vilken typ av fallskyddsunderlag som är lämplig i aktuell miljö och kontrolleras så att fallskyddsområdet stämmer med det som leverantören uppger.
Val av lekredskap utförda i trädslaget Robina bör ska undvikas. Under brukandetiden kan stamdelar få torksprickor som kan ge upphov till farliga finger- och fotmått.

Idrottsutrustning

Förrådsytor måste beaktas om man föreskriver lös utrustning som volleybollnät, schackpjäser, målburar m.m.
För bollplank, se 5.4.

5.6 Papperskorgar och askkoppar

Papperskorgar får ej monteras på fasad. Askkoppar ska ej monteras då kommunala verksamhetslokaler är rökfria miljöer. Vid äldre- och gruppboenden får varje objekt anpassas efter verksamhetens behov. brukarnas krav.
Papperskorgar placeras minst sex (6) meter från fasad om möjligt på lyktstolpar. Beakta så att inte säkringslucka till belysningen blockeras.
Papperskorgen ska vara av material två (2) mm stålplåt med lock, papperskorgen ska gå att tömma genom att öppna den likt en dörr.

5.7 Cykelställ

Cykelställ ska vara väl förankrade i mark. Det ska finnas möjlighet att bygellåsa fast cyklar i ramen. Cykelparkering ska placeras nära anslutning av byggnad. Placering vid ingång/utgång eller entré ska minimiavstånd vara 10 meter och maxavstånd 25 meter. Om möjligt ska egen cykelparkering finnas för personalcyklar. Tak för cykelparkering ska utredas och godkännas av beställare.
På skolor och förskolor kan cykelparkering kombineras för personal och elever och dimensioneras i samråd med beställare och verksamhet utifrån skolans geografiska förutsättningar.
Samtliga cykelställ ska vara vandalsäkra.
Vid högstadieskolor och idrottshallar ska cykelställ vara vandalsäkra.

6.1 Återställande av hårdgjorda ytor och grönytor

Återställning ska genomföras av befintliga asfaltytor på angränsande gator, gång- och cykelvägar och trottoarer. Återställning av närliggande planterings- och gräsytor ska alltid utföras med grästurf. Eventuella skador på befintliga vägmärken och gatunamnskyltar ska åtgärdas.
Skador på övrig vegetation ska återställas.

7.1 Kontinuterlig skötselplan

Markentreprenören ska ansvara för att skötselplan upprättas. Skötselplanen ska omfatta:
– Träd (uppbyggnadsbeskärning och korrigerande beskärning, borttagning av trädstöd etc.).
– Buskytor och perenna ytor (manuell ogräsrensning, vår- och höststädning).
– Gräsytor (antal klippningar per säsong, uppsamling av gräsklipp, typ och mängd av gödning, tidpunkter för gödning, vår- och höststädning).
– Lekredskap och utemöbler (inoljning av trädetaljer, utbyte av slitna delar, månadstillsyn, årsbesiktning av lekredskap och fallskyddsunderlag).
– Hårdgjorda ytor (vår- och höststädning med grusupptagning och upptagning av höstlöv, bättringsmålning av trafiklinjer, fogning med foggrus 0 – 4 mm i platt- och markstensytor).

7.2 Snöröjningsplan

Snöröjningsplan ska upprättas och överlämnas till beställaren. I snöröjningsplanen ska det framgå vart maskinröjning och handskottning sker. För maskinröjning ska även snöhögszoner inringas.

7.3 Skötsel av markanläggning under garantitiden

Det vill säga skötsel från och med godkänd slutbesiktning och inklusive etableringskontroll av växter, fram till garantitidens upphörande. Denna skötsel kan utföras av anläggande markentreprenör eller av upphandlad förvaltningsentreprenör inom driftområdet. Projektörer och projekt-/projekteringsledare samråder med berörd förvaltare om ovan skötsel ska ingå i anbudet eller om driftentreprenören anlitas.
I varje projekt måste markprojektör tillsammans med ansvarig förvaltare avgöra om anlitad anläggningsentreprenör under byggtiden ska sköta alla gräsytor inom fastigheten, även de som kanske inte påverkas av ombyggnaden/nybyggnaden.
Projekt-/projekteringsledare kontrollerar detta under granskningsmöten.
I garantiskötseln ska följande ingå:
– Minst samma som FVE-avtal Markbeläggningar.
– Skötsel av markbeläggningar genom att åtgärda eventuella snubbelkanter (plattor som satt sig, efter dålig läggning eller bristfällig packning) och lågpunkter efter sättningar. Detta kan betyda att delar av överbyggnaden måste justeras och att platt- eller markstensytor måste läggas om.
– Fogar ska kompletteras med stenmjölfraktion 0-4 mm. Ovan hårdgjorda ytor och asfaltytor vår- och höststädas genom skräp- och sandupptagning samt lövuppsamling.
– Fogar rensas på ogräs.
– Sandning ska ske vid halkrisk, vintertid.
– Stenmjölsytor ogräs rensas med skyffeljärn och manuellt arbete som uppsamling av skyfflat ogräs. Ytor som anpassats för detta, genom tillräcklig tjocklek utav stenmjöl, kan ogräs harvas och sedan samlas de lösa ogräset upp manuellt.

