ÖP syftar till att översiktligt inventera de lokala förhållandena för mark- och vatten och fastställa kommunens principer för bebyggelsens utbredning och innehåll.

I PBL finns ett krav att kommunerna i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Den övergripande dagvattenhanteringen för kommunen ska presenteras och strategiskt placerade lågpartier och grönstråk för dagvattenhantering ska identifieras. Översiktsplanen ska redovisa översvämningsområden och instängda områden där det inte lämpar sig med bebyggelse. I ÖP kan även större befintliga problemområden identifieras.

Följande delar ingår inom ÖP arbetet för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Övergripande dagvattenhantering för områden identifieras.
• Lågpartier samt blå-och grönstråk för möjlig dagvattenhantering identifieras.
• Översvämningsområden och andra befintliga problemområden identifieras där dagvattenfrågan måste lösas.
• Instängda områden identifieras där dagvatten måste lösas.
• Föreslagen ÖP ska bidra till att kommunen ska nå en hållbar dagvattenhantering.
• Anger generella riktlinjer för att säkra byggnation i kommunen.

En fördjupad översiktsplan (FÖP) eller planprogram (PP) upprättas om behov finns, och om området och dess påverkan på omgivningen behöver studeras ur ett bredare perspektiv.

En dagvattenutredning ska tas fram i samband med utformningen av FÖP/planprogram och i detta fall handlar det ofta om en övergripande utredning. På initiativ av planhandläggare innan startmöte kontaktas berörda i tillhörande projektgrupp alternativt kommunens dagvattengrupp gällande genomgång av checklista, se bilaga 5 Checklista för dagvatten inför uppstart av projekt. Checklista är en kunskapsinsamling och som ligger som grund för beställning av dagvattenutredning. Mer information kring dagvattenutredning finns i kapitel 9.5 samt bilaga 6 Rutin för dagvattenutredning med checklista.

I planen ska grundkartor med marknivåer presenteras. En principiell höjdsättning av den planerade bebyggelsen görs för att säkerställa att extrema nederbördstillfällen kan hanteras utan att bebyggelsen översvämmas. Utrymmen för ytavrinningsvägar, grönstråk och fördröjning reserveras i planen. Befintliga förhållanden som lågstråk och lågpunkter reserveras i första hand för dagvattenlösningar.

Avrinningsområden inom planområdet identifieras genom en kartläggning av vattendelare. Vidare ska nedströms belägna områden som belastas av den planerade exploateringen redovisas. Utifrån påverkan nedströms kan det bli aktuellt med omfattande fördröjning av dagvattnet i området för att möjliggöra exploatering. I planen ska det tydliggöras vilka krav som ska ställas på fördröjning och infiltration av dagvatten i området.

Befintliga markavvattningsföretag, dikningsföretag och andra in- och utflöden från området ska inventeras och redovisas. Vidare ska förutsättningar framgå för den planerade exploateringen för att anpassas till befintlig bebyggelse, ledningar och vägar. Om planområdets dagvatten ska anslutas till befintligt system måste dess kapacitet kontrolleras.  Det är viktigt att anslutandet av ett nytt område inte orsakar risk för källar- eller marköversvämningar i nedströms belägna områden.

Recipienter som påverkas av planområdet ska identifieras och deras status redovisas. Databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsen) ska användas för att bedöma recipientens status och känslighet samt för att utläsa miljökvalitetsnormen. Det ska säkerställas att miljökvalitetsnormerna inte påverkas negativt.

Länsstyrelsen kan ställa krav och miljö- och hälsoskyddsenheten kan yttra sig gällande skydd av den aktuella recipienten eller för att minimera risken att förorena grundvatten. Det viktigt att beakta eventuella miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som kan finnas för området.

Särskilda krav och extra skydd kan krävas om området riskerar att påverka ett vattenskyddsområde eller ett Natura 2000 område. I planen ska det tydliggöras vilka krav som ska ställas på reningen från dagvatten i området.

Relevant underlag för hur dagvattnet ska hanteras i området kan komma från geohydrologiska eller geotekniska undersökningar. Markens beskaffenhet samt grundvattennivå och sättningsrisk påverkar valet av dagvattenlösningar. Vid en översiktlig utformning av dagvattenhanteringen är det viktigt att ta hänsyn till de befintliga vegetationsförhållandena och att reservera naturliga buffertzoner som våtmarker för dagvattenhantering.

Följande delar ingår inom FÖP/planprogram för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Kontrollera att samtliga delar som inkluderas i kapitlet om ÖP har hanterats och fortfarande är aktuella, i annat fall inkludera dem i arbetet med FÖP/planprogram.
• Dagvattenutredning för området, vilken klargör punkterna nedan och fungerar som underlag till FÖP/planprogram:
  • Identifiera behovet av områden där utredning av principiell höjdsättning och översvämningssäkring bör övervägas.
  • Identifiering av plats för ytavrinningsvägar, grönstråk och fördröjning.
  • Kartläggning av avrinningsområden.
  • Identifiera nedströms påverkan för anslutande områden.
  • Inventering av markavvattningsföretag, dikningsföretag, in- och utflöden.
  • Anpassning till befintlig bebyggelse, vägar och ledningar.
  • Anpassning till särskilda krav (MKN vatten, Natura 2000, vattenskyddsområde).
  • Recipientbedömning och recipientpåverkan.
  • Ta ställning till krav på fördröjning, infiltration och rening av dagvatten.
  • Kontrollera att föreslagen FÖP/planprogram bidrar till hållbar dagvattenhantering enligt policy.

