ÖVERORDNAT SYSTEM DHC
Driftlarm
Driftlarmsfunktion för övervakning
Skydd mot spridning av legionella
Reglersystem
Tredjepartsutrustning och OEM produkter
P – APPARATER, LEDNINGAR MM I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT
SBD – KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR
SC – EL OCH TELEKABLAR mm
SEB.1 – Reläer
SEC – säkringar och dvärgbrytare
SFD – DATAKOMMUNIKATIONSENHETER
SFE – DATORPROGRAMVAROR
SKB.51 – Apparatskåp
Rökdetektorcentral
UB – GIVARE
UE – STÄLLDON
UEC.1 – Ställdon för ventil, elektriska
UFB – STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA
STYRSYSTEM
UFF – SIGNALOMVANDLARE, LOGIKENHETER, BÖRVÄRDES
OMSTÄLLARE M M
MÄTARE MED SAMMANSATT FUNKTION
Kökskyla
Y MÄRKNING, KONTROLL, DOKUMENTATION M M
BILAGA 1 Larmhanteringslista, 2021-12-01

Syftet är att uppnå en tillgänglig, lättanvänd och optimerad Styr/övervakning väl anpassad till kommunens drifts-, och förvaltningsorganisation. Hela systemet ska konstrueras och byggas med tillräcklig skalbarhet, flexibilitet och öppenhet samt i möjligaste mån vara bakåtkompatibelt. Styrentreprenören ombeds ge förslag på förbättringar som kan tillföra anläggningen en bättre funktion och driftsekonomi.
Entreprenör äger rätt att ändra placering av apparat etc. Sådan ändring ska dock godkännas av beställaren och dokumenteras i protokoll, beställningsskrivelse eller liknande.

Allmän orientering DHC

Motala kommuns dataundercentraler inklusive WEB-DUC:ar och PLC/RC kommunicerar genom kommunens TCP/IP nätverk för fastighetsteknik.
Nätverket administreras av IT Motala Kommun. SÖ-Anläggningarna ovan ska kopplas upp mot kommunens WebPort-portal med dubbelriktad SCADA-funktionalitet inklusive mätvärdesinsamling enligt omfattning normal alternativt detaljerad, se bilaga # driftkortsexempel.

Tekniknät och DHC-datorer
Kommunikation mellan DUC/PLC-nivå och DHC-datorer ska ske över Motala kommuns V-Lan fastighetsteknik via TCP/IP protokoll och DHCP-adressering
Installationsbehov och komplettering av nödvändig nätverksanslutning ska klargöras vid projekteringsmöten. Beslut, beställningar samt vem som ansvarar för respektive utförande ska föras till protokollet.
Förbindningen mellan nätverksuttag i/vid apparatskåp och DUC/PLC utförs av styrentreprenören.
Anmälan MAC-adresser samt övriga nätverksparametrar tillhandahålls av:
IT-Motala kommun, Tel: 0141-225047
Lista med aktuella/anmälda MAC-adresser ska även tillställas Beställare.

Kommunikation på fältnivå
Kommunikationen mellan DUC/PLC:n samt I/O-moduler på fältnivå sker med varje fabrikants egna protokoll, För mätvärdesinsamling ska M-Bus användas. Endast öppna och standardiserade protokoll får användas.
Parametrar för ventilationsaggregat, reglercentraler och övriga process-enheter ska läsas upp/behandlas i DUC/DHC i omfattning så att krav beskrivna i denna anvisning uppnås.
Beroende på vald utrustning, fältbusstyp och topologi ska den prefabricerade utrustningen anslutas till något av följande alternativ:
Ansluts till lämpligt placerad DUC/PLC- utrustning för signalbehandling enligt funktionsbeskrivning, samt vidarekopplas till överordnat system DHC. Anslutning och kommunikation mellan process-enheter och PLC/DUC görs via standardiserade protokoll enligt ovan.
2. Ansluts direkt till tekniknät via TCP/IP inom fastigheten via utrustningens eget webbgränssnitt/server med konfigurerad länk i överordnat system (DHC).
För drift/underhåll väsentliga parametrar och indikeringar inklusive mätvärdesinsamling ska alltid anslutas via punkt 1 ovan, detaljerade inställningar och avläsningar kan hanteras enligt punkt 2.
Kompilering mellan olika protokoll undviks.
Styrentreprenören ska i samtliga installationsfall enligt ovan, alltid ansvara för att alla funktioner enligt beskrivning erhålls.
Styrentreprenören ska informera sig om, och utföra alla nödvändiga anpassningar som krävs för en fullgod samfunktion mellan egen levererad utrustning och andra i anläggningen tillhörande process-enheter med styrutrustning från tredje part.
Resultatet ska syfta till att erhålla god systemintegration med tillräcklig funktionalitet för drift och förvaltning.

