God tillgång på syre och vatten är avgörande för att träd ska kunna växa och må bra. Det är extra viktigt om träden står i en gatumiljö där de utsätts för stora påfrestningar, som exempelvis grävningar, salt, föroreningar, vattenbrist eller mekaniska skador.

Träden måste få ta plats, både över och under mark. Det finns många skäl att noggrant planera placeringen av träd:

• Träden ska kunna etablera sig, ha möjlighet att växa och bli långlivade.
• Träden ska kunna bli det stadsbyggnadselement som var planerat.
• Träd ska upplevas som ett positivt inslag i stadsmiljön och inte orsaka skador eller problem.
• Kraven på fri sikt och fri höjd i trafiken måste kunna nås.
• Grenar får inte täcka belysning, skyltar, trafiksignaler med mera.
• Risken för att rötter orsakar skador i beläggningar minskar om träden får rätt utrymme
• Risken för att rötter tränger in i ledningar och brunnar minskar om träden får rätt utrymme.
• Risken för att trädrötter skadas vid ledningsschakt minskar om träden får rätt utrymme.

Trädrötter söker sig dit de hittar bäst förutsättningar för vatten och näring samt för gasutbyte. Ju mindre utrymme trädet får, desto viktigare är det att trädet får tillräcklig substrat-volym (tillräcklig mängd jord eller annat substrat) för rötterna samt att substratet motsvarar artens krav. En god tillgång till träd är prioriterat i stadsmiljön. Därför kan en mindre substrat-volym användas i undantagsfall, efter noggrant övervägande av valet av både art och växtbäddslösning. Undantag ska göras i samråd med den som är ansvarig på enheten Gata och Park.

Generella krav

Aktuell lagstiftning som miljöbalken, plan- och bygglagen och kulturminneslagen ska alltid följas. Det kan gälla biotopskyddade alléer, byggnadsminnesförklarade alléer och träd som är skyddade, exempelvis för att de är särskilt skyddsvärda eller genom bestämmelser i detaljplanen.

Innan ett arbete påbörjas, ska hela arbetsområdet med vegetation och markutrustning besiktigas och dokumenteras.

Befintliga träd

Befintliga träd som står i eller i direkt anslutning till ett arbetsområde, och ska sparas, ska skyddas i enlighet med Standard för skyddande av träd vid byggnation. Det gäller även områden för upplag, parkering och transporter vid arbetsområdet.

Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0

Schaktning får inte göras inom ett område på 4 meter utanför trädkronans droppzon (kronans utbredning) utan ett godkännande genom grävtillstånd eller från ansvarig på enheten Gata och Park.

Schaktning i ett träds rotzon kan inte alltid undvikas. När sådana ingrepp måste göras ska det ske med stor varsamhet och kraven på åtgärder ska beskrivas i bygghandlingarna. Rötterna får inte utsättas för torka eller kyla. Om rötter friläggs ska de skyddas mot uttorkning, exempelvis med täckning av våt juteväv.

Rötter får inte slitas av. Alla blottlagda rötter med en diameter på 50 millimeter eller mindre ska kapas och beskäras med sekatör eller beskärningssåg. Snitten ska ligga rakt och jämt. Grövre rötter, med en diameter på 50 millimeter eller större, får inte kapas.

Återställningsarbeten och ersättningsmaterial ska besiktigas och godkännas av beställarens byggledare tillsammans med ansvarig på enheten Gata och Park.

Det får inte bli packningsskador i trädens växtbäddar. Om markytan vid ett träd kan komma att belastas med upplag eller trafik ska lämpliga åtgärder vidtas för att undvika skador på marken.

Träd som skadas ska värderas ekonomiskt med Alnarpsmodellen. Det ska framgå tydligt i förfrågningsunderlaget i samband med upphandlingar.

Alnarpsmodellen-2.2 

När träd behöver beskäras ska ansvarig på enheten Gata & Park kontaktas. Eventuella åtgärder beslutas i samråd och beställs enligt förvaltarens rutiner.

Nya träd och växtbäddar

När nya träd planeras in ska hela växtbädden beskrivas i projekteringshandlingen.

