En grundläggande förutsättning för att få rätt dimensionering av dagvattenlösningar, är att i tidigt skede i projekten göra en dagvattenutredning som ger svar på flöden, dess riktning, föroreningshalten efter exploatering samt ungefärlig storlek och placering av blivande dagvattenanläggningar. Vid större förändringar som påverkar markanvändning och höjdsättningar, ska dagvattenutredningen uppdateras efter rådande förutsättningar. Se Mall för dagvattenutredning för hur en dagvattenutredning bör se ut och vad den bör innehålla.

Hållbar dagvattenhantering kan ha många positiva synergieffekter för naturen och våra städers attraktivitet och är inte bara en lösning på våra infrastrukturella utmaningar. Att uppgradera ett befintligt dagvattenledningssystem kan vara mycket kostsamt. Man bör istället leta efter andra sätt att uppdatera systemet så att det ska klara framtidens klimat. Dagvatten som omhändertas i öppna system gör vattnet mer synligt i bebyggelsen och kan
bidra till ökad attraktivitet.

Dagvattenhantering ska bidra till att koppla ihop bebyggelsens blåa och gröna strukturer. Allt från planteringar i gatumiljön till öppna dagvattenanläggningar kan tillföra rekreativa värden, naturvärden, ökad biologisk mångfald, ekosystemtjänster, upplevelser och pedagogiska värden. Genom att styra vattnets flöde och undanröja hinder skapas möjligheter för att nyttja dagvatten för t ex bevattning av träd och andra gröna ytor,
samtidigt som möjligheten för infiltration ökar och flödet till den allmänna dagvattenanläggningen minskar. Dagvattenledningar och andra avvattningssystem för dagvatten dimensioneras enligt rådande rekommendationer från branschorganisationen Svenskt Vatten.

I Svenskt Vattens Publikation 110 diskuteras tre olika dimensioneringsnivåer av dagvattensystemet:

1) Återkomsttid för fylld rörledning. Det som kallas hjässdimensionering.
2) Dagvatten når markytan med marköversvämning som följd.
3) Dagvatten når byggnader med skador som följd.

VA-huvudmannen har ansvar för utformningen av den allmänna VA-anläggningen upp till att ledningsnätet är fullt och dagvatten når markytan, se tabell nedan. Vilka konsekvenser som uppstår när dagvattensystemet är fullt och det rinner ovan mark beror på hur bebyggelsen är utformad och höjdsatt. Figurerna 8 – 9 illustrerar dessa förhållanden.

Tabell 5: Minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dagvattensystem *17.

Figur 8: Illustration över höjdsättning och ansvarsfördelning gällande dagvatten utifrån Svenskt Vatten publikation P110*1.

Figur 9: Illustration över höjdsättning och ansvarsfördelning gällande dagvatten utifrån
Svenskt Vatten publikation P110 med öppna lösningar*1(?)

Vid dimensionering av dagvattenflöden ska SMHI:s aktuella rekommendationer för klimatfaktor användas (www.klimatanpassning.se). År 2015 är bedömningen för perioden 2070 – 2100 att en klimatfaktor på 1,25 ska användas för nederbörd med kortare varaktighet än en timme.

När det gäller hantering på kvartersmark anses att en regnvolym på minst ca 10 mm nederbörd, och ska kunna omhändertas fördröjas lokalt på kvartersmark om inget annat anges eller har framkommit i dagvattenutredning. Åtgärden är till för att minska belastning på ledningsnätet.

För områden där dagvattenhanteringen ska vara LOD på fastighet och ingen kommunal dagvattenanslutning ska upprättas, ska fastighetsägaren kunna omhänderta upp till 10-års regn.