Linjemålning

Målade linjer kompletterings målas med färg respektive extruderad massa påföres om det använts vid anläggning.

Utrustning och lekredskap

Skötsel ska utföras av nya utemöbler och lekredskap enligt varje leverantörs skötselanvisning (inoljning av träytor och efterdragning av bultar och skruvar).
Lekutrustning ska ses över funktions- och säkerhetsmässigt med månadstillsyn och årsbesiktning (som protokollföres och fotodokumenteras).

Brunnar i mark

Spol-brunnar samt systemet ansluts till dagvatten-servis nedströms övriga dagvatten-systemet via separat brunn med sandfång. Rännstens- och tillsynsbrunnar samt dräneringsbrunnar med sandfång slamsuges en (1) gång varje vår och en (1) gång varje höst under garantitiden. Intyg på spolning och slamsugning uppvisas till beställaren. Fettavskiljare tömmes enligt separat avtal.

Träd

Skötsel av träd ska utföras genom att växtbäddarna vattnas och hålles fuktiga under säsongen. Uppslag av frö- och rotogräs rensas bort manuellt. Uppbindning justeras.
Uppbyggnadsbeskärning av trädet ska utföras så att växtens egenart bibehålles och att dubbelstammar borttages. Beskärning av torra grenar, kvistar samt borttagande av vattenskott på trädstammar. Bekämpning av skadedjur och växtsjukdomar utförs omedelbart efter angreppets eller skadans uppkomst. Döda träd utbytes under kommande planteringssäsong, vår eller höst. Arbetet utförs av yrkeskunnig personal.

Planteringsytor

Skötsel av buskar ska utföras genom att växtbäddarna vattnas och hålles fuktiga under säsongen. Vattning av solitära buskar i gräsytor utförs när så erfordras.
Uppslag av frö- och rotogräs rensas bort manuellt (rensas minst 1 ggr/mån tiden maj-september). Täckbark påföres. Täckgrus får inte förekomma. Kanthuggning utförs mellan planteringsytor och gräsytor så att en jämn och rak kant erhålls. Arbetet utförs i samband med ogräsbekämpning i planteringsytor. Beskärning av torra grenar och kvistar utförs.
Etableringsbeskärning utförs under andra växtsäsongen av de buskarter som har långa slanka årsskott. Döda buskar utbytes omgående. Krukodlade växter användes.
Fordon och redskap som används för skötsel av vegetationsytor ska vara anpassade så att inte jordkompaktering uppstår.
Skötsel av perenner och klätterväxter ska utföras genom att växtbäddarna vattnas och hålles fuktiga under säsongen. Uppslag av frö- och rotogräs rensas bort manuellt.
Klätterväxter binds upp.
Skador på gräs och växtbädd ska repareras så snart en skada uppstår. Skötsel av gräsyta ska utföras genom att gräset vattnas och hålls fuktigt under säsongen. Gräset klipps första gången vid uppnådd höjd 70 mm, varvid en tredjedel av stråhöjden klipps av. Ytorna ska inte klippas kortare än 40 mm. Under växtsäsongen klipps gräset så snart stråhöjden överstiger 60 -70 mm. Gräsklipp samlas ihop och borttransporteras. Om förskolan har en lövkompost får gräsklippet läggas i den. Gräsytan klipps två (2) gånger efter godkänd slutbesiktning av entreprenören därefter av beställaren. Vattning utförs tills två klippningar gjorts av entreprenören. Övergödsling utförs en (1) gång i maj och en (1) gång i juli månad. Gödsling ska utföras med spridare vid fuktig väderlek eller i samband med vattning. FVE ska meddelas efter två (2) klippningar.
Entreprenören ska anmäla till beställaren varje gång när:
Övergödslingsarbetet utförts.
Rensning av planteringsytor utförts.
Etableringsbeskärning av buskarter med långa slanka årsskott utförts.
Etableringsbeskärning av träd utförts.
Då gräsytor klippts 1: a och 2: a gången efter slutbesiktning.
Gemensam avsyning ska utföras efter åtgärder enligt punkterna under 7.3. Kemisk ogräsbekämpning är inte tillåten. Om skötsel inte utförts inom två (2) veckor efter utgången månad av ovanstående punkter, har beställaren rätt att med egen personal eller annan entreprenör utföra skötseln och debitera kostnaden för detta till ansvarig entreprenör. Garantin påverkas inte av ovan åtgärd.