Kommunen ska utvärdera lokaliseringen utifrån ett dagvattenperspektiv inför planbesked. Vid val av planområde ska hänsyn tas till kostnader för att upprätta en god dagvattenhantering.

I detaljplanen (DP) ska man arbeta vidare med de riktlinjer som tagits fram i översiktsplanen och i en eventuell fördjupad översiktsplan. Om det inte finns någon ÖP, FÖP eller planprogram för området ska de delar som behandlas i kapitlen ovan inkluderas i DP. Det är i DP som villkor för säkerhetshöjande och skadeförebyggande åtgärder kan ställas. (I samband med bygglovsprövningen är det för sent.) Detaljplanen klargör ansvar och rättigheter mellan de parter som berörs. En DP är ett juridiskt bindande dokument som ger den enskilde rätt (men ingen skyldighet) att bygga dock ska planens bestämmelser
alltid följas. När kommunen är huvudman för allmän plats medför det en skyldighet att färdigställa dessa.

Innan start av detaljplan (vid planbesked) ska en lämplighetsbedömning genomföras av området. På initiativ av projektansvarig/planhandläggare, kontaktas berörda i tillhörande projektgrupp alternativt kommunens dagvattengrupp gällande genomgång av checklista, se bilaga 5 Checklista för dagvatten inför uppstart av projekt. Checklista är en kunskapsinsamling till projektet/detaljplan samt en grund för beställning av dagvattenutredning. Beställning av dagvattenutredning görs på ett tidigt stadium av projektet/planarbetet då resultatet kan påverka utformningen av planområdet. Mer
information kring dagvattenutredning finns i kapitel 9.5 samt bilaga 6 Rutin för dagvattenutredning med checklista. Det är viktigt att beakta ÖP och eventuell FÖP eller planprogram med tillhörande dagvattenutredningar. Eventuella miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som kan finnas för området ska beaktas. Om kommunen i sin behovsbedömning ansett att det föreligger en risk för att MKN inte kommer att uppnås behandlas det i MKB för området. Då är det viktigt att man i detaljplanen visar att MKN kommer att uppnås för att planen ska kunna godkännas.

Vid utformning av DP ska kommunen klargöra om planområdet ingår i ett verksamhetsområde för dagvatten eller om den exploatering som föranleder
planläggningen medför att verksamhetsområde ska bildas/utvidgas. För att säkerställa att ett helhetsgrepp tas gällande dagvattenhanteringen är det en fördel om kommunen upprättar ett verksamhetsområde för dagvatten.

I detaljplaneskedet tas en detaljerad höjdsättning fram för området. Den ska säkerställa att extrem nederbörd och stigande vattennivåer inte kommer att orsaka skada på bebyggelsen. Med bebyggelse avses byggnader, infrastruktur och samhällsfunktioner. Som standard är att bebyggelsen ska klara minst ett 100-års regn utan att skada sker i kommunens detaljplaner.

I detaljplanen fastställs behovet av fördröjning och rening av dagvatten. En systemlösning för dagvattenhanteringen inom området tas fram.

Dagvattenhanteringen förprojekteras parallellt med att planförslaget tas fram för att säkerställa att den föreslagna dagvattenhanteringen är genomförbar. Platser för avledning, fördröjning och rening av dagvatten beskrivs och reserveras. I detaljplanen regleras allmänna platsers utformning samt användningen av de allmänna platserna, kvartersmarken och vattenområden. Markens utformning, vegetation och höjdläge kan också regleras. I genomförandebeskrivningen och exploateringsavtal/marköverlåtelseavtal fastställs det tekniska utförandet, ansvar, finansiering, drift och skötsel av i planen föreslagna dagvattenanläggningar. Om gemensamhetsanläggningar är nödvändiga för områdets funktion ska de framgå i plankartan. I genomförandedelen av planbeskrivningen anges de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.

Följande delar ingår inom DP arbetet för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Inför start av projekt eller innan planbesked lämnas kontakta berörda från tillhörande projektgrupp alternativt kommunens dagvattengrupp för lämplighetsbedömning när det gäller dagvattensituationen i området enligt checklista.
• Ta hänsyn till dagvattenhantering vid val av planområde.
• Kontrollera att samtliga delar som inkluderas i kapitlet om ÖP, FÖP och planprogram har hanterats och fortfarande är aktuella, i annat fall inkludera dem i arbetet med DP.
• Dagvattenutredning som klargör punkterna nedan som underlag till DP:
  • Anpassning till krav i MKB och säkerställa att MKN uppnås.
  • Detaljerad höjdsättning.
  • Fastställa behov av fördröjning och rening av dagvatten.
  • Systemlösning för dagvattenhantering.
  • Förprojektering av dagvattenhantering.
  • Beskriva och reservera plats för dagvattenhantering.
  • Reglera utformning och användning av marken.
  • Ta hänsyn till anpassning av bebyggelse till förutsättningar för skyfalls- och översvämningshantering, läs mer i kap. 8.14.
• Kontrollera att föreslagen DP bidrar till att nå en hållbar dagvattenhantering enligt policy.