För att skapa möjligheter att integrera dagvattenhantering i bebyggelsen ska vi i Motala kommun på både allmän platsmark och kvartersmark:

• Vid nybyggnad av tätortsbebyggelse används utformningskravet ”Tät bostadsbebyggelse” som standard om ingen annan bedömning av området görs.
• Områden med LOD, ej kommunal dagvattenanslutning, ska kunna omhänderta upp till 10-års regn.
• 10 mm nederbörd från hårdgjord yta ska, om det är möjligt, fördröjas lokalt på kvartersmark innan avledning sker till kommunala ledningsnätet (10 mm=1 m3/100 m2= 100 m3/ha).
• Skapa dagvattenhantering som berikar gestaltningen av stadsmiljön och har ytterligare funktioner utöver avledning och rening.
• Använda öppna dagvattenlösningar där det är möjligt. Utforma anläggningar som anläggs på allmän platsmark så att de blir säkra och anpassade till platsen.
• Använda dagvatten för bevattning av gatuträd och planteringar där det är möjligt.
• Vid skyfall styra mot översvämningsytor och sekundära ytavrinningsvägar.
• För att undvika konsekvenser för miljön vid olyckor ska det säkras att det finns möjlighet att stänga av dagvattenflödet innan det når dagvattensystemet eller recipient.

Rätt utnyttjade kan öppna dagvattenlösningar vara ett positivt inslag i stadsmiljön. Det är viktigt att försöka utnyttja olika mervärden av dagvattenanläggningen. I punkterna nedan presenteras några exempel på positiva värden som kan skapas när öppna dagvattenanläggningar integreras i stadsmiljön.

• Tekniskt värde kan exempelvis betyda att VA-anläggningen har en stor säkerhet mot skadliga uppdämningar och översvämningar vid kraftiga regn. Mervärde i form av vatteninslag i en park och gröna buffertzoner längs trafikleder med möjlighet till fördröjning av avrinnande trafikdagvatten är andra exempel.
• Miljövärde betyder att dagvatten som passerar en öppen dagvattenanläggning ofta renas på mycket föroreningar, till exempel genom sedimentation eller upptagning av näringsämnen i vattenväxter.
• Ekonomiskt värde menas att en integrering av park- och dagvattenändamålen ofta medför ekonomiska fördelar för kommunen.
• Estetiskt värde innebär att de öppna dagvattenanläggningarna ofta upplevs som tilltalande.
• Biologiskt och ekologiskt värde innebär att dessa lösningar ger ett mervärde i form av biologisk mångfald.
• Rekreativt värde innebär att man kan kombinera sammanhängande ytavrinningsstråk för dagvatten med exempelvis cykelvägar, strövstigar och
  ridstigar.
• Pedagogiskt värde innebär att anläggningarna kan utnyttjas för att sprida kunskap om vatten och biologi till barn, ungdomar och vuxna. En öppen
  dagvattenanläggning kan användas som ett ”biologiskt klassrum”.
• Historiskt och kulturellt värde kan innebära att man återskapar ett gammalt vattendrag som kulverterats.

En dagvattenanläggning med vatteninslag och vegetation har potential att bli ett värdefullt tillskott i miljön om man överväger samspelet mellan teknik och gestaltning. En väl genomtänkt gestaltning kan lätt gå om intet om den inte är underbyggd med en genomtänkt teknisk lösning. Omvänt kan en potentiell rekreationsyta gå om intet då en dagvattenanläggning inte ges en genomtänkt gestaltning. Man bör ställa sig frågan vilket uttryck som är önskvärt, naturlikt eller urbant? Hur ska anläggningen användas och av vem? I vilken utsträckning ska anläggningen vara tillgänglig? Hur kan de tekniska funktionerna som exempelvis erosionsskydd gestaltas för att smälta in eller framhävas i omgivningen?

Beroende på plats för dagvattenanläggning finns olika behov av gestaltning. Motala kommun har delat in det i tre typer:

Tabell 6: Indelning av gestaltningsnivå av dagvattenanläggning

Ansvar inom kommunens enheter för de olika delarna i en dagvattenanläggning tas fram i samband med förstudie/projektering av anläggningen.

Rapporten Gestaltning av dagvatten – exempel och framgångsfaktorer (framtagen av SWECO inom ramen för Vinnovaprojektet Grön Nano) går igenom och definiera ett antal parametrar som berör samspelet mellan gestaltning och teknik:

• Ska anläggningen ha en permanent vattenyta eller torka upp mellan regnen?
• Tillgång till skötsel – en stor anläggning är lättare att sköta än flera små.
• Tillgänglighet och säkerhetsaspekter.
• Inloppskonstruktion och erosionsskydd.
• Utloppskonstruktion och bräddning.
• Behov av flödesbromsning och dämning.
• Behov av upptag av föroreningar.
• Planteringszoner och övergångar.
• Jordens genomsläpplighet och vattenhållande förmåga.
• Tömningstid.
• Reservlösning för vattentillförsel, luftning eller recirkulering.
• Gränser: Naturliga eller konstruerade? Avgränsning (kantstöd) och beläggning (omgivande mark) samt möten med befintlig mark.
• Detaljering, materialval, pedagogiska informationsskyltar mm.
• Art-/sortval