Dynamiska flödesbilder i DHC översiktsbild
En översiktsbild ska finnas för presentation av hela det aktuella objektet, översiktsbild ska innehålla:
-Länkytor eller knappar som vid påverkan öppnar önskad processbild.
-Översikt av tidkanaler med direktlänk till berört tidsschema.
-Beteckning, Populärnamn och fotografi på berörd byggnad/objekt.
-Översiktsbild med aggregatplacering och installationer.
-Planritningar med visualisering av samtliga förekommande referensgivare.
-OVK omkopplare ska finnas i DHC där aggregatet kan växla mellan Auto-Minflöde-Maxflöde.

Processbilder
Flödesbilder ska utformas med ren struktur, samt i mesta möjliga mån följa tillhörande driftkortsstandard. I samtliga bilder ska klart framgå vad varje enskild bild åskådliggör enligt följande: Objekt, byggnad, anläggning, aggregat, apparatskåp och DUC-beteckning.
Färger i flödesbilder och driftkort ska vara enligt Motala kommuns standard för driftkort, kortfattad beskrivning nedan:
-Intagskanal (före VVX): Blå, tonad
-Tilluftskanal (efter VVX): Röd, tonad
-Frånluftskanal (före VVX): Orange, tonad
-Avluftskanal (efter VVX): Brun, tonad
-Vätskeburet kylsystem: Blå, tonad
-Vätskeburet värmesystem: Röd, tonad -Bakgrund: Ljusgrå eller vit
Uppdatering av processvärden ska ske automatiskt i realtid.

Flödesbilder ska innehålla:
-Visning av samtliga dynamiska ärvärden för ingående givare och symbol.
-Alla bilder ska innehålla visning av utetemperaturen. (Visningsfärg: Blå)
-Även aktuellt tryck och nivå i expansionskärl ska visas i bild för VS-system.
-Visning av dynamiska utsignaler för samtliga reglersekvenser intill symbol. (Visningsfärg: Grön)
-Visning av status för driftindikeringar genom visning grön färg i symboler vid status aktiv, och vid inaktiv ska den vara i bakgrundsfärg.
-Visning av alla förändringsbara börvärden samt länk till inmatningsfunktion. (Visningsfärg: svart)
-Börvärdeskurvor med inmatningspunkter för X och Y- led som länk till berörd inmatningsfunktion.
-Visning av alla börvärden.(Visningsfärg: Grön)
-Visning av tidkanaler med symbol, samt länk till berört tidsschema.
-Symbolfärg: aktiv tidkanal = Grön, inaktiv tidkanal = vit
-Knappar för länkning mellan processbilder i fastigheten samt till översiktsbild.
-Knappar eller länkytor för växling mellan anläggningsdelar (i större anläggningar).
-Visning av larmande objekt intill, eller i symbol.
(Indikeringsfärg och karaktär i utlöst tillstånd: Röd/blinkande) (Indikeringsfärg och karaktär i kvitterat tillstånd: Gul/fast). -Spjälläges-visning för samtliga ingående rök- och brandspjäll via symbol. (Normaldrift: Grön symbol)
-Länk till berörd funktionstext som visas lika som tillhörande driftkort.
-Textindikering av aktiverad brandfunktion samt brandspjällmotionering.
(Vid centralt brandlarm: Blinkande röd text ”Centralt brandlarm!”). (Vid intern rökindikering: Blinkande röd text ”Intern brandfunktion aktiv!”).(Vid spjällmotion: Blinkande grön text ”Spjällmotion!”.
Om vissa funktioner överstyr andra funktioner ska detta framgå i flödesbild och överstyrda börvärden ska ändra färg från svart till grå.

Övriga bildvisningsfunktioner
För fullgod driftövervakning ska även följande grafiska funktioner finnas:
-Larmlista med tillhörande kvitterings-, och historikfunktioner.
-Larmer presenteras enligt övergripande Larmlista, se Bilaga 1.
-Presentation av loggade processvärden, såväl grafiskt som tabellformat.
-Presentation av händelser i systemen med spårning i realtid. (Inmatade operatörskommandon, kommunikationsproblem, larm mm.)
-Dokumentflik, med driftkort och funktions-texter.

