Gaturummet

När gator och vägar ska planeras, projekteras och byggas ska du ta hänsyn till många aspekter. Gatan ska till exempel upplevas som framkomlig, trygg och säker oavsett vilken typ av trafikant som ska använda den. Den ska dessutom klara hård belastning och vara långsiktigt hållbar

Redan vid planeringen behöver man tänka på trafiksäkerhet och framtida drift och underhåll. Vid gestaltning och projektering är det viktigt att ta hänsyn till ledningar under mark, belysning, skyltar, träd och andra inslag i gaturummet.

 

Krav

Läs det här först:
Trafikreglering
Projektering

 

Vid planering och projektering av gaturummet ska följande dokument användas:

Riktlinjer för säkra cykelvägar

Vegetation

Östgötatrafiken hållplats- och stationshandbok (under framtagande just nu)

Stadsmiljöprogram

Det är varje projektörs ansvar att dimensionera överbyggnaden på gatan. En dimensionering ska göras oavsett om det handlar om nybyggnad eller ombyggnad.

När en gata projekteras ska hänsyn tas till befintliga och nya ledningar. Se avsnittet Tillstånd och dispenser.

Gångbanor ska ha en fri höjd på minst 2,5 meter, cykelbanor minst 3,2 meter och körbanor minst 4,6 meter.

Det ska vara fri sikt i gatukorsningar. Där det är biltrafik ska det vara en fri sikttriangel på 10 meter. På gång- och cykelvägar ska det vara minst 5 meter fri sikt i korsningar, men sträva efter 10 meters sikttriangel.
Häckar och buskage på Motala kommuns webbplats

Allt arbete i vägmiljö innebär en arbetsmiljörisk, som måste vägas in vid planering och projektering, enligt 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Regelverket gäller både byggnation och framtida drift och underhåll.

Drift- och underhållsinstruktioner ska tas fram vid projektering av alla nya tekniska lösningar, installationer, byggnadskonstruktioner samt när ytbeläggningar eller material som är nya i staden ska användas.

Rekommendationer

Sträva efter att skapa enhetliga ytor, med samma material och samma tjocklek. I gatumiljö är det extra viktigt eftersom skarvar och materialblandning skapar svaga punkter. Det kan leda till skador i ytskikten, något som försvårar framkomligheten och ökar underhållsbehovet.

Ytor som inte kan skötas med maskiner bör undvikas på eller intill vägar. Exempel är mindre gräs- och vegetationsytor i refuger, rondeller eller planteringar intill gator.

På svårskötta ytor och större stensatta ytor som sopas regelbundet kan ett alternativt fogmaterial vara krossad betong, en blandning med krossad betong eller ett annat material som skapar täta fogar. Exempel är runt bänkar, cykelställ, skyltar, i refuger med mera.

Ett bra beläggningsalternativ för svårskötta ytor som refuger kan vara en Y1-yta, det vill säga en asfaltsyta som är förseglad med sten.