Gestaltningen ska säkerställa goda möjligheter för drift och skötsel. Att vara medveten om en anläggnings tekniska och naturliga förutsättningar i samspel med dess uttryck och funktion ökar möjligheterna för att anläggningen ska fungera över tid och hålla i tekniskt och gestaltningsmässigt hänseende.

Grundtanken är att dagvattenanläggningar ska vara en naturlig del av stadsmiljön där man tar hänsyn till funktionen, biologisk mångfald, estetik, barns utveckling och säkerhet. Om tillgängligheten till dammarna är god ökar förutsättningarna för ett välfungerande drift och underhållsarbete.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps rapport, Barns och ungas säkerhet, diskuteras frågan kring att hägna in dagvattendammar. I rapporten lyfts det fram att i de fall barn lyckas klättra över staket, så finns en potentiell risk att det blir svårt för barnet att ta sig ut från det staketomgärdade området (MSB, 2011).

Dammar kan antingen ha en permanent vattenyta eller så kan de få torka ut under torrperioder. Det är viktigt att dammar utformas så att risken för olyckor minimeras. Dagvattendammar ska vara konstruerade med flacka slänter och avsatser så att man utan problem ska kunna ta sig upp om man trillat i. Det kan vara genom att anlägga en platå i dammkanten med växter som bromsar upp och minskar risken för att rulla ned i den djupa delen av dammen. Sluttningarna till dammen ska vara flacka. Stängsel ska undvikas så långt det är möjligt genom att sluttningar görs flacka. Endast när utformningen består av broar och branta ”kajkanter” ska staket sättas upp och de ska då vara av kraftig konstruktion. Genom att undvika stängsel runt dammen får barn tillgång till vattnet – det blir inte ytterligare ett område som barnen utestängs från i stadsmiljön. Dammar kräver vuxennärvaro för små barn. För de lite äldre behövs riskmedvetenhet, vattenvana och simkunnighet. Lek vid dagvattendammar under uppsikt av vuxna kan ge barn nya kunskaper, glädje och utveckling i form av riskträning och självkännedom.

Följande behöver undersökas inför anläggandet av öppna dagvattenlösningar:

• I första hand ska flacka lutningar användas till öppna dagvattenanläggningar.
• Staket ska undvikas om det är möjligt.
• Dammkanter anläggs med avsatser, om det är möjligt, för att förhindra/bromsa fall till djup del av dammen.

Drift och underhåll av det kommunala dagvattenledningsnätet har kommunens VAhuvudman ansvar för. För övriga dagvattenlösningar kan ansvaret variera beroende på olika markägare och behov av dagvattenlösningar i området. Därför måste drift, skötsel och underhållsplaner upprättas för markanlagda dagvattenanläggningar och i dessa måste anges vem/vilka som har ansvaret och av vem och i vilken omfattning anläggningsdelarna ska skötas så att de kan fungera under avsedd tid. Kommunens olika dagvattenanläggningar kan ägas av VA-huvudmannen eller enheter inom Samhällsbyggnadsförvaltningen beroende på ansvarsfördelningen. Det kan även förekomma delat ägande av anläggning, i dessa fall måste ägandegränserna tydliggöras i tillhörande skötselplan.

Figur 10: Exempel på fördelning av skötselansvar vid dammlösningar *28 (?). MVH=medelvattenyta, HVY=högvattenyta.

Det ska finnas körbara ytor i anslutning till dammen för tillsyn och skötsel samt för att vid behov kunna tömma dammar på slam. Det är mycket viktigt att skötselaspekter finns med i plan- och projekteringsskedet.

Förnyelse/byte av allmänna befintliga dagvattenledningar sker regelbundet enligt VAhuvudmannens plan. Samarbete sker även med övriga samhällsbyggnadsprocesser inom kommunen.

