6. Recipienter och föroreningar samt krav på rening av dagvatten
I kommunen finns identifierade vattenförekomster som ingår i arbetet med vattenförvaltningen. En vattenförekomst är exempelvis en sjö, en åsträcka, ett
kustvattenområde eller grundvatten. Dessa vattenförekomster finns listade med information i databasen VISS som används för att bedöma recipientens status och känslighet samt för att utläsa miljökvalitetsnormer (MKN). För övriga vattenförekomster görs en bedömning utifrån kommunen samlade kunskap om området. Dessa avleds oftast i slutändan till en registrerad vattenförekomst i VISS, vilket kan väga tungt i bedömningen av recipienten. Särskilda krav och extra skydd kan krävas om projektområdet riskerar att påverka ett vattenskyddsområde eller ett Natura 2000 område.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är lagstiftade kvalitetskrav, vilket innebär att all verksamhet som kan påverka kvalitetskraven negativt måste vidta åtgärder så att statusen inte försämras. MKN för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön i en vattenförekomst. För ytvatten finns MKN för kemisk och ekologisk status och för grundvatten finns MKN för kemisk och kvantitativ status. För ekologisk och kemisk status finns ett stort antal kvalitetsfaktorer.
För att göra bedömning av recipient och påverkan av förändringen kan dagvattenutredning, VISS och bilaga 4 – Riktvärden för utsläpp av dagvatten användas. Ansvaret för att en bedömning görs ligger inom projektgruppens arbete inom anläggningsprojekt/planprojekt.
Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering vid olika typer av anläggningsprojekt/planprojekt:
- Identifiera recipient.
- Bedömning av recipientens status och känslighet.
Dagvattnets sammansättning beror av nederbördsförhållandena (regnets föroreningsinnehåll, storlek, frekvens och varaktighet) och markanvändningen som
dagvattnet bildats i. Faller regnet över ett vägområde eller en parkeringsplats kommer dagvattnet att se ut på ett sätt, faller det i ett bostads- eller grönområde kommer det att se ut på ett annat sätt ur förorenings-synpunkt. Sammansättningen påverkas till stor del av vilken aktivitet som sker i området och hur tättbebyggt det är. Andra faktorer som är av stor betydelse är vilka material som finns i byggnads-konstruktioner och tak mm eftersom material korroderar och slits och på så sätt ger bidrag till dagvattenförorening. I tabell 2 ges en presentation över några av de föroreningar som är vanliga i dagvatten samt källorna till dessa.
Tabell 2: Föroreningar som återfinns i dagvatten. Kompletterad och omarbetad från liknande tabell i Dagvattenstrategi för Stockholms stad (2002).
| Förorening | Miljöeffekt | Källa |
| Bly (Pb) | Mycket giftigt för människor och djur. | Trafikytor, atmosfäriskt nedfall, skorstenskragar, fordon, infrastruktur. |
| Koppar (Cu) | Giftigt för vattenlevande djur och växter. | Takytor, korrosion av byggnadsmaterial, atmosfäriskt nedfall, trafikytor, byggnader, fordon. |
| Kadmium (Cd) | Mycket giftigt för människor och djur. | Nickel-kadmiumbatterier, plaster, färgämnen, ytbehandlingsindustri, atmosfäriskt nedfall, skyddande överdrag på stål och i legeringar, korrosionsprodukt, däckslitage (gummi). |
| Zink (Zn) | Giftigt för vattenlevande djur och växter. | Atmosfäriskt nedfall, trafikytor, korrosion av byggnadsmaterial, stuprör, lyktstolpar, vägsalt, galvaniserade ytor som bilkarosser, hängrännor och takplåt, däckslitage (gummi). |
| Kvicksilver (Hg) | Mycket giftigt för människor djur och växter. | Kasserade termometrar, batterier, industriutsläpp. |
| Krom (Cr) | Negativ påverkan på människor, djur och växter. | Däckslitage (gummi), korrosion från bildelar, ytbehandlingsindustri. |
| Nickel (Ni) | Negativ påverkan på människor, djur och växter. | Ytbehandlingsindustri, produkt av förbränning med fossila bränslen. Däckslitage (dubbar och gummi). |
| Kobolt (Co) | Giftigt i höga halter. | Industrirelaterad förorening. |
| Fosfor (Totalfosfor) | Bidrar till övergödning. | Atmosfäriskt nedfall, djurspillning, trafikytor, gödningsmedel, bräddat avloppsvatten. |
| Kväve (Totalkväve) | Bidrar till övergödning. | Atmosfäriskt nedfall (kvävedioxider från trafiken och förbränningsindustrin), djurspillning, urin, bräddat avloppsvatten. |
| PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) | Cancerogent och giftigt för människor. Giftigt för vattenlevande djur. |
Småskalig vedeldning, trafikavgaser, däck. Föreligger till största delen partikelbundet. |
| Olja | Skadligt för djur och människor. Giftigt för växter. |
Fordonsutsläpp, verkstäder, bensinstationer, läckage från cisterner. |
| Vägsalt (Oorganiska salter som klorider och sulfater) | Utsläpp av stora mängder salt till sötvattensjöar och vattendrag kan rubba ekosystemet. Vägsalt kan orsaka salta jordar som skadar vegetationen. | Vägsalt |
| PCB (Polyklorerade bifenyler) |
Giftigt för djur och människor. |
Fogmassor i byggnader, elkondensatorer, kablar, transformatorer. |
| Dioxiner (Tillhör gruppen tricykliska aromatiska föreningar och utgör 210 olika kemiska föreningar med likartad struktur.) |
Miljögift som ackumuleras i näringskedjan. |
Problem vid avfallsförbränning samt vid produktion av vissa kemikalier som träskyddsmedel, insekticider och herbicider. |
| Asbest | Cancerframkallande med långsiktiga skador på organ och nervsystem. | Blandad med cement i tak- och fasadplattor, tillsats i murbruk och fix/fog, plast, elkablar, underskikt till plastmattor, isoleringsmaterial och bromsbelägg. |
| Cyanider (Salter med cyanidjonen CN- ) | Mycket giftigt för vattenlevade organismer och människor. |
Vägsalt, produkt vid bensinförbränning. |
| Fenoler (Grupp av organiska föroreningar som är derivat av bensen och andra aromatiska kolväten i vilka en eller flera väteatomer utbytts med hydroxylgrupper) | Giftigt för vattenlevande organismer och är ett mutagent ämne. Fenol är giftigt vid förtäring, hudkontakt och inandning samt orsakar frätskador. |
Fenol har flera användningsområden, bland annat i desinfektionsmedel, impregneringsmedel, kosmetika produkter, solskyddsmedel, hygienprodukter och lim. Fenol används också som lösningsmedel i textilkemikalieprodukter. |
| PFAS (Grupp av organiska ämnen som alla består av en kolkedja där väteatomerna är helt eller delvis utbytta mot fluoratomer.) |
Alla PFAS är extremt svårnedbrytbara och stannar därför kvar i miljön. Anses reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. |
Många PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande och används som impregnering av olika textilier, läder och pappersförpackningar. Många har även ytaktiva egenskaper som gör dem användbara i till exempel rengöringsmedel, färger, skidvalla och kosmetika. Vissa PFAS används i brandskum som är avsett för att släcka vätskebränder. |
| Bakterier | Hälsorisker för människor och djur. För människor endast problem vid badplatser. | Bräddat avloppsvatten, djurspillning. |
| Suspenderat material (SS, uppslammat partikulärt material som kan vara sedimenterbara eller svävande) | Giftiga ämnen kan binda till partiklarna. | Många metaller och kolväten binder gärna till sediment. |
| Organiskt material som kan mätas med metoderna COD, BOD och TOC.
COD (Kemisk syreförbrukning, mått på dagvattnets innehåll av ej nedbruten substans, mått på organiska och oorganiska ämnens syreförbrukning vid fullständig oxidation) BOD (BOD7 och BOD5 är mått på biologisk syreförbrukning under 7 respektive 5 dygn. Mått TOC (Totalt organiskt kol) |
Syreförbrukande | Organiskt material förekommer naturligt i vatten i form av levande och döda växter och djur, men mänsklig aktivitet bidrar till ökade koncentrationer via till exempel avloppsreningsverk, industrier och avrinning från jordbruk. |
I samhällsbyggnadsprocessen ska bedömning göras gällande påverkan på dagvatten och om möjligt hitta lösningar på dagvattenhantering inom berört område. Dessutom utövar Miljö- och hälsoskyddsenheten tillsyn på verksamheter och dess hantering av dagvatten. Mer information om delarna i planprocessen och övriga projekt finns i kapitel 9. Bedömning av föroreningar ska bland annat göras i Dagvattenutredning, läs mer om dagvattenutredning i kapitel 9.5. Dagvattenutredning kan indelas i övergripande och detaljerad dagvattenutredning för vilka det finns olika grad av noggrannhet för beräkningar och bedömningar av föroreningar. Dessutom kan det skilja mellan utredning för ett nytt område kontra i redan befintlig bebyggelse.