Om en nybyggnation eller ombyggnation styrs genom en gammal detaljplan, där dagvattenfrågor inte är utredda, hanteras dagvattenfrågor inom bygglovsgranskning. Det är då Bygglovsavdelningen som har ansvar för att frågan om dagvatten hanteras inom bygglovsansökan. I samband med förtätning eller ombyggnation av till exempel vägar, busshållplatser, parkeringar och lekplatser bör tillfälle tas för att förbättra förutsättningarna för en hållbar dagvattenhantering. Kommunens ställningstagande om omhändertagande dagvatten gäller vid nybyggnation och större ombyggnation i såväl nya som befintliga områden. Vad som klassas som större ombyggnation avgörs från fall till fall utifrån ombyggnationens omfattning, situationen i det aktuella området och potentialen att förbättra dagvattenförhållandena i samband med ombyggnationen.

I befintliga områden med känd dagvattenproblematik kan åtgärder behöva utföras utan att de föranleds av någon annan typ av nybyggnation eller större ombyggnation. Vem som är ansvarig beror på vilken typ av nederbörd som är det huvudsakliga dagvattenproblemet och vilket behov området har. VA-huvudmannens ansvar regleras genom Svenskt Vattens publikationer P90 eller P110. Hur problem ska hanteras beror på om området är, eller bör
vara, ett verksamhetsområde för dagvatten. Om det huvudsakliga problemet gäller nederbörd som överstiger VA-huvudmannens ansvar enligt P110 kan problemet inte åtgärdas enbart genom avledning i dagvattenledningar. Då krävs ett helhetstänk kring höjdsättning och skyfallsstråk för att skydda bebyggelse och för att säkerställa tillgängligheten och funktionen i samhällsviktiga verksamheter i händelse av skyfall.

På initiativ av projektledare kontaktas berörda i tillhörande projektgrupp alternativt kommunens dagvattengrupp gällande genomgång av checklista, se bilaga 5 Checklista för dagvatten inför uppstart av projekt. Checklistan är en kunskapsinsamling gällande området och ligger som grund för eventuell beställning av dagvattenutredning. Mer information kring dagvattenutredning finns i kapitel 9.5 samt bilaga 6 Rutin för dagvattenutredning med checklista. Vid mindre åtgärder kan utredning samt dagvattenlösning tas fram i egen regi.

Följande delar ingår i projekt för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Kontroll av förutsättningarna i området enligt bilaga 5 Checklista för dagvatten inför uppstart av projekt.
• Eventuell beställning av dagvattenutredning för att titta på behov samt eventuell förprojektering av förslag på lösning.
• Följ krav gällande hantering av dagvatten för det som gäller för DP så långt det är möjligt.
• Åtgärder för att skydda omgivande bebyggelse upp till 100-års regn om behov finns och om det är möjligt.
• Ta hänsyn till skyfall och översvämningshantering inom området, läs mer i kap. 8.14.

Utredningen ska presentera en systemlösning för dagvattenhantering inom utredningsområdet. Utredningsområdet bör om möjligt omfatta  avrinningsområdet för dagvattnet. Förslaget ska presenteras som en systemlösning för att säkerställa att den föreslagna dagvattenhanteringen är genomförbar. Dagvattenutredningen ska redovisa förhållandena inom utredningsområdet idag och visa på hur dessa kommer att förändras i samband med exploatering/förändring.

Inför uppstart av projekt eller plan kan det genomföras en kontroll av förutsättningarna, lämplighetsbedömning, av området utifrån en checklista. Checklistan är till för att kunna göra bedömning av problemfrågor och utredningsbehovet. Se bilaga 5 Checklista för dagvatten inför uppstart av projekt. Projektansvarig/planarkitekt initierar på ett tidigt stadium berörda i dagvattengruppen, alternativt tillhörande projektgrupp, att titta på ett
område utifrån checklista och i samband med det informerar kort syftet med området. Checklistan besvaras av berörda med korta kommentarer samt ev karta. I vissa fall kan det vara bra att göra ett fältbesök. Den besvarade checklistan blir en bra grund till beställning av dagvattenutredningen.

En dagvattenutredning beställs i ett tidigt stadium av projektet/planarbetet då resultatet kan kräva åtgärder som påverkar utformning av området. Alla dagvattenutredningar behöver inte vara lika detaljerade. I ett första steg görs valet av att genomföra en övergripande eller detaljerad dagvattenutredning. Som stöd finns bilaga 6: Rutin för dagvattenutredning med checklista, för att säkra upp innehållet i dagvattenutredningarna som beställs. Områdets
storlek och karaktär samt detaljplanens eller projektets komplexitet kan avgöra hur omfattande och grundlig dagvattenutredningen behöver vara. Dagvattenutredningens omfattning bestäms i planprocessen av samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med berörda i kommunens dagvattengrupp, i övriga projekt ansvarar ägare av projektet för att avstämning görs med berörda gällande omfattningen av utredningen. Dagvattenutredningen ska fungera som ett underlag för kommunens bedömning om markens lämplighet för bebyggelse med hänsyn till kända översvämningsrisker och ytavrinningsvägar.

Mer information om innehållet i dagvattenutredning finns i bilaga 6: Rutin för dagvattenutredning med checklista.

Följande förutsättningar för dagvattenutredning ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Dagvattenutredning tas upp tidigt i projekt och bedömning av omfattning görs i samråd med berörda i dagvattengrupp.

Nödvändigt utrymme för omhändertagande av dagvatten ska avsättas på kvartersmark och allmänplatsmark med angivande av ändamålet.

Generellt ska en höjdsättning med färdigt golv vara 30 – 50 cm över färdig gata över förbindelsepunkt till dagvatten, om det inte på grund av lutningar med mera är direkt olämpligt. Med förnyad kunskap kan denna nivå komma att ändras. Markytor och gatunivåer ska höjdsättas för att säkerställa att ytavrinningen och VA-systemet fungerar även vid överbelastning.

