Riktvärden för utsläpp av dagvatten

Inledning

I Vattendirektivet och Miljöbalken finns krav på rening av dagvatten. Detta dokument ska säkerställa vilken bedömning som görs vid behov av rening av dagvatten.

I de fall utsläpp sker till recipient där bedömningen är att det inte finns någon risk för negativ påverkan ska rening av dagvatten alltid övervägas utifrån miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap. miljöbalken och särskilt 2:3, 2:5 och 2:6). Nivå av rening ska avgöras i varje enskilt fall. Nedan tabell anger riktvärden som för Motala kommun utgör miniminivåer för rening av dagvatten.

Verksamhetsutövarens ansvar

Ansvaret för utsläpp av förorenat vatten ligger på verksamhetsutövaren, alltså den som genomför eller beställer åtgärden och därmed har rådighet över verksamheten och platsen. Därmed ska verksamhetsutövaren ha kännedom om utsläppspunkt från sin fastighet.

Enligt miljöbalkens hänsynsregler omfattar ansvaret bland annat att ha kunskap om vilka miljöeffekter verksamheten förorsakar eller riskerar att förorsaka. Ansvaret innebär också att den enskilde verksamhetsutövaren ska medverka till att minska miljöbelastningen från sin verksamhet, till exempel genom att minimera utsläpp av skadliga ämnen till vattendrag och använda bästa möjliga teknik.

Riktvärden

Kommunens riktvärden är inte fastställda enligt lag, utan är beslutade för att fungera som ett hjälpmedel i handläggningsprocessen. för att bedöma om uppvisade halter kan anses vara för höga. Tabellen ska fungera som underlag och något att jämföra uppmätta verkliga värden alternativt beräknade schablonvärden med för att kunna göra en sådan bedömning. Här ska hänsyn tas till vilken känslighetsgrad som recipienten i fråga har. Krav på åtgärder kan endast ställas i förenlighet med miljöbalken.

Riktvärdena gäller i samtliga utsläppspunkter på ledningsnätet, såväl i anslutningspunkt mellan fastighetsägare och kommunalt ledningsnät, vägområde som utsläppspunkt till dike, direkt i vattendrag eller sjö.

Tabell 1: riktvärden för utsläpp av dagvatten vid utsläppspunkt (Riktvärden bygger på Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms läns Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, februari 2009).

Det finns många andra ämnen som kan påverka djur- och växtliv i recipienter negativt. Att ett ämne inte finns medtaget i tabellen ovan innebär alltså inte att det fritt får släppas ut i dagvattennätet.

Riktvärdena avses i första hand gälla vid nyexploateringar, dvs i områden där tidigare orörd mark tas i anspråk för bebyggelse. Vid nyexploateringar finns oftast möjlighet att tidigt planera för åtgärder och fysiskt utrymme för de anläggningar som krävs. I redan bebyggda områden kan utrymmet att uppföra reningsåtgärder vara begränsat. En diskussion om dagvattenkvalitet ska dock föras vid förändringar inom befintliga områden och förbättrande åtgärder för kvaliteten ska föreslås.

Tillägg av ämnen och parametrar som kan behöva kontrolleras i särskilda fall, beroende på verksamhet och åtgärd

Utöver minimikrav i tabell 1 kan någon/några tillägg göras av parametrar i tabell 2. Parametrar i tabell 2 kontrolleras i särskilda fall, beroende på verksamhet och åtgärd kan krav på utredning av parametrar ställas på verksamhetsutövare. Idag använder Motala kommun inte några riktvärden för de listade ämnena, utan det blir en bedömning av miljö och hälsoskyddsenheten från fall till fall utifrån redovisning från verksamhetsutövare. Parametrarna tillämpas vid de verksamheter som anses hantera produkter som kan innehålla ett ämne/flera ämnen eller där det finns risk för förhöjd halt av listat ämne/ämnen i vattnet.

Tabell 2: Tillägg av ämnen och parametrar som kan behöva kontrolleras i särskilda fall, beroende på verksamhet och åtgärd. (Bygger delvis på Göteborgs stads Riktlininjer och riktvärden för förorenat dagvatten, 2020).

Bedömning av dagvattenutsläpp

Ett tillvägagångssätt som bör följas vid bedömning av dagvattenutsläpp kan sammanfattas i
tre steg:

1. Förväntade halter från olika sorters områden kan tas fram genom senast uppdaterade schablontabeller (via hemsida för StormTac). Denna tabell är lämplig
   att använda vid exploateringar som har enhetlig markanvändning (exempelvis bostadsbebyggelse) eller mindre planområden för att få en uppfattning om
   föroreningsinnehållet. Tabellerna finns tillgängliga för alla.
   alt.
   Schablonberäkningar i StormTac (eller uppmätta värden där tillförlitliga provtagningar finns att tillgå) kan bli aktuellt vid större exploateringar och blandad
   markanvändning. Föroreningsinnehåll ska uttryckas i halter (per liter) samt mängder (kg/år).
   alt
   Grovt uppskattad föroreningspåverkan tas fram i samband med övergripande dagvattenutredning över ett större utredningsområde enligt Rutin för dagvattenutredning. Det utförs en bedömning av utsläpp och behov av åtgärder enligt tabeller i rutin.
   2) Jämförelse av tabellvärden/schablonberäkningar med riktvärden.
   3) En bedömning av miljöpåverkan i recipienten görs utifrån dess klassificering och utifrån skillnaderna mellan tabellvärden/schablonberäkningar och riktvärden. En bedömning ska även göras med hänsyn till om området befinner sig inom grundvattentäkt eller annat skyddsområde, vilket kan innebära särskilda krav på lösningar.

Enligt steg 3) innebär alltså ett överskridande av riktvärden inte automatiskt ett krav på en åtgärd. I detta steg måste man även ta hänsyn till recipientens status, samt vilken rimlighet som finns i att utföra en åtgärd (både ekonomiskt och tekniskt) i relation till vilken miljönytta åtgärden skulle innebära.

Val av reningsteknik

Vid val av reningsteknik/er behöver följande vägas in:

• Recipientens känslighet och risk för påverkan från utsläpp av aktuellt dagvattenutsläpp
• Förväntade föroreningar – halter och fas (partikulärt eller löst)
• Platsspecifika förutsättningarna (tillgänglig yta, jordförhållandena, mm.)
• Övriga syften med anläggningen (t ex fördröjning, översvämningsskydd, ökad biologisk mångfald, gestaltning)
• Underhållsbehovet
• Kostnad i förhållande till miljönytta.

Figur nedan illustrerar vilka föroreningstyper som kan renas av några vanligt förekommande anläggningar. Denna figur är dock bara en mycket förenklad vägledning.

Referenser/Källförteckning

Riktlinje för hållbar dagvattenhantering, (Bilaga 3) Norrköpings kommun, beslutad av KCVD, Forum för Kontorschef Samhällsbyggnadskontoret och Verkställande direktör, Nodra AB, 2019-04-30. Den politiska riktlinjen för dagvatten, fastställd av KF, kommunfullmäktige, 2019-01-28 är inkluderad i detta dokument.

Bilaga 3 Dagvattenplan Åstorps kommun. Färdigställd 2015-08-24. Antagen av Kommunfullmäktige 2016-12-12

Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient, R2020:13, Göteborg Stad, Miljöförvaltningen.

Förslag till riktvärde för dagvattenutsläpp, Februari 2009, Regionplane- trafikkontoret Stockholms Läns Landsting, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län,
Riktvärdesgruppen