Små träd med en höjd på 6–10 meter (exempelvis prydnadskörsbär) ska ha 5–7 m³ jordvolym. Mellanstora träd med en höjd på 10–15 meter (exempelvis oxel, ginkgo eller naverlönn) ska ha 7–15 m³ jordvolym. Stora träd med en höjd på 15–20 meter (exempelvis lind, ek eller lönn) ska ha 15–20 m³ jordvolym. Om skelettjord eller andra växttillgängliga substrat eller strukturer används, ska den minsta volymen för små träd vara 15 m³, för mellanstora träd 22 m³ och för stora träd 45 m³.

Om det inte går att tillgodose den minsta jordvolymen måste tekniska lösningar som skelettjord eller andra växttillgängliga substrat eller strukturer användas. Ett alternativ är att göra en kanal av skelettjord eller lägga rör med växtjord som går från trädets växtbädd till en närliggande grönyta.

Om ett träd står i en hårdgjord yta ska den öppna ytan runt trädet vara så stor som möjligt, minst 1,5 x 1,5 meter.

Växtbäddar, skelettjordar och andra växttillgängliga substrat eller strukturer under hårdgjord gatumark är bara tillåtna under gång- och cykelbanor samt parkeringsplatser för cyklar och personbilar.

Vid projekteringen behöver träd samplaneras med ledningar och kablar. Nya ledningar för el, fiberkabel och liknande är inte tillåtna i växtbäddar för träd.

Trädens placering i förhållande till belysning, skyltar och trafiksignaler ska kontrolleras och jämföras med trädens uppskattade framtida höjd och bredd på platsen, för att undvika en framtida konflikt.

Avståndet till gångbanor, cykelbanor eller kombinerade gång- och cykelbanor ska vara minst 1 meter från trädets centrum. Avståndet till gator ska normalt vara minst 1,5 meter från trädets centrum.

Träd som står vid en gata ska efter hand kunna stammas upp till fri höjd på 4,6 meter. Träd som står vid en gångbana ska efter hand kunna stammas upp till 2,5 meter och vid en cykelbana till 3.5 meter.

Avståndet mellan träd och byggnader ska normalt vara minst 5 meter. När det inte går att placera trädet minst 5 meter från byggnaden, ska trädet placeras utifrån platsens förutsättningar. Träd som kräver återkommande beskärning ska undvikas.

Trädets art och sort ska anpassas väl till platsen och de förutsättningar som gäller där.

I första hand ska E-märkta träd och växter användas, för att säkra härdighet och kvalitet.

Träd som planteras ska hålla hög kvalitet och följa GRO -Kvalitetsregler för plantskoleväxter.

GRO – kvalitetsregler för plantskoleväxter

Störar som används för att binda upp träd ska vara obehandlade. Som alternativ till trädstöd kan jordankare användas. Uppbindningar ska generellt sett göras lågt och bindslen ska vara av naturmaterial. Uppbindningen ska vara fast och inte skava på trädets stam när det blåser.

Generella rekommendationer

Vid plantering av träd bör kraven på fri sikt följa Trafikverkets regler för gators och vägars utformning, VGU.

Träd bör stå så centrerat i växtbädden som möjligt.

Planeringsmåttet mellan trädplantering och VA-ledningar bör vara 4 meter. Ledningar för el, fiberkabel och liknande tillåts generellt inte i växtbäddar för träd.

Formklippta träd bör undvikas med tanke på de höga driftkostnaderna. Det kan dock vara motiverat som ett gestaltningsinslag. Då är det viktigt att precisera kronans framtida bredd, höjd och form.

Trädval

Ett varierat trädbestånd är viktigt och bör eftersträvas för att sprida risken för sjukdomar och andra artspecifika angrepp.

Arter som ger klibbig honungsdagg eller som får bär eller frukt, bör undvikas i direkt anslutning till bil- och cykelparkeringar, gång- och cykelbanor, sittplatser och liknande platser där det kan bli ett problem. Exempel på sådana arter är lind, hästkastanj och fruktbärande träd.

Den minsta kvaliteten för träd i gatumiljö bör vara storlek 20–25 centimeter och i parkmiljö storlek 16–18 centimeter. Det är ett riktvärde som också beror på arten och syftet med planteringen.

Träd bör helst vara depåodlade.

I vissa trafikytor och trafiksituationer kan väl valda flerstammiga, uppstammade träd vara ett bra alternativ för att få in gatuträd av trafiksäkerhetsskäl (exempelvis i vissa rondeller).