Boverket har förslag på planbestämmelser för att reglera dagvatten som finns att hitta på myndighetens hemsida. (I Svenskt Vatten P105 finns i avsnitt 6.1.2 och 6.2.3 ett antal förslag på planbestämmelser och funktionskrav angivna men som Boverket enligt PBL 4 kap inte anser är möjliga att använda.) Enligt bilaga 6 Rutin för dagvattenutredning samt checklista, ska en dagvattenutredning ange förslag på planbestämmelser.

Utförande med källare och eventuella skyddsåtgärder ska utredas. Faktorer att beakta är problem med lösning av avloppsfrågan och behov av omfattande dränering med risk för hydrologisk påverkan/ändrade grundvattenförhållanden.

Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering gällande planbestämmelser:

• Planbestämmelsernas utformning utgår från Boverkets rekommendationer i kommunens arbete med detaljplaner.
• Generellt riktvärde för lägsta golvnivå för byggnad minst 30 cm över färdig gata om inget annat anges i utredningar för planområdet.

Avtal träffas med större markägare/exploatörer i samband med att en detaljplan tas fram eller i samband med att kommunen säljer mark. Det kan träffas avtal i olika skeden av detaljplanearbetet som t.ex. planavtal, köpe- och exploateringsavtal och genomförandeavtal. I samband med byggande av statliga vägar träffas avtal med Vägverket. När kommunen upplåter mark träffas arrendeavtal, tomträttsavtal och nyttjanderättsavtal. I samtliga av dessa avtal kan bestämmelser om dagvattenhantering införas, vilka kan gå längre än vad som krävs enligt gällande lagstiftning eller vad som kan regleras i bestämmelser i detaljplan. Kraven får inte vara oskäliga. Hur långt man kan nå är en förhandlingsfråga. Åtaganden som medför extra kostnader bör tas med redan i de tidiga avtalen. Dagvattenpolicyn bifogas till avtalen.

Följande frågor kan behandlas i avtalen för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Hur planbestämmelser om lokalt omhändertagande av dagvatten ska uppfyllas.
• Krav på oljeavskiljning eller annan lokal behandling.
• Fördröjning.
• Markundersökning för tex markens geotekniska beskaffenhet och föroreningar.
• Materialval för att minimera läckage av tungmetaller.
• Utformning av takytor, parkerings- och körytor, grönytor m.m.
• Kontrollprogram tex för uppföljning av markförorening.
• Åtgärder under byggtiden, t.ex. att bodar, upplag m.m. inte påverkar infiltrationsytor genom att den tilltänkta markens packas eller att perkolationsmagasin sätts igen under byggskedet.
• Ansvar för skötseln av en dagvattenanläggning, dokumentation om anläggningen.

Detaljeringsgraden får anpassas till förutsättningarna i det aktuella fallet

Förhandsbesked används vid bebyggelse utanför detaljplanelagt område. I ärendet ingår prövning av lösning för dagvattenhantering utifrån platsspecifika förutsättningar. Det ska kontrolleras att en fungerande dagvattenhantering kan åstadkommas samt att bebyggelsen inte riskerar att översvämmas eller orsaka översvämning för annan bebyggelse.

Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Kontrollera och undersök förutsättningar för dagvattenhantering och översvämningsrisk (t.ex. läge, lutning och instängt område) genom att använda tillgängligt karteringsmaterial i GIS beträffande sjövattennivåhöjning, skyfall och lågpunkter.
• Informera sökanden om Motala kommuns dagvattenpolicy för hållbar dagvattenhantering.
• Informera sökanden om jordart och möjlighet till infiltration (enligt SGU:s jordartskartor).
• Besök platsen och/eller genomför kartstudier för att bedöma lokaliseringens lämplighet med avseende på:
  • Lutning i området.
  • Läget i förhållande till omkringliggande bebyggelse.
  • Kontrollera att byggnader inte placeras i ett instängt område (från vilket dagvatten inte kan avrinna ytligt).
  • Kontrollera att marken har en lutning som gör att dagvatten rinner ifrån den föreslagna byggnaden.
  • Kontrollera att bebyggelsen inte ökar översvämningsrisken för omkringliggande bebyggelse (t.ex. genom att skapa instängda områden eller genom att bidra till en kraftig ökning av dagvattenflöden över annans mark).

Nybyggnadskarta behövs vid nybyggnad inom detaljplanelagt område och ska redovisa planförhållanden. I samband med att sökanden beställer en nybyggnadskarta beställs även en VA-uppgift. Detta för att i ett tidigt skede tydliggöra för fastighetsägaren vad som behöver göras för att avleda dagvatten och minimera risken för översvämningar. VAuppgiften används för att förmedla information föreventuell anslutning till kommunalt ledningsnät samt andra förutsättningar för dagvattenhanteringen på platsen. Utifrån nybyggnadskartan tar sökanden fram en situationsplan i vilken planerade marknivåer i
fastighetsgräns och mot angränsande gata redovisas.

Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Lantmäterienheten tillhandahåller
  • Nybyggnadskarta som redovisar planbestämmelser för området.
  • Tillåten plushöjd på färdigt golv.
• VA-huvudmannen redovisar följande i kartan:
  • Eventuell förbindelsepunkts plan- och höjdläge samt ledningsdimension.
  • Dämningsnivå för dagvatten i förbindelsepunkt.
  • Eventuella krav/rekommendationer beträffande fördröjning och rening av dagvatten.
  • Eventuella krav gällande pumpning av dag- och dränvatten.