Utgörs av totalt 3 st larmkaraktärer, driftlarm –A, -B och -C.
Varje enskilt apparatskåp ska förses med summalarmutgång för respektive karaktär samt vara hård- och mjukvarumässigt anslutna till DUC/PLC.
DUC/PLC ska generera driftlarm enligt beskrivning i detta avsnitt.
Samtliga driftlarm ska dirigeras till DHC för central och distribuerad övervakning enligt bilaga 1.

Drifttidsmätning
Samtliga fristående motorer för fläktar och pumpar med märkeffekt ≥ 1Kw ska förses med drifttidsmätning i ackumulerade timmar avläsbart i DUC.

Driftlarmsfunktion för övervakning

Hantering av driftlarm finns redogjorda i bilaga 1 i denna beskrivning. Denna lista omfattar endast grundläggande objekt, men ska också vara ledande vid montage av övrig utrustning som innehåller driftlarm.
Larmtext som presenteras i Operatörspanel eller DHC ska föregås av objektbeteckning och aggregatbenämning.

Temperaturavvikelselarm

Avvikelselarm för temperaturreglering samt givarvärden ska vara årstidsrelaterade.
Larmfunktionen ska förreglas av utomhustemperaturen samt årskalender för att förhindra obefogade driftlarm under tillämpliga perioder.

Centralt brandlarm
I de fall centralt brandlarm ska styra aggregat m.m. så ska detta ske hårdkopplat, ej skickas via DUC/SÖ-system.

Legionella-desinfektion omklädningsrum gymnastik mm.
Styranläggningen ska förses med styrfunktion som med inställda tidsintervall höjer utgående varmattentemperatur till 70°C och därefter öppnar ett antal elektriskt styrda duschar så att rörsystemet inkl. Dusch-huvuden kan genomspolas med varmvatten under 20 sekunder, inställbart.
Funktionen förreglas över närvarodetektorer i respektive dusch-utrymme eller aktiverat inbrottslarm för sådan lokal.
Ventilation aktiveras med forcerat flöde i dusch-utrymme samt ha en eftergångstid på 60 minuter efter sista spolning, inställbart.
Om inte inställd temperatur uppnås på särskild referensgivare varmvatten i längst bort från undercentral beläget duschrum ska B-larm avges.
Separat trendlogg på referensgivare varmvatten ska finnas.

Hygien-spolning Legionella
Denna syftar till att motverka stillastående vatten och därmed försämrad vattenkvalité. Automatisk aktivering/genomspolning av duschar med 38 °C varmvatten via i DUC programmerad tidkanal för valbar frekvens och varaktighet, utgångsvärde en gång/dygn och 30 sekunders varaktighet.
Ventilation aktiveras med forcerat flöde i dusch-utrymme samt ha en eftergångstid på 60 minuter efter sista spolning, inställbart.

Reglersystemet utförs enligt funktionsbeskrivning i respektive driftkort.
Möjlighet till manuell drift via OVK-omkopplare, provning etcetera ska finnas.
Reglerdon ska inta 0-läge i system som ej är i drift, om ej annat anges på driftkort.

Programmeringen av DUC/PLC omfattar nedanstående funktioner om inte andra anläggningsspecifika behov finns. Styrentreprenören ombeds ge förslag på förbättringar som kan tillföra anläggningen en bättre funktion och driftsekonomi.
Inloggning via OP-panel ska programmeras i tre olika nivåer med lösenordsskydd enligt följande:
1. Endast läsning.
2. Manövrering och ändring av tidkanaler, kvittering larm
3. Åtkomst samtliga parameteruppsättningar.

Se även under rubrik Tekniknät och DHC-datorer ovan.
Anläggningar som installeras med prefabricerade produkter och inbyggd eller påbyggd styr/reglerutrustning ska integreras med den datoriserade övervakningen. Samtliga prefabricerade styrutrustningar ska styras och övervakas med full funktionalitet från DHC så att loggning, ändring av börvärden, larmhantering och visning av är-,börvärden kan utföras via apparatskåp och vidare till DHC.
Dokumentationen av prefabricerad styrutrustning ska utföras enhetligt på samma sätt som platsbyggd styrutrustning så att exempelvis driftkort upprättas på ett enhetligt sätt.
Vid delad entreprenad ska erforderlig programmering och hårdvara som krävs för att erhålla önskade funktioner i AS/DHC utföras av styrentreprenören. Styrentreprenören ska därför alltid inhämta nödvändig information om tilltänkt produkt från sidoentreprenörer.
Om vald prefabricerad utrustningen inte uppfyller funktionskraven enligt denna handling ska systemet kompletteras med de saknade funktionerna genom erforderlig hård- och mjukvara i DUC/PLC.