I vissa områden finns det utpekade förorenade platser enligt Länsstyrelsen och/eller Miljö och hälsoskyddsenheten som kan påverka hanteringen av dagvattnet i området. Kartunderlag finns att tillgå i kommunens GIS-system. Viktigt att det kommer med i dagvattenutredning för att undvika spridning av föroreningar.
Mer information gällande rening finns i bilaga med riktvärden för utsläpp av dagvatten samt kort information enligt tillhörande rubrik nedan.
Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering vid olika typer av anläggningsprojekt/planprojekt:
- Bedömning med hjälp av kartunderlag om det finns några utpekade föroreningar i området.
- Bedömning av föroreningshalt och reningskrav enligt riktvärden för utsläpp av dagvatten.
De föreslagna riktvärdena för utsläpp av dagvatten i bilaga 4 är framtagna för att ställa krav på olika sorters verksamhetsutövare, från den enskilda fastighetsägaren till VAhuvudmannen. Riktvärdena ska ses och användas som ett verktyg i den detaljerade dagvattenutredningen. Utöver att ställa krav på utsläpp behövs också ett fortsatt arbete med att identifiera och åtgärda källorna till olika föroreningar och att förbättra och stärka befintliga naturvärden i våra recipienter. I bilaga 4 finns mer information om gällande riktvärden för Motala kommun.
Ansvaret för utsläpp av förorenat vatten ligger på verksamhetsutövaren, alltså den som ska genomföra åtgärden och har rådighet över verksamheten. Verksamhetsutövaren kan vara fastighetsägaren. Enligt miljöbalkens hänsynsregler omfattar ansvaret bland annat att ha kunskap om vilka miljöeffekter verksamheten förorsakar eller riskerar att förorsaka. Ansvaret innebär också att den enskilde verksamhetsutövaren ska medverka till att minska miljöbelastningen från sin verksamhet, till exempel genom att minimera utsläpp av skadliga ämnen till recipienter och använda bästa möjliga teknik.
Värdena ska uppfyllas i verksamhetens utsläppspunkt. Det kan vara anslutningspunkt till kommunens allmänna dagvattensystem eller utsläppspunkt till dike, direkt i vattendrag, sjö eller hav.
Om halterna i vattnet som ska släppas ut är lägre än riktvärdena kan normalt ett utsläpp accepteras även till en känslig recipient.
Om verksamhetsutövaren anser att riktvärdena inte kan uppfyllas, så är det upp till verksamhetsutövaren att visa med en utredning vilka halter som är möjliga att nå utifrån vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat utifrån recipientens förutsättningar.
Vid särskild prövning där miljö- och hälsoskyddsenheten bedömer att det inte är skäligt att ställa krav på att riktvärdena ska klaras kan högre nivåer än riktvärdena accepteras. En förutsättning är att det inte råder förhållanden som gör recipienten särskilt skyddsvärd.
Vid avsteg från riktvärdena ska verksamhetsutövaren alltid göra en platsspecifik bedömning och samråda med miljö- och hälsoskyddsenheten. Miljö- och
hälsoskyddsenheten gör sedan en skälighetsavvägning med utgångspunkt från vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat.
Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering när det gäller föroreningssituationen för dagvatten:
- Information om riktvärden meddelas exploatörer och dagvattenkonsulter.
- Riktvärden för utsläpp till dagvatten används vid tillsyn av verksamheter.
- Vid tillsyn och prövning av verksamheter ställa krav på dagvattenhantering enligt bland annat miljöbalken men även arbeta i riktlinje med kommunens dagvattenpolicy.
- Detta kan till exempel innebära krav på skyddsåtgärder hos företag som hanterar oljeprodukter, kemiska produkter med mera.
I tabell 3 nedan beskrivs hur förorenat vatten från olika typer av tillfälliga verksamheter i staden ska hanteras för att inte påverka ledningsnät, reningsanläggning eller recipient negativt. I vissa fall krävs att en särskild bedömning görs. Det hanteras då i samråd mellan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och VA-huvudman samt eventuellt med annan berörd kommunal verksamhet. Verksamheten kan även vara prövningspliktig, vilket innebär att den behöver hanteras enligt gällande lagstiftning.
Tabell 3: Exempel på verksamheter där hantering av förorenat dagvatten sker *30
| Tillfällig verksamhet | Problematik | Hantering av förorenat vatten |
| Blästring av t ex husfasader, broar. | Tungmetaller samt partiklar som sedimenterar. | Vid blästring med vatten ska partikelavskiljning ske innan utsläpp till dagvattensystem, t ex genom sedimentering eller filtrering. |
| Brunnsborrning för tex bergvärme | Igensättning av sediment/slam i ledningsnätet samt partiklar till recipienten. | Slam från brunnsborrning sedimenteras i container, vattenfasen infiltreras på egen tomt eller allmän mark om tillåtelse finns. Inte tillåtet med direkt utsläpp till kommunal dagvattenledning. |
| Fasadrengöring och klottersanering | Produkter för rengöring och färgen som man tar bort kan innehålla miljöskadliga ämnen. |
Använd miljöanpassade kemikalier. Förorenat vatten kräver rening. |
| Fordonstvätt och avspolning av fordon (enstaka tillfällen) |
Tungmetaller och oljeföroreningar. | Tvätt ska ske i tvätthall med godkänd avloppsvattenrening.
Vid avspolning på egen tomt – stå på gräs- eller grusyta, använd miljöanpassat bilschampo, inget |
| Kemikalieutsläpp vid olyckor, t ex trafikolyckor | Bränsle och andra kemikalier | Bränsle och andra kemikalier förhindras om möjligt att nå dagvattenbrunnar. Meddela Räddningstjänst, miljö- och hälsoskyddskontoret och VAhuvudman. Föroreningar som läckt ut från fordonet saneras. Krockskadade bilar ska ställas upp på plats kopplat till olje- och slamavskiljare. Ej tillåtet att reparera fordon på plats där dagvatten löper risk att förorenas. |
| Länspumpning | Förorening beroende på vattnets kvalitet. | Länsvatten förorenat av partiklar sedimenteras innan utsläpp till dagvattenledning. Länsvatten som i andra avseenden är förorenat ska renas före utsläpp till dagvattenledning. Föroreningshalter ska underskrida angivna riktvärden i gällande riktvärdeslista. |
| Tillfälliga upplag t ex för förorenade massor, gatubrunnslam, använd sandningssand, snö |
Förorening beroende på material | Försiktighetsåtgärder ska vidtas, t ex förhindra avrinning av förorenat vatten genom täckning/inneslutning, rening i t ex olje- och slamavskiljare eller kolfilter. |
| Tvätt av soptunnor | Förorening från matrester. | Tvättvatten infiltreras på gräsyta eller samlas upp och släpps ut till spillvattenledning. |
| Tömning av badbassänger och pooler | Klor, natriumhypoklorit och övriga reningskemikalier. | Bassängvattnet omhändertas på egen fastighet. Vattnet släpps stötvis ut på gräs eller grusyta. Om vattnet är klorerat ska avklorering i första hand ske i solljus, i andra hand med kemikalier, innan det släpps ut. Om utsläpp inte är möjligt på fastigheten kontaktas VA-huvudmannen för att samråda kring lösning. |
| Tömning av kabelbrunnar | Kablarna kan innehålla miljöfarliga ämnen som hamnar in vatten och slam. |
Förorenat vatten analyseras för att konstatera om det är rent nog att släppas till dagvattennät. Annars omhänderta som farligt avfall. |
| Vatten från fjärrvärmesystem | Hög värme, färgat med pyranin. | Ska i första hand släppas till dagvattensystemet. Max temperatur vid utsläpp direkt eller i nära anslutning till recipient/dike 30 grader. Vid utsläpp till ledningsnätet max 45 grader. |
| Vatten från kyl- och värmesystem | Ammoniak och glykol. Kan innehålla höga halter av metaller. |
Samråd ska ske med VAhuvudman. Bedömning baserat på volym och föroreningsinnehåll. Provtagning kan krävas. (Hanteras ofta som farligt avfall.) |
Konstgräsplaner och lekmattor tex gummiasfalt
Gummigranulat i konstgräsplaner har vid tidigare undersökningar visat att det finns risk för läckage av metaller, organiska ämnen och mikroplaster till dagvatten. Även gummimattor på lekytor kan innehålla samma föroreningar.
Då konstgräsplaner är uppbyggda med bland annat granulat bör granulatfällor monteras i närbelägna dagvattenbrunnar för att förhindra att granulatet sprids i dagvattensystemet. Om konstgräsplanen ska användas som översvämningsyta bör det säkerställas att materialet tål att översvämmas och ställa miljökrav på ingående material för att minimera påverkan på dagvattenkvalitén. Dock krävs god dränering av planen så att den snabbt torkar om den
används som översvämningsyta. Dessutom kan behov av extra skötsel finnas för att ta bort större material som följt med dagvattnet vid skyfall.
Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering vid användning av konstgräsplaner eller gummimattor:
- Konstgräsplaner etc. formas med uppsamling och återföring av granualt.
- Användning av gummimattor på lekytor ska begränsas så att de används endast där det är befogat.
Saltning av vägar
Användning av salt som halkbekämpning på vägar och cykelvägar påverkar dagvattnets kvalitet. Dagvattennätverket Dag&Nät vid Luleå Tekniska Universitet har i studier kommit fram till att förekomst av salt i dagvattnet förändrar fördelningen av metaller i vattnet så att andelen lösta metalljoner ökar. Den teknik som används för att rena dagvatten i Motala kommun idag syftar främst till att reducera mängden partiklar och föroreningar bundna till
partiklarna. En förändring av fördelningen av metaller i dagvattnet så att en större andel övergår i löst form, innebär därför att reningseffekten i anläggningen blir sämre och att en större andel av det totala innehållet av metaller går vidare direkt till recipienten.
Lösa metalljoner utgör också ett problem eftersom de i mycket högre grad är biotillgängliga och därmed kan vara toxiska för vattenlevande organismer. Användning av salt i halkbekämpande syfte bör ur dagvattensynpunkt därför begränsas och användas endast på de vägar och ytor där behov föreligger.
Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering när det gäller halkbekämpning:
- Bedömning av behovet av saltning i halkbekämpande syfte och därmed om möjligt minska användningen på vägar och andra ytor.
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare anläggs under mark för att samla upp olja vid utsläpp till dagvatten. De kan anläggas i anslutning till bensinstationer och större parkeringsplatser. Oljeavskiljare för dagvatten ska dimensioneras efter 10-årsregn. Vid avvattning av större ytor är det lämpligt att installera oljeavskiljare med bypass som vid överbelastning leder överskottet förbi avskiljaren. Vid mindre regn passerar 100 % av flödet genom avskiljaren. Vid större regn
tar oljeavskiljaren hand om det första flödet, som normalt sätt är mest förorenat, och resterande passerar förbi. På så vis undviks att redan avskild olja och slam sköljs iväg. Bypassavskiljare är inte lämpliga för användning där det är troligt att kraftig kolväteförorening inträffar vid kraftig nederbörd t.ex. bensinstationer, oljedepåer och deponier.
Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering när det gäller oljeavskiljare:
- Oljeavskiljare anläggs alltid i anslutning till bensinstationer eller andra större tankplatser inom en verksamhet.
- Avvägning av behov av oljeavskiljare i anslutning till parkeringsplatser, dock bör öppna lösningar väljas i första hand.
Snöhantering
Snö från till exempel vägar och parkeringsplatser kan innehålla en mängd olika föroreningar såsom tungmetaller, kolväten, vägsalt och näringsämnen. I samband med snösmältning kan dagvattnet därför innehålla höga föroreningshalter. Om snö behöver köras bort för framkomlighet och trafiksäkerhet är det viktigt att välja en lämplig uppläggningsplats, speciellt om snön kommer från hårt trafikerade ytor.
Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering när det gäller upplag av snö:
- Kontakta miljö- och hälsoskyddsenheten för bedömning av lämplig plats.
- Tippa inte förorenad snö i eller intill vattendrag/sjöar.
- Placera inte snöupplag inom vattenskyddsområde för en dricksvattentäkt eller i närheten av enskilda dricksvattenbrunnar.
- Placera snöupplag på platser där det finns bra möjligheter till infiltration av smältvattnet.
- Använd främst upplagsplatser i närområdet för att undvika långa transporter.
Släckvatten
I samband med planering och exploatering behöver förutsättningar för hantering av potentiellt kontaminerat släckvatten undersökas och hanteras. Åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för släckvattenhantering kan innefatta att fördröjningsmagasin förses med avstängningsventiler och att invallningar upprättas för att undvika utsläpp av släckvatten till eller från vissa områden.
Följande delar ingår för att säkerhetsställa en god dagvattenhantering gällande hantering av släckvatten:
- I samhällsbyggnadsprocessen för nya områden titta på lösning för släckvattenhantering.