Generellt är uppdämningsnivån markytan. Lutningen på servisledning rekommenderas till
10 promille.

Vid processerna för bygglov och marklov inom detaljplan regleras att samtliga krav i gällande detaljplan är uppfyllda. I de fall detaljplan inte behandlar dagvattenhantering eller då detaljplan saknas rekommenderas att sökande i ett tidigt skede informeras om förutsättningarna för dagvattenhantering i området. Dessutom ska sökande informeras om Motala kommuns Dagvattenpolicy för hållbar dagvattenhantering.

I bygglovs- och marklovsprocesserna ska byggherren visa hur dagvatten hanteras utan att skapa olägenhet för hus och mark. Lutning och nivåer inom fastigheten och mot omgivningen ska redovisas. I bygglovs- och marklovshandling ska byggherren redovisa en teknisk beskrivning för hur dagvattnet ska hanteras. Om det finns behov av att avleda dagvatten till befintligt dike ska byggherren kartlägga vem som är huvudman för diket. I sådant fall ska huvudmannen klargöra om diket har kapacitet för det tillkommande vattnet.

Avses bygglov eller marklov utanför detaljplanelagt område se även information om Förhandsbesked. Avses bygglov eller marklov inom detaljplanelagt område se information om Nybyggnadskarta och VA-uppgift.

Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Vid bygglov/marklov inom detaljplan regleras att samtliga krav i gällande detaljplan är uppfyllda. Hanteras inte dagvattenfrågorna i detaljplan behöver de lyftas i bygg- och marklovsprocessen.
• Remiss: Miljö- och hälsoskyddsenheten granskar byggherrens föreslagna åtgärder för att uppnå miljöbalkens krav samt eventuellt förelägga om försiktighetsåtgärder i enlighet med Miljöbalken.
• Informera sökanden om att det kan krävas att göra anmälan eller söka tillstånd för anläggandet av dagvattenlösningar.
• Inom verksamhetsområde granskas dagvattenhanteringen med avseende på:
  • Tillåten plushöjd på färdigt golv.
  • Dämningsnivå för dagvatten i förbindelsepunkt (motsvarar marknivå).
  • Tillåtet med källare eller inte.
  • Eventuella krav/rekommendationer beträffande pumpning av dag- och dränvatten.
  • Eventuella krav/rekommendationer beträffande fördröjning och rening av dagvatten.
• Under tekniskt samråd redovisar sökanden dagvattenlösningens dimensioner samt placering av eventuellt utlopp och bräddutlopp.
• I kontrollplanen som används vid byggnation ska nödvändiga moment som krävs
  för att uppnå hållbar dagvattenhantering ingå.

Gällande bestämmelser från detaljplanen, köpeavtal, informationsskrifter och bygglov ska följas under byggnationen. Under hela anläggningsskedet är det viktigt att kontrollansvarig håller sig informerad om och kontrollerar att gällande bestämmelser och avtal uppfylls.

Dagvattenhanteringen, höjdsättningen och utformningen av tekniska lösningar ska vara väl dokumenterade och tillgängliga för byggentreprenören. I god tid innan byggnation av fastighet eller ett större exploateringsområde påbörjas behöver de som berörs av projektet kallas till ett startmöte. Det kan vara de berörda kommunala enheterna, byggherrar, entreprenörer, projektörer, kontrollorgan m.fl. För att undvika felaktigt utförande i fält ska löpande kontroller utföras. Exempel på vad som ska kontrolleras är dagvattenanläggning, grundbottenbesiktningar, dränerings- och kapillärbrytande skikt, återfyllning samt
anslutningskontroll för VA. Den löpande kontrollen kan utföras av en intern eller extern kontrollant.

Större dagvattenanläggningar ska vara inkluderade i kontrollplanen för byggnation. Vid anläggningar som är komplicerade och dyra att anlägga kan checklistor och löpande fotodokumentation användas för att följa upp arbetet. Besiktningen av dagvattenanläggningen är viktig för att säkerställa att föreslagna lösningar för dag- och dränvatten fungerar på avsett vis och inte ger upphov till några negativa konsekvenser. Besiktningen ska kontrollera att dagvattenanläggningen har utförts i enlighet med detaljplan, dagvattenplan och framtagna handlingar. Exempel på vad som kan behöva kontrolleras vid besiktningen är inlopp, utlopp, höjdsättning, materialval, infiltrationskapacitet m.m.

För fastigheter är det viktigt att anslutningen blir rätt till den kommunala dagvattenservisen. Genom besiktning på plats alternativt fotodokumentation kan
anslutningen godkännas av VA-huvudman.

Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• VA-huvudmannen granskar och kontrollera byggherrens/fastighetsägarens föreslagna åtgärder inom verksamhetsområde för dagvatten genom inkomna ritningsförslag, platsbesök alternativt fotodokumentation.
• MEX följer upp genomförandeavtal genom granskning av inskickat protokoll från besiktning av dagvattenanläggningar. Vid felaktigheter i anläggningens utförande återkopplas mot byggherren.
• Bygglovsenheten följer upp upprättad kontrollplan för dagvattenanläggningen.

När det gäller avvattning av bebyggda fastigheter inom ett område är det kommunen som ansvarar för att bedöma om det krävs någon form av allmän dagvattenanläggning eller om ansvaret helt kan läggas på fastighetsägaren. Enligt vattentjänstlagen (LAV) är kommunen skyldig att tillse att allmän va-anläggning kommer till stånd om det med hänsyn för hälsa eller miljö behöver ordnas i ett större sammanhang. Kommunfullmäktige fastställer
verksamhetsområdet och VA-huvudmannen ska tillgodose behovet av vattentjänster.

Ett bebyggt område kan ingå i kommunens verksamhetsområde för VA utan att vara detaljplanelagt. Inom det kommunala verksamhetsområdet är fastighetsägarna skyldiga att betala VA-taxa för de tjänster som fastigheten använder. Verksamhetsområde för VA finns för tre ändamål; vatten, spillvatten och dagvatten. Ett verksamhetsområde får inte vara större än vad som anses ligga i VA-kollektivets intresse.

Vid upprättande av verksamhetsområde för VA är det bara dagvatten som inte behöver upprättas för bebyggelsen (bebyggelse i ett större sammanhang) om det finns möjlighet för annan lösning. Om undantag ska göras måste dagvatten med fördel omhändertas på annat sätt, dvs. genom lokalt omhändertagande (LOD). Detta innebär att när fastighetsägarna inte själva kan klara dagvattenavledningen genom naturlig avledning till våtmarker, vattendrag eller genom markinfiltration inom fastigheten eller på angränsande markområden ska verksamhetsområde inrättas *29. (?)

Innan beslut om verksamhetsområde för dagvatten kan tas ska en dagvattenutredning genomföras för att redovisa platsens fysiska förutsättningar, förslag på dagvattenlösning med utformning och placering. En utredning ska även ligga till grund för undantag för verksamhetsområde för dagvatten.

Följande delar ingår för att upprätta verksamhetsområde för dagvatten och säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Dagvattenutredning genomförs för att redovisa platsens förutsättningar.
• Beslutsunderlag tas fram med motivering till att inrätta eller undanta ett verksamhetsområde för dagvatten.
• Beslut om att inrätta verksamhetsområde tas i kommunfullmäktige.

Motala kommun har större risk att drabbas av översvämning i samband med skyfall än översvämning i samband med höga flöden i sjöar och vattendrag. Skyfallen är väldigt kostsamma för samhället och individen- såväl materiellt som emotionellt- och är en viktig fråga.

I detta sammanhang definieras översvämningskartering som vattenförekomsters utbredning vid höjning av vattenytan. Skyfallskartering avser regn som ansamlas i lågpunkter och dess avrinningsvägar över markytan.

Enligt SMHI:s definition är ett skyfall ett regn med en intensitet som är större än 50 mm/timme eller större än 1 mm/minut. Ett regn med medelintensiteten 50 mm under en timme har en återkomsttid på knappt 80 år.

Nedan visas en tabell med regnvolymen under den mest intensiva halvtimmen för regn med återkomsttiderna 10, 100 och 1000 år. Där visas även hur stor del av regnet som rinner av på markytan. Uppskattningsvis 60–75 procent av regnvolymen rinner av på ytan vid ett 100-årsregn.

Förutsättningarna enligt tabellen är att marken lutar så ytavrinning sker och att ledningarna är underhållna och har full funktion. Det man bör tänka på är att det är viktigt att uppmärksamma vad som händer vid skyfall även när LOD-lösningar används inom ett område.

En skyfallskartering är ett verktyg som identifierar sårbara områden. Karteringen visar vilka områden som översvämmas vid extrema regn när markens infiltrationsförmåga och dagvattensystemets kapacitet inte räcker till. Resultatet är ett kartunderlag som visar översvämningsutbredning, vattendjup, ytliga flöden och flödesvägar. Karteringen bidrar till ökad beredskap för framtida översvämningar vid skyfall. Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB) har tagit fram en skrift för Vägledning för skyfallskartering: Tips för genomförande och exempel på användning.

Översvämningskartering av sjöar och vattendrag visar på områden med risk för höjning av vattennivåerna. De tätorter i kommunen som ligger närmast intill sjö är Motala stad och Borensberg, dvs intill sjöarna Vättern och Boren. Båda sjöarna är reglerade och sannolikheten att de drabbas av en vattenhöjning anses mindre än på många andra ställen i landet.

Skyfalls-och översvämningskarteringar är ett viktigt underlag till ÖP. Vidare i samhällsbyggnadsprocessen när kommunen tar fram dagvattenutredningar är skyfalls- och översvämningskartering en viktig del för att titta på förutsättningarna i ett område. Vidare kan karteringarna i sin tur i kombination med en konsekvensanalys indikera var det behövs förebyggande åtgärder och beredskapsplaner.

Skyfalls- och översvämningskarteringar är i kombination med analys av ledningsnätet viktigt för att ta fram översvämningsytor i staden för att nå en hållbar dagvattenhantering i staden.

Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering gällande skyfalls- och översvämningshantering (se även kap. 5):

• I översiktsplan ska översiktliga hänsynsområden pekas ut där befintlig bebyggelse, planerade utvecklingsområden och infrastruktur m.m. som i händelse av skyfall riskeras att översvämmas.
• Översvämningskarteringar och ytavrinningsvägar för dagvatten inom kommunen finns tillgängliga på kommunens kartportal. Både kommunens egna utredningar samt kartor från Länsstyrelsens kartdatabas. Det övergripande ansvaret har Strategisk samhällsplanering för informationen.
• VA-huvudmannen har aktuella utredningar av kapaciteten på dagvattenledningsnätet och peka ut prioriterade sträckor för åtgärder.
• Strategisk samhällsplanering, Projektledningsenheten, Gatuhållare samt VAhuvudmannen ska samarbeta och hålla GIS-kartor för utpekade översvämningsytor för dagvatten aktuella.

Sekundära ytavrinningsvägar och översvämningsytor är viktiga delar i ett samhälle för att förhindra att skada kan uppstå. Dessa åtgärder är exempel på detaljer som är viktiga att ha med tidigt i planeringsprocessen av ny exploatering, så att det finns fysisk plats för dessa när byggnationen är färdig.

Sekundära ytavrinningsvägar kan vara antingen anlagda eller så sker avrinningen efter befintliga markhöjder. Sekundära ytavrinningsvägar fungerar som ett komplement till det befintliga dagvattennätet, och har som funktion att avlasta ledningsnätet när ett allvarligt regn inträffar. De kan vara utformade som diken, som mestadels står tomma, men när ett kraftigt regn kommer kan det vatten som inte hinner ledas iväg via ledningar, avledas via dessa diken. Är det dessutom växtlighet i dikena så sker en viss rening och infiltration av dagvattnet. Sekundära ytavrinningsvägar kan även vara vägar som används för att leda den ytliga avrinningen till lämplig utsläppspunkt eller översvämningsyta.

Översvämningsytor syftar även de till att avlasta det vanliga dagvattensystemet. Detta är ytor som är planerade att svämmas över om ett kraftigt regn inträffar, exempelvis bollplaner eller parkområden. Inga fastigheter kommer till skada om dessa svämmas över, och vattnet avdunstar, dräneras eller infiltreras bort med tiden. På så sätt renas även vattnet något, samtidigt som dagvattennätet avlastas.

I planeringsprocessen kan ett annat alternativ vara att planera en höjdsättning av byggnader. Om man redan när en byggnad projekteras tänker på framtida vattennivåer, kan man placera byggnaden över dessa. På så sätt skyddas byggnader mot kraftiga regn, samtidigt som lutningen från husets avvattning ner mot en eventuell gata blir högre, vilket underlättar ytavrinning.

I Svenskt Vattens Publikation P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering – råd vid planering och utformning”, 2011, ges konkreta råd på hur detta och övriga presenterade åtgärder kan se ut, och vad man bör tänka på *16 (?).

Följande förutsättningar för sekundära ytavrinningsvägar och översvämningsytor ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Strategisk samhällsplanering ansvarar för aktuella kartor gällande översvämningsytor och sekundära ytavrinningsvägar finns att använda och ansvarar för att handlingsplan finns med förslag på strategiska åtgärder för att minska skada i samhället.
• I kommunens planarbete och egna projekt ta hänsyn till hantering av skyfall- och översvämningsåtgärder.
• I planprocessen undersöks möjligheten att behålla naturliga ytavrinningsvägar.
• I planprocessen kontrolleras den ytliga avrinningen genom höjdsättning i bebyggelse.

Eftersom det inte riktigt går att planera bort risken med ett katastrofalt regn, handlar det mer om beredskap. Det är inte ekonomiskt försvarbart att uppdatera och dimensionera ett dagvattennät för ett katastrofregn. En skyfalls- och översvämningskartering i kombination med konsekvensanalys och riskanalys är viktiga delar i att ta fram beredskapsplan. Här kan riskområden specificeras, och en handlingsplan kan ingå med hur samhällsnyttiga
fastigheter ska skyddas i händelse av katastrof. I förvaltningsskedet kan SMHI:s vädervarningstjänst användas som indikator på behov av åtgärder.

Enligt regeringens proposition 2017/18:163 Nationell strategi för klimatanpassning24 infördes lagkrav i Plan och bygglagen att riskbedömning ska göras i Översiktsplanen. Riskbedömningen i Översiktsplanen ska visa kommunens syn på skador och åtgärder på den bebyggda miljön som är relaterat till klimatpåverkan och för hur dessa ska kunna förebyggas och minimeras. Strategisk samhällsplanering tillsammans med kommunens dagvattengrupp ansvarar för att ta fram handlingsplan med aktuella dagvattenåtgärder.

Hantering av händelser som är kopplat till översvämningar som drabbat kommuninvånare hanteras inom en skyfallsgrupp som ledds av kommunens säkerhetsamordnare.

För att säkerhetsställa en god beredskap i frågan om dagvattenhantering gäller följande:

• Översiktsplanen ska innehålla information om skyfall-och översvämningsrisk för bebyggelse.
• Genom riskanalys och konsekvensbedömning ska kommunen se över behovet av beredskapsplanering samt behov av andra åtgärder inför händelse av skyfall.
• Handlingsplan för dagvatten med förslag på åtgärder arbetas fram som ett led i klimatanpassningsarbetet inom kommunen.
• Vädervarningstjänst från SMHI används som varningsklocka för att förbereda vissa delar inom kommunens verksamheter inför kommande skyfall.

Hårt trafikerade gator och vägar förorenar dagvatten med tungmetaller, oljerester, däckpartiklar med mera. Det är därför av största vikt att dagvatten från hårt trafikerade ytor genomgår någon typ av rening innan vattnet släpps ut i recipienten. I vissa fall kan åtgärder behöva anläggas på annan plats än i anslutning till gatan. Även för gator och parkeringsplatser med lägre trafikintensitet är utformningen viktig för utgående dagvattenkvalitet och för fördröjning.

Nya områden

Fördröjning och rening

Dagvatten från gator, vägar och parkeringsplatser ska fördröjas och vid behov renas, i första hand nära källan. Fördröjning och rening kan med fördel ske i ett och samma system såsom svackdike eller damm. Om det enligt kommunen och VA huvudmannen inte är möjligt att omhänderta dagvattnet nära källan ska det fördröjas och vid behov renas på annan lämplig plats.

Dammar och diken för dagvatten från vägar med hög trafikintensitet ska vara försedda med avstängningsanordningar för att hindra att miljöfarliga ämnen når recipienten vid eventuella olyckor.

Höjdsättning

Gatorna ska höjdsättas så att avvattningen fungerar även vid överbelastade system. En viktig princip är att gatornas nivå blir markant lägre än fastigheternas. En annan viktig princip är att systemet av gator lutar så att det kan ske en ytavrinning. Om man ändå tvingas ha lågpunkter på gatan måste åtgärder vidtas för att hindra att vatten skadar fastigheter. Berörda fastighetsägare bör informeras om situationen och vilka ansvarsförhållanden som råder.

Vid extrema regn kan även gatans konstruktion utformas för att kunna utgöra vattenmagasin, exempelvis luftigt bärlager. Detta används endast som tillfällig lösning då man inte ska hålla vatten kontinuerligt eller ständigt i en vägkonstruktion.

Befintliga områden

Vid detaljplaneändring och större ombyggnader av vägar och parkeringar bör dagvatten fördröjas och vid behov renas. Att bygga om korsningar med stora trafikmängder för att minska antalet stopp och start för biltrafiken bidrar till att minska resterna från däck- och bromsslitaget som följer med
dagvattnet till dagvattenbrunnarna och via ledningar till recipienten.

Skötsel

Regelbunden skötsel av gator behövs för att begränsa föroreningsspridningen till dagvattnet. Då gatan rengörs sopas föroreningar upp istället för att följa med dagvattnet. När gatubrunnar för dagvatten töms på grus och slam hindrar det att föroreningar fortsätter att urlakas från slammet och följa med dagvatten till recipienten. Gator ska sopas och dagvattenbrunnar tömmas enligt fasta underhållsrutiner. Gatubrunnar i gator som nyasfalteras ska besiktigas och vid behov åtgärdas efter att asfaltering har skett.

För att förebygga översvämningsriskerna ska huvudman för gata efter kontroll med VAhuvudmannen ta fram en prioriterad lista för sugning av dagvattenbrunnar med servisledningar för olika platser.

Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Höjdsättning av gator sker för att dagvatten vid kraftigt regn ska avrinna kontrollerat från området. Detta görs i planer samt kontrolleras i samband med projekt gällande ombyggnad och renovering av gator.
• Vid ombyggnad och renovering av gata tas dagvattnet om hand lokalt om det är möjligt för fördröjning och rening tex genom infiltration i mark eller i
  fördröjningsmagasin.
• Vid ombyggnad och renovering av gata väljs material som ger minst urlakade föroreningar till dagvattnet.
• Regelbunden gatusopning bör ske på kommunens gator för att minska föroreningar i dagvattnet.
• Rutiner finns för slamsugning av rännstensbrunnar regelbundet, med extra prioriterade sträckor som har extra underhåll på grund av översvämningsrisk i området.
• Rännstensbrunnar ska efter asfaltering besiktas och vid behov åtgärdas.

Nya områden

När nya parker, grönytor och torg skapas gäller det att planera för dagvattenhanteringen på området. Genom att begränsa andelen hårdgjord yta och bevara eller anlägga mark och växtlighet som kan ta hand om dagvattnet minskas behovet av fördröjning i magasin och liknande.

Dagvattnet som leds till växtbäddar för träd kan, under rätta förutsättningar, förbättra trädens livsmiljö samtidigt som dagvattenmängden till ledningsnätet minskar. Finns flera projekt i andra städer där gatuträdens växtbädd och angränsande ytor anpassas för att kunna hålla dagvatten vid större regn som har gett ett positivt resultat.

Redan i planerings- och projekteringsstadiet ska lösningar för på hur området ska skötas och hur dagvatten kan utnyttjas för upplevelser genom öppna lösningar finnas med. En damm, bäck eller översvämningsyta i en park kan ge mervärde för både rekreation, djurliv och dagvattensystemet i närliggande område. Läs mer under avsnittet för ”Förutsättningar för dagvattenanläggningar/Dagvattenhantering.”

Befintliga områden

Vid detaljplaneändringar eller då parkmark (allmän platsmark) ska utvecklas eller rustas upp ska kommunen samtidigt titta på hur dagvattensituationen i området ser ut.

Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering:

• Avsätta plats för fördröjning och rening av dagvatten på gröna ytor och torg innan avledning till kommunala ledningsnätet eller recipient.
• Om möjligt använda gröna ytor till att avlasta kommunens ledningsnät för dagvatten.
• I befintliga områden spara de gröna ytor som finns vid förändring av ett område, i annat fall undersöka behov och anlägg kompensationsåtgärder för det som förändringen orsakar.
• Använda dagvatten där det är möjligt till bevattning av planteringar och träd.
• Titta på möjligheten anpassa växtbäddar till att även ta emot och hålla dagvatten.
• I projekt titta på öppna lösningar för dagvattenhantering på allmänplatsmark för att förstärka andra värden på gröna ytor och torg.