Reglernoggrannhet

Noggrannhet gäller mellan mätvärde och börvärde. Pendelfri reglering ska erhållas efter insvängning. Stabil reglering ska vara uppnådd efter ett insvängningsförlopp av 4 perioder, orsakat av en börvärdesändring min 10 % av mätgivarens område. Maximal insvängningstid 5 min vid förändring av börvärde. Inga självsvängande reglerkretsar tillåts. Reglerkretsen omfattar samtliga komponenter som påverkar funktionen såsom ventiler, växlare, ställdon etcetera.

Öppningar och genomföringar

Håltagning för ingående installationer, fästdon etcetera ingår i styr-entreprenörs åtagande

Prefabricerad shuntgrupp, eller lös reglerventil ska levereras av styrentreprenören och installeras av rörentreprenören.
Lös cirkulationspump ska levereras och monteras av rörentreprenören. Styr samordnar med denne så att eventuella tilläggsmoduler för till exempel energi-mätning monteras och har rätt funktion.
Styrentreprenören ansvarar för rätt elektrisk inkoppling av el-utrustning såsom cirkulationspumpar och startutrustning. Startutrustningen ska vara monterad tillsammans med DUC/PLC- utrustning i gemensamt apparatskåp.
Styrentreprenören ska leverera och installera anpassat ventilställdon med tillhörande montagetillbehör, så att avsedd funktion uppnås.

Styrentreprenören får nyttja EL-entreprenörens kanalisation där detta är möjligt. Den kanalisation som utförs av denne framgår av installationsritningar. Där kanalisation saknas ska erforderlig kanalisation utföras av styrentreprenören .
Intern kanalisation i apparatrum ska utföras av styrentreprenören.
Kanalisation ska utföras med hjälp av kabel-, och trådstegar, vinkelprofil, kabeljärn och plaströr.
Kabelförbindning till enskild komponent kan utföras med klamrat plaströr.
Spänningsutjämning utförs enligt gällande norm och standard.

SBE.2 Apparatdosor

Rumsplacerad utrustning under undertak utförs som infälld installation.

SBK.1 Stativ för el utrustning

El centraler och apparatskåp monteras på stativ, så att utrymme mellan vägg och monteringsskena blir minst 50 mm.

SC – El och telekablar m.m

Matningskabel till apparatskåp förläggs av el-entreprenör som också ansluter denna elektriskt till huvudbrytare i apparatskåpet.

SCN – KABLAR FÖR BUSSYSTEM
Nätverkstopologi för fältnivå ska framgå av dokumentationsdel tillhörande styrentreprenad för apparatskåp.
Samtliga buss- och kommunikationskablar ska märkas med kabelmärkning samt finnas med i dokumentationsdel.

SDC.3 – Kopplingsplintar
Alla ledare i ledning inklusive outnyttjade reserver uppkopplas på kopplingsplint.
Högst två inre och högst en yttre förbindningsledare får anslutas på en och samma sida av kopplingsplint. Ej använda parter i mångledare uppkopplas på plint och dokumenteras.
Kopplingsdosa på kanalisation eller stegmontage ska monteras på för ändamålet avsedd.dosplåt.
Skarv mellan fast förlagd kabel och rörlig komponent ska utföras med kopplingsdosa, För anslutningskablar till rörlig utrustning förses dosa med dragavlastning

SEB.1 – Reläer

I entreprenaden ingående reläer och skydd m.m. ska om möjligt vara av samma fabrikat.

SEB.11 – Hjälpreläer
Tillslagsindikering i form av lysdiod eller tydlig mekanisk indikering ska finnas.
SEB.13 – Tidreläer
Elektroniskt tidrelä av instickstyp ska användas med tillslagsindikering via lysdiod.

SEB.141 – Strömreläer
Enfasmotorer med effekt ≥ 350 W vars funktionalitet inte övervakas på annat sätt ska förses med strömrelä för att indikera driftfel.