Drift och underhåll av dagvattenlösningar för hållbar dagvattenhantering:

• Drift och skötselaspekter ska tas med i plan- och projekteringssteget.
• Skötselplaner upprättas för öppna dagvattenlösningar.
• Förnyelseplanering sker för byte av dagvattenledningar.

9.5.1 Felkopplingar av dagvattenanslutning från fastighet

I kommunens ledningsnät finns normalt två olika avloppsvattenledningar:

• En för spillvatten (hushållsavlopp från handfat, toa, dusch/bad, tvätt med mera)
• En för dagvatten (regn- och smältvatten från tak/hårdgjorda ytor och dräneringsvatten från husgrunder).

Förr var det vanligt att dräneringen, och i vissa fall också stuprören, kopplades till kommunens spillvattennät. Det berodde på att det fram till 1960-talet var vanligt med kombinerade ledningar. Numera bygger man separata ledningar för dagvatten och spillvatten och äldre områden byggs successivt om.

I områden med separata ledningar i gatan måste ledningarna för dagvatten (regnvatten) respektive spillvatten (avloppsvatten) från fastigheten vara åtskilda. Det betyder att hus i äldre bostadsområden kan ha felkopplade ledningar.

Felkopplade ledningar ställer till med en hel del problem eftersom spillvattennätet kan överbelastas vid hastiga skyfall och leda till översvämningar med spillvatten. Spillvatten kan också tränga upp i golvbrunnar i närliggande fastigheters källare och liknande. Det kan faktiskt räcka med att en enda villa i ett bostadsområde har felkopplade ledningar för att det ska bli översvämning i flera grannhus.

Figur 11: Möjliga källor till uppkomst av tillskottsvatten i spillvattenledning27, V=dricksvattenledning, D=dagvattenledning, S=spillvattenledning

Den stora mängden vatten i samband med kraftigt regn leder också till ökad energiförbrukning i pumpstationer och reningsverk samt försämrar reningsprocessen.

VA-huvudmannen arbetar med att leta reda på felkopplade fastigheter för att minska belastningen på spillvattenledningsnätet och översvämningsrisk för fastighetsägare. Områden för utredning identifieras, för att personal sedan ska undersöka anslutningsförhållandena för fastigheterna i området. Utskick görs sedan till fastighetsägare om att omkoppling behöver göras med ett tidsspann på när åtgärd ska vara genomförd.

VA-huvudmannen tillhandahåller information på hemsidan om dag- och dräneringsvatten med förslag på åtgärder som fastighetsägare kan genomföra på sin tomt.

Följande delar ingår i arbetet med en hållbar dagvattenhantering inom kommunen:

• VA-huvudmannen ska arbeta med att identifiera felkopplingar till kommunala ledningsnätet.
• VA-huvudmannen ska hålla information gällande dag- och dränvatten aktuellt och tillgängligt på kommunens hemsida.

9.5.2 Källaröversvämningar

Fastigheter kan råka ut för översvämningar vid kraftigt regn. Fastighetsägare ska då rapportera in det till kommunen. En blankett ska finnas på hemsidan som kan fyllas i och skickas in till kommunen. Alternativt kan en anmälan göras via kommunens synpunktshantering för att händelsen ska registreras inom kommunen.

Minst en representant från VA-huvudman och en representant för huvudman för Gata undersöker de registrerade översvämningarna för att identifiera problematiken och identifiera ansvarig enhet inom kommunen.

Ansvarig enhet inom kommunen ansvarar sedan för mer detaljerade undersökning och eventuell framtagning av åtgärder för de olika platserna för händelsen. Kostnaden för åtgärden samt försäkringsingresser fördelas efter den fördelning av ansvar som har framkommit vid undersökning av fallet. Åtgärderna kan ingå i den kommunala handlingsplanen för dagvattenåtgärder om det handlar om större ändringar i bebyggelsen.

VA-huvudmannen ansvarar för broschyr med information om källaröversvämningar vid kraftigt regn och vad man kan göra som fastighetsägare när det hänt och hur man kan förebygga.

Följande delar ingår för att uppå en hållbar dagvattenhantering:

• Registrering av översvämning via blankett eller felanmälan.
• Undersökning av plats med identifiering av ansvarig enhet inom kommunen.
• Ta fram åtgärdsförslag och eventuellt lägga in åtgärd i kommunala handlingsplanen